Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lenéer - Lenel, Otto - Lenéru, Marie - Lenevitj, Nikolaj - Lengjum - Lengua - Lenhardtson, Albin - Lenhovda - Lenin (Vladimir Iljitj Uljanov)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENIN
Lenéer (grek. Le’naia, till lenos, vinpress),
atensk fest till Dionysos’ (se denne) ära, firad i
mån. Lenaio’n (Gamelio’n), med bl.a.
dramatiska uppförånden. Jfr Dionysier. W.N.
Lenel, Otto, tysk rättslärd (f. 1849), 1882
prof, i Kiel, 1884 i Marburg, 1885 i Strassburg,
1907—23 i Freiburg i. B. L. har ägnat sig åt
den romerska rättens historia och utg. bl.a.
”Das edictum perpetuum” (1883),
”Palingene-sia juris civilis” (2 bd, 1887—89). E.K.
Lenéru [lanery’], Marie, fransk
författarinna (1875—1918). Med skådespelen ”Les
affran-chis” (1910), ”Le redoutable” (1912) och de
postumt uppförda ”La paix” (1921) och ”Le
bonheur des autres” (1925) visar L. en
betydande förmåga att dramatiskt gestalta
intellektuella och filosofiska problem. Ett märkligt
dokument är hennes ”Journal” (1922; sv. övers.
1923). G. A-m.
Lenevitj [lene’vic], N i k o 1 a j Petrovitj, rysk
militär (1838—1908), inträdde i armén 1855,
överste 1877, generalmajor 1895 och general av
inf. 1904. Efter att ha deltagit i fälttågen i
Kaukasien 1861—64, rysk-turkiska kriget 1877
—78 och exp. mot Kina 1900—01 blev L. 1903
generalguvernör i Amurska militärdistriktet.
Under rysk-japanska kriget förde han från nov.
1904 befälet över l:a manchuriska armén och
efterträdde J% 1905 Kuropatkin ss. högste
befälhavare. E Bz.
Lengjum, s:n, se L ä n g j u m.
Le’ngua, nomadisk indianstam i Chaco
(Sydamerika). De äro ryttare men använda invid
Paraguayfloden även farkoster, kanoter av
trädstammar. Jakt och fiske äro
huvudnäringar. Åkerbruk är känt men är obetydligt.
L. rida utan sadlar, och packningen fästes vid
ryttaren. De hysa stor fruktan för
dödsandar-na. Efter ett dödsfall övergives och brännes
byn. Ej sällan begravas döende, redan innan
döden inträtt. — Litt.: W. B. Grubb, ”An
un-known people in an unknown land” (1911).
G.B-r.
Lenhardtson, Jean Albin Mauritz,
tandläkare (f. % 1861), tandläkarexamen 1883,
lärare vid Polikliniken för tandsjukdomar i
Stockholm 1892—94, föreståndare för
Stockholms stads folkskoltandkliniker 1907—17, led.
i åtskilliga kommittéer rörande
tandläkarunder-visningen och skoltandvården. L. har förf, en
mångfald art. i in- och utländska facktidskr.
samt ”Femtio år som tandläkare” (1933). Han
är uppfinnare av Stomatolpreparaten för
tändernas och munnens vård. H.Lqt.
Lenhovda, s:n i Uppvidinge hd, Kronobergs
län, n.ö. om Växjö; 283,53 kvkm., därav 266,46
land; 2,272 inv. (1933; 9 inv. pr kvkm.); 8,88
kvkm. åker (1927; 3,3% av landarealen),
195,35 kvkm. skogsmark. L. ligger inom s.ö.
Smålands glasbruksbygd; Hjärtsjö glasbruk
med sliperi och gravyranstalt (grundat 1906,
100 arbetare, ägare A.-b. Kristallverken,
Säv-sjöström), österviks buteljglasbruk
(grundat 1868, 50 arbetare, ägare A.-b.
österviks glasbruk, Stockholm) och Johanstorp
(grundat 1858, ägare A.-b. Kosta glasbruk) äro
fortfarande i gång, medan Bostorp
(verksamhetsperiod 1872—1912), Kylleskruv (1879—87)
och Renshult (1890—91) äro nedlagda. L. by
och stationssamhälle (c:a 500 inv.) vid
järnvägslinjen Brittatorp—Älghultsby är tingsställe
i Uppvidinge tingslag, har sjukstuga,
snickerifabriker m.m. Vid Sävsjöströms
stationssamhälle (o. 200 inv.), knutpunkt för ovannämnda
järnvägslinje och Kalmar—Nässjö järnväg,
ligger Sävsjöströms bruk med sågverk, hyvleri
och träsliperi och finnes en lådfabrik (26
arbetare). — Pastorat i Uppvidinge kontrakt, Växjö
stift. J.C.
Lenin [Ie’n-], urspr. pseud., sedan enda
brukade efternamn för Vladimir 11 j i t j U
1-j a n o v, den ryska bolsjevismens och
bolsje-vikstatens grundläggare (1870—1924). L. var
född i Simbirsk, där fadern, av småborgerlig
släkt från Astrachan, var folkskolinspektör.
Vid 17 års ålder, just som L. avslutade sin
skolgång i Simbirsk, kom han för första gången
på allvar i kontakt med den ryska
revolutionsrörelsen: för deltagande i ett attentat mot Ale-
B. Korolev: Lenin. Revolutionsmuseet, Moskva.
— 1213 —
— 1214 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
