Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leningrad (S:t Petersburg, Petrograd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENINGRAD
många, strålformigt utlöpande järnvägar, av
vilka linjen L.—Vologda—Vjatka—Perm—
Sverdlovsk—Tjumen—Omsk är den
nordligaste och kortaste järnvägsförbindelsen till
Sibirien; för trafiken på Baltiska staterna och
Polen har järnvägen till Pskov stor betydelse. -—
1869 var stadens folkmängd 667,963, 1900
1,439,375, 1910 1,907,708, 1915 2,318,645.
Ökningen beror huvudsaki. på inflyttning, ty
dödligheten överträffar födelsefrekvensen. Särsk.
krigsindustriens utveckling fr.o.m. 1914
innebar stor ökning i arbetarantalet. Som
skådeplats för revolutionen 1917 led staden
oerhört; detta år nedgick folkmängden till
1,420,000. Inför hotet av tysk invasion 1918
flyttades regeringen till Moskva. På
Kras-novs angrepp följde slutl. under
sommaren och hösten 1919 Judenitjs offensiver.
Under denna tid av hungersnöd, farsoter och
massflykt minskades inv.-antalet på 3 år med
hälften och utgjorde 1920 706,000 (med
förstäderna 722,000). Industri och handel voro
nästan lamslagna, i stora delar av staden
stodo husen öde, och vare sig de voro i enskild
ägo el. indragits till staten, saknades medel till
deras underhåll. 1923 hade folkmängden åter
överskridit millionen (1,067,328) och var 1926
1,614,008. — 1914 ändrades stadsnamnet till
Petrograd och 1924, efter Lenins död, till
Leningrad.
S:t Petersburg anlades efter gigantiska mått,
och dess mest karakteristiska drag äro
rymlighet och rikedom på praktbyggnader. Gatorna
äro så breda, torgen så stora och flodens
armar så mäktiga, att husen, hur väldiga
massor de än i och för sig bilda, likväl tyckas
krympa samman i stadsplanens jätteformat.
F.ö. är L., trots sina många förnäma
byggnader, alltför enformigt för att kunna kallas
vackert. — Den urspr. stadsplanen bildar ett
nästan cirkelrunt område med dels
koncentriska och dels från mitten utstrålande gator; i
stort sett koncentriska kanaler och flodarmar
genomdraga efter holländskt mönster staden,
vars spec. ryska drag äro föga framträdande.
Iögonfallande äro de skriande kontraster
staden städse företett mellan den fattiga
arbetarbefolkningen samt hovets och aristokratiens
lyx och överflöd.
L:s kärna utgör den dystra, av bastioner
omgivna Peter-Paulsfästningen, beryktad som
politiskt fängelse (nu museum), på den
halvkilometerbreda Nevas n. strand, i s. delen av
Pet-rogradskij, L:s äldsta stadsdel, mellan Neva
och Nevka. I fästningsområdets mitt reser sig
den 1712 påbörjade Peter-Paulskatedralen,
tsarernas gravkyrka, vars fristående klocktorn är
120 m. högt. Därintill ligger myntverket. Inom
fästningens n. utanverk befinner sig arsenalen
med art.-museum; omedelbart utanför ligga
Folkets hus och zoologiska trädgården. Längre
åt n. ligga den vidsträckta, botaniska
trädgården och stora sjukhuskomplex. — Stadsdelen
Vasiljeostrovskij mellan Bolsjaja och Malaja
Neva är i v. ännu obebyggd; i dess ö. del
ligger L:s ”vetenskapsstad”, univ., konst- och
ve-tenskapsakad. samt flera stora muséer. Det
forna Mensjikovpalatset v. om univ. är nu
militärskola I stadsdelens ö. hörn ligger börsen,
minnande om stadens forna kommersiella
centrum; ända till början av 1800-talet låg hamnen
här.
L:s förnämsta stadsdel är den s. om Neva
belägna Oktiabrskij. Stadsplanens centrum
ut-göres av det vid Nevas strand snett emot
Peter-Paulsfästningen liggande Amiralitetet,
påbörjat 1704 och flera gånger ombyggt; här
inrymmas nu marinförvaltningen, marinmuseet
och hydrografiska inst. På Dekabristplatsen
(förr Senatsplatsen), s.v. om Amiralitetet, står
det förnämsta av L:s många härskarmonument,
Falconets staty över Peter den store, avtäckt
1782. Amiralitetet flankeras i v. och ö. av resp,
f.d. Senaten och Synoden samt Konstpalatset
(det forna tsarresidenset Vinterpalatset),
uppfört av italienaren Rastrelli 1754—62 och nu
delvis upptaget av från olika håll hopförda
(”indragna”) konstsamlingar. Konstpalatset är
förbundet med det av L. v. Klenze 1840—52
uppförda Eremitaget, det gamla konstmuseet,
ett av de dyrbaraste i sitt slag med tavlor av
de största mästare, asiatiska och klassiska
skulpturer m.m. Jämte flera f.d. palats för
medl. av kejserliga familjen bilda ovannämnda
byggnader en praktfull fasad på 1,700 m. längd
utmed Neva. S. om Amiralitetet reser sig den
förnämsta av L:s talrika kyrkor, den
praktfulla Isaakskatedralen (1817—58), med en 102
m. hög kupol. Från Amiralitetet utgå de stora
prospekty (avenyer), av vilka den ö., Prospekt
25. Oktiabrja (förr Nevskij prospekt), som är
4,5 km. lång och slutar vid f.d.
Alexander-Nevskijklostret, är stadens vackraste gata och
på sin tid det förnäma Petersburgs
promenadplats. Här ligger bl.a. Kazankatedralen,
uppförd 1801—11 efter Bramantes plan till
Peters-kyrkan i Rom. I närheten ligger vid
Lassalle-platsen Ryska museet, innehållande äldre och
nyare rysk konst, konstindustri och
etnografiska föremål. Längre åt ö., där prospektet
korsar Fontanka, ligger Stadsmuseet (f.
kejserliga Anitjkovpalatset), innehållande staden L:s
samlingar. Flera f.d. aristokratpalats äro nu
också förändrade till museer (Stroganov- och
Fontankamuseerna m.fl.). Jelissevpalatset,
förut adelsklubb, är nu ”Konstens hus”. — Inom
— 1225 —
— 1226 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
