Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leipzig - Leipziger-interim - Leipziger neueste Nachrichten - Leipziger Zeitung - Leipzigmissionssällskapet - Leir - Leiranger - Leirfjord - Leirfoss, Övre och Nedre - Leirvik - Leis - Leisegang, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEIPZIGER-INTERIM
L. är medelpunkt för den europeiska
pälsvaruhandeln. — Beläget i det rika, n.-v.-saxiska
brunkolsdistriktet, är L. Sachsens största
industristad, som sysselsätter c:a 125,000
arbetare, därav o. 50,000 i metall- och
maskinindustrien (bl.a. tillverkning av
lantbruksmaskiner, tryckpressar, elektriska och optiska
apparater), 20,000 inom grafiska anstalter och
boktryckerier, 17,000 i textil- och
konfektionsin-dustrien, 3,600 i livsmedels-, 3,000 i läder- och
gummiindustrierna o.s.v. På höjden av
fulländning står allt, som gäller bok- och
kartframställning, nottryck o.d. Betydande är
tillverkningen av musikinstrument (särsk. pianon,
flyglar och automatiska musikinstrument),
eteriska oljor, essenser och parfymer.
L. är ett av Tysklands främsta kulturcentra.
Av dess många högre läroanstalter märkas
utom univ. (7,075 studenter 1932)
handels-högsk. (grundad 1898; 713 studenter),
musik-konservatorium (672 elever), veterinärhögsk.,
inst. för experimentell pedagogik och
psykologi, akad. för grafisk konst (grundad 1764),
zoologisk och botanisk trädgård, en mängd
skolor för fackundervisning samt flera
vetenskapliga sammanslutningar. Univ.-bibl. har o.
800,000 bd, pedagogiska centralbibi. 283,000 och
riksrättsbibl. 240,000 bd. L:s teater- och
musikliv ha med rätta stort anseende. — Litt:
”L., ein Blick in das Wesen und Werden einer
deutschen Stadt” (1914); E. Stutzer, ”Die
deut-schen Grosstädte einst und jetzt” (1917); J.
Heiland, ”L. als Grosstadt” (1921). M.P.;E.W.
S 1 a g e t v i d L. 16, 18, 19 okt. 1813,
”nationernas kamp” {die Völkerschlacht), var
den avgörande striden mellan Napoleon och
de förbundna. Dessa förfogade 16/io på
slagfältet över drygt 200,000 man, Napoleon denna
dag över 190,000. Huvudstriden utkämpades
omkr. Wachau s.v. om L., men trots att
Napoleon här förfogade över det större antalet
trupper, lyckades han ej vinna någon avgörande
framgång, under det att n.v. om L. vid Möckern
Marmont led ett svårt nederlag mot den
schle-siska armén. 17/io förflöt utan större strider,
18/io fortsatte de förbundna, som nu, sedan även
nordarmén hunnit fram, voro o. 135,000 man
överlägsna, striden och tvungo genom ett
omfattande angrepp ö. om L. Napoleon att vika.
Då de förbundna försummat att i tid avskära
Napoleons enda återtågsväg västerut, kunde
huvuddelen av den franska armén räddas, särsk.
som L. tappert försvarades och intogs först vid
middagstiden 19/io genom en stormning, i vilken
även svenskar deltogo. Dock sprängdes bron
över Elster i förtid, varigenom åtskilliga
trupper avskuros. Napoleons samtliga förluster vid
L. beräknas till o. 75,000 man, de förbundnas
till 54,000. Med Napoleons europeiska
maktställning var det efter L. förbi. P.S.
Leipziger-i’nterim [laTptsigar-] kallas den
re-ligionsstadga, som antogs av de saxiska
landständerna i Leipzig dec. 1548. L., som utgjorde
en omarbetning av Augsburger-interim (se d.o.)
i mera svävande ordalag, var resultat av
förhandlingar mellan protestantiska (Melanchthon)
och katolska teologer. De s.k.
gnesioluteraner-na (se d.o.) godtogo det icke, och det fick heller
icke någon större betydelse. S.N.
Leipziger neuesteNachrichten [laTptsigar
nai’-asto na’zriztan], tysk tidn. med stor spridning,
utg. i Leipzig sedan 1892 som forts, av
”Leipziger Nachrichten”, grundad 1861. RE
Leipziger Zeitung [läVptsigar tsälTopl. tidn.
i Leipzig, grundad 1660, heter sedan 1921 ”Neue
Leipziger Zeitung”, har företrätt borgerlig
uppfattning på republikansk grund. H.E.
Leipzigmissionssällskapet. De i början på
1800-talet grundade tyska missionssällskapen
hade icke någon utpräglad konfessionell
inställning. Bland Tysklands luteraner gjorde sig
emellertid behovet av ett eget missionsorgan
starkt gällande. Så tillkom 1836
Evangeliskt-luterska missionssällskapet i Dresden, efter
högkvarterets förflyttning 1848 till Leipzig
kallat L. Framförallt under ledning av
missions-inspektorn Karl Graul (1847—60) har
sällskapet nått en betydande utveckling och samlat
majoriteten av Tysklands luteraner. L.
arbetar i tamullandet i Sydindien och i Östafrika.
G.W.L.
Leir, keltisk sagokung, se Lear.
Leiranger, hd vid kusten av Nordland fylke,
n. Norge, n. om Folda; 185,24 kvkm.; 1,212 inv.
(1930). . Ax.S.
Leirfjord, hd i Nordland fylke, n. Norge,
n.ö. om Sandnessjöen; 271,88 kvkm.; 2,018 inv.
(1930). Ax.S.
Leirfoss, övre och Nedre, 2 vattenfall i
Nidelven, strax s. om Trondheim; fallhöjd resp.
31 och 27 m.; utbyggd effekt tillsammans
20,000 hkr. Ax.S.
Leirvik, hamnplats på Stordöy i Hordaland
fylke, v. Norge; 1,270 inv. (1930). Folkskollä
rareseminarium. Ax.S.
Leis, mus., beteckning för den äldsta tyska
kyrkliga visan, vilken uppstod ur den stora
allhelgona-litanians refrängartade
Kyrie-eleison-rop. Dylika ”rop”-dikter finnas omnämnda
redan under kejsar Karl den store, men
sångvisorna ha gått förlorade. Jfr Kyrkovisa.
C.A.M.
Leisegang [laFzagap], Hans, tysk filosof
(f. 1890), prof, i Jena; började med studier
över den hellenistiska filosofien (”Die Gno
sis”, 1924 m.fl.). I ”Denkformen” (1928) utför
— 1179 —
— 1180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
