Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leningrad (S:t Petersburg, Petrograd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENINGRAD
denna stadsdel ligga vidare L:s förnämsta
teatrar, L.-områdets centrala ämbetsverk, banker,
konsulat o.s.v. Av parker må nämnas den av
tsar Peter anlagda Sommarträdgården vid Neva.
I den österut angränsande stadsdelen
Smol-ninskij, till största del inom en slynga av Neva,
ligger Uritskijpalatset (f.d. Tauriska palatset),
i vilket riksduman sammanträdde 1906—17; nu
inrymmes här Kommunistiska univ. Längre
österut vid Neva ligger f.d. Smolnyjklostret (nu
säte för flera ämbetsverk), vartill också hör en
katedral, en bland de praktbyggnader i barock,
som Rastrelli vid mitten av 1700-talet uppförde.
I stadsdelen Vyborgskij, n. om Neva, med
Finländska järnvägsstationen, dominera
industri- och arbetarkvarter. I L:s s. del ligga
kring de stora bangårdarna
industristadsdelarna Narvskij, Moskovskij och Volodarskij.
Inom den sistn. ligger vid Neva och vid ändan
av Prospekt 25. Oktiabrja det vidsträckta f.d.
Alexander-Nevskijklostret, byggt 1710—46 av
Fresini och omfattande 11 kyrkor. Stadsdelen
Narvskij präglas av den väldiga hamnen,
varven och gigantiska fabriker, ss.
Putilov-metall-verken (grundade 1801, c:a 12,000 arbetare),
gummifabriken Krasnyj Treugolnik och
statens porslinsfabrik (grundad 1749), berömd för
högtstående produktion.
Vattnets uppgrundning utanför
Nevamyn-ningen har varit till stort hinder för sjöfarten
på L., och större fartyg fingo förr stanna i
Kronstadt. 1875—85 uppmuddrades en
segelränna, Morskoj kanal, 19 km. lång, 107 m.
bred i bottnen samt 8,5 m. djup, vilken slutar
i den 1 km. långa Gutujevbassängen i n. delen
av Gutujevskij ostrov. Söderut ligger
spannmåls- och virkeshamnen, 1,170X550 m., samt
kolhamnen. L. har R.S.F.S.R:s största hamn
med 8,i km. kaj vid 6,7—8,5 m. djup och 4,6
km. vid 3,2—4,6 m. djup; järnvägsspårens längd
inom hamnen uppges 1924 till 60 km. och den
sammanlagda golvytan i godsmagasin, packhus
och varusk jul till 25 har. Före världskriget
torde L. efter fartygstrafiken ha varit
Östersjöns största hamn, vars nettotonnage i
medeltal för 1912—13 uppgick till 6,»b mill., därav
5,63 i utrikes fart. 1923—24 hade totalsiffran
sjunkit till i medeltal endast 1,25 mill.
nettoton. Före världskriget var L. en mycket stor
importhamn med en importerad godsmängd av
3,61 mill. ton och 2 mill. ton årl. i export.
8—10 % av Rysslands export i värde räknat
gick över L. Sedan de f.d. ryska, stora
exporthamnarna Riga (med 18 % av Rysslands
export 1912—13), Vindau och Libau förlorats,
har exporten i hög grad koncentrerats till L.,
som därför nu blivit övervägande exporthamn.
Trots detta hade dock exporten nedgått till i
medeltal 750,000 ton 1923—24 och importen
så lågt som till 450,000 ton. Från L. utföres
bl.a. spannmål och virke, pälsverk, hudar och
läder, lin och linfrö, hampa och hampfrö, tjära,
pottaska, petroleum och sprit. 1926 kom
51,3 0/0 av L:s import från Storbritannien, som
mottog 31,8% av dess export. F.n. kommer
största delen av importen från Tyskland och
Finland, och huvudparten av exporten går till
dessa länder och Estland. Genom förlusten av
Finland, östersjöprovinserna och Polen
minskades givetvis L:s uppland kännbart, men
samtidigt blev den rikets enda öslersjöhamn. En
nackdel är Nevamynningens långvariga
isbeläggning, från slutet av nov. till slutet av april,
men med hjälp av kraftiga isbrytare
undan-röjes nu till stor del detta hinder.
Klimatet är ganska fastlandsbetonat:
medel-temp. i jan. —9,s°, i juli 17,7°, årsmedeltal 3,7°,
lägsta och högsta medeltemp. —28,5° och 29,3°C.
Nevas fall från Ladoga till utloppet är ung.
5 m., och vid v. storm, särsk. om hösten,
upp-dämmes lätt den väldiga vattenmassan och kan
förorsaka förödande översvämningar;
maximum nåddes 19/u 1824 med 4,14 m. över
normalvattenstånd. På gr. av traktens sidlänthet
och den stora luftfuktigheten är L. föga
hälsosamt; särsk. grassera tuberkulos o.a.
lungsjukdomar.
L:s industri är särdeles mångsidig. Utom
redan nämnda må framhållas textil-, pappers-,
tobaks-, sko-, trä- och tegelindustri. Energien
erhålles nu till stor del från det kolossala
Volkovkraftverket.
L. är alltjämt R.S.F.S.R:s förnämsta
kulturhärd. Främst bland vetenskapliga
sammanslutningar står den 1725 grundade vetenskapsakad.
med en rad inst. och berömda museer. Univ.,
grundat 1819, har 4,000—5,000 elever, tekniska
högsk. o. 6,500. Andra högre
undervisningsanstalter äro Kommunistiska univ., univ. för
nationella minoriteter, konstakad., medicinsk,
lantbruks-, skogs- och bergshögsk., judisk
högsk. m.fl. Ett av världens största bibi, är
det 1814 grundade statsbibl. med 4,8 mill. bd
och 330,000 handskrifter samt vetenskapsakad:s
bibi, med 3,5 mill. band. — L. har två
rundradiostationer.
L:s omgivningar bestå i n. och ö. ännu till
stor del av sump- och skogsmarker. Söderut
ligga flera f.d. kejserliga lustslott, särsk. från
Peter I:s och Katarina II:s tid: utmed Finska
viken Peterhof och Oranienbaum, s. om L.
Krasnogvardeisk (förr Gattjina), Djetskoje Selo
(förr Tsarskoje Selo) m.fl. Här ligger även
Pulkovas berömda, astronomiska
observato-rium. — L. skyddas från sjösidan av
befästningarna vid Kronstadt (se d.o.). — Litt.: A
— 1227 —
— 1228 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
