Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lemvig - Lena (socknar) - Lena, Slaget vid - Lena (flod) - Lenæus, Johannes Canuti - Lenæus, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENA
Flygbild av Lenafloden.
(1930) . Handel med fisk, fisknät och
lantbruksmaskiner. W.P-n.
Lena. 1) S:n i Norunda hd, Uppsala län,
n.n.v. om Uppsala; 66,12 kvkm., därav 65,54
land; 1,160 inv. (1933; 18 inv. pr kvkm.); 16,20
kvkm. åker (1927; 24,7% av landarealen), 38,33
kvkm. skogsmark. I L. ligger Vattholma
brukssamhälle, lydande under Salsta, L:s största
egendom. — Pastorat: Tensta, L. och Viksta,
Uller-åkers och Norunda kontrakt, Ärkestiftet. J.C.
2) S:n i Kullings hd, Älvsborgs län, n.ö. om
Alingsås; 39,92 kvkm., därav 38,50 land, 791 inv.
(1933; 21 inv. pr kvkm.); 11,66 kvkm. åker
(1927; 30,3% av landarealen), 17,97 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: L., Bergstena och
Fullestad, Kullings kontrakt, Skara stift. S.
Lena, Slaget vid, se Kungslena.
Lena [lä’na], en av Sibiriens största floder,
upprinner på Bajkalbergen, blott 10 km. v. om
Bajkalsjön. Segelbar redan vid Vercholensk,
rinner den i stort sett åt n. och ö., varvid den
upptager h.-bifloderna Vitim (segelbar 590
km.), Olekma (segelbar i nedre loppet) och
Aldan, störst av dem alla, 2,960 km. (segelbar
1,300 km.). L. är sedan en bred låglandsflod
med talrika öar och sidoarmar. Av de stora
östsibiriska bergskedjorna, Verchojansk- och
Orulganbergen, tvingas nu floden i en väldig
båge åt v., varvid upptages Viljui, största
tillflöde från v., 2,450 km. (segelbar 1,440 km.).
Här sammantränges ofta flodens bredd till 2
km. mellan ända till 300 m. höga, branta och
skogklädda stränder. I nedersta loppet är L.
däremot 10—25 km. bred. Vid 70° n.br.
öppnar sig urskogen, taigan, men först nära
utloppet försvinna träden helt och hållet för att
lämna rum åt tundran. L. mynnar med
vidsträckt delta (o. 28,000 kvkm.) i Nordenskiölds
hav av Ishavet. Virrvarret av grunda och
föränderliga mynningsarmar försvårar i hög grad
skeppsfart. L:s mynning befors första gång
under Vegaexp. 1878. Huvudflodens längd är c:a
4,700 km., varav 4,480 äro segelbara;
flodområdet anslås till 2,3—2,7 mill. kvkm. Av
flodsystemets 19,600 km. äro 9,100 segelbara.
Skeppsfarten är ännu obetydlig (25 ångare
1918), men landet rymmer oerhörda
naturtillgångar — järn, stenkol, guld och ändlösa
skogar —, varför den tvivelsutan kommer att
spela stor roll. Då Aldans biflod Maja är segelbar
redan 160 km. från Ochotska havet, kan här
en god förbindelseled erhållas, vilken f.ö. redan
nyttjas åtskilligt. Vid Kirensk är L. isfri från
mitten av maj till slutet av okt. Nedre
loppet är mycket fiskrikt; här bedrives också
fisket relativt, rationellt, och flera hundra ton
fisk sändas årl. till Jakutsk, men på gr. av de
dåliga kommunikationerna — L. beröres ej av
järnväg — har fisket ringa kommersiell
betydelse. M.P.
Lenæ’us, Johannes Canuti, ärkebiskop
(1573—1669), f. i Lena socken i Uppland, efter
studier vid tyska univ. prof, i filosofi och
sedermera i teologi i Uppsala, ärkebiskop 1647. L.
företrädde en aristotelisk filosofi i motsats till
den förhärskande ramistiska (se P. de la R
a-m é e), och hans logik (”Logica peripatetica”,
1633) blev länge använd som lärobok. Genom
sin statslära (serien ”De jure regio”, 1633—47).
där han underkastade konungadömet en viss
kritik, kom han i onåd hos drottning Kristina.
Mellan honom och Karl X rådde däremot ett
gott förhållande, och hans barn adlades 1658
C 1 o. S.N.
Lenæ’us, Knut Nilsson, bygdeskildrare
(1688—1776), mag. i Uppsala 1716, rektor vid
— 1207 —
— 1208 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
