Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legitimitetsprincipen - Legnano - Legoa - Legoavtal - Le Goffie, Charles - Legogivare - Legohjon - Legokontrakt - Legostadga - Legostämma - Legosängsavgift - Legotagare - Legotrupp - Legouvé, Ernest - Legran, W. - Legrand, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEGRAND
furstehusen ”fingo icke skiljas från sitt folk”.
Med motivering i denna princip upphävdes
revolutionstidens nyskapelser och de napoleonska
omvälvningarna som illegitima, och de tidigare
bestående ”legitima” förhållandena återinfördes
i stor utsträckning. P.N-m.
Legnano [lena’nå], stad i prov. Milano, Italien
vid Olona, 20 km. n.v. om Milano; 29,722 inv
(1926). Maskin-, bomulls- och sidenindustri. M.P.
Legoa [lä’gpa], numism., se L e g u a.
Legoavtal, jur., är dels s a k 1 e g a, dels
tjänstelega (personlega); se de särsk. art.
Parterna i ett 1. kallas legogivare och 1
e-gotagare: den förre upplåter vid saklega
nyttjanderätt till viss sak (lös el. fast), vid
tjänstelega sin egen arbetskraft, den senare
betingar sig mot vederlag (”lega”)
tillgodonju-tandet av nyttjanderätten, resp, arbetskraften.
Legostämma kallas den tid, för vilken 1.
ingås. Terminologien är emellertid
ålderdomlig och brukas föga utanför juridiken. C.G.Bj
Le Goffic [logåfi’k], Charles Henri,
fransk förf. (1863—1932), gjorde 1889 en i
sällsynt grad uppmärksammad debut med
dikt-saml. ”Amour breton” och har sedan i skilda
former, i lyrik, romaner (ex. ”Le crucifié de
Kéraliès”, 1892) och kulturstudier (”L’åme
bre-tonne”, 4 bd, 1902—22), givit en fyllig och
konstnärligt högtstående totalbild av människor
och landskap i hemprovinsen, Bretagne. L. har
även framträtt ss. solid litteraturhistoriker: ”Les
romanciers d’aujourd’hui” (1890), ”Racine”
(1912), ”La littérature fran^aise aux XIX et XX
siècles” (s.å.) — Litt.: Biogr. av G. Audiat (2
éd. 1922). Lff.
Legogivare, se Legoavtal.
Legohjon, jur., ålderdomligt uttryck för
lag-stadd tjänare, d.v.s. person som anställts i
annans (”husbondes”) tjänst jämlikt reglerna
i den numera (sedan 1926) upphävda
”legostadgan för husbönder och tjänstehjon”.
Tjänstehjon var en oftare använd
beteckning för 1. C.G.Bj.
Legokontrakt, jur., det samma som
legoavtal (se d.o.), särsk. om det avfattats i
skriftlig handling. Själva denna handling
kallas ock I. C.G.Bj.
Legostadga, k.f. ang. tjänstehjonsavtalet, dess
ingående, upphävande och rättsverkningar (se
Tjänstehjon). Senast gällande sv. lag var
utfärdad 1833, upphävdes 1926 och har
hittills icke blivit ersatt med någon annan. E.K.
Legostämma, äldre sv. rätts namn å avtal
om lega av jord el. hus, även tiden för dylika
avtal. Jfr Giftostämma. E.K.
Legosängsavgift, av landstingen, resp,
stadsfullmäktige, bestämd avgift pr dag för
åtnjutande av sjukvård å allmänna sjukhus. E.K.
Legotagare, se Legoavtal.
Legotrupp, soldater, som tjäna mot lega
(vanl. sold); av värvat krigsfolk sammansatt
trupp i tjänst hos främmande makt. E.O.B.
Legouvé [lagove’], Gabriel E r n e s t, fransk
förf. (1807—1903). Som dramatiker ägde
L. en viss internationell samtidsberömmelse.
Dels i samarbete med Scribe o.a., dels ensam
har han förf, talrika skådespel och komedier,
av vilka flera uppförts även i Sverige, ss.
”Adri-enne Lecouvreur” (1849; sv. övers. 1851) och
”Bataille des dames” (1851; sv. övers., ”När
damerna föra krig”, s.å.). L. var även högt
skattad som romanförf. och populärföreläsare.
I memoarverket ”Soixante ans de souvenirs”
(2 bd, 1886—87) har han nedlagt en
anekdot-kryddad, älskvärd levnadsvisdom. — L:s fader,
Gabriel L. (1764—1812), hade på sin
tid stort anseende som tragediförf. och
läro-diktare. G.A-m.
Legran, W., pseud. för skriftställaren F. U.
Wrangel (se denne).
Legrand [logrä’], Louis, fransk konstnär (f.
1863), tog starka intryck av F. Rops och Degas,
L. Legrand: Den första lektionen. Etsning.
— 1145 —
— 1146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
