Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo, Friedrich - Leo Africanus - Leoben - Leochares - Leo Diaconus - Leo Hebræus - León (Spanien) - León (Mexiko) - León (Nicaragua) - León, Luis Ponce de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEON
skrifter märkas ”Die griechisch-römische
Bio-graphie” (1901) samt en romersk
litteraturhistoria (bd 1, 1913). W.N.
Leo Africa’nus, arabisk geograf vid namn
al-Hasan ibn Muhammad al Wazzän (o. 1495—
1550), från Spanien, bereste från o. 1508 n. och
v. Afrika, tillfångatogs 1520 av kristna
sjörövare, som överlämnade den lärde moren åt
påven Leo X, vilken lät döpa honom med sitt
eget namn. L. skrev i Rom bl.a. en
beskrivning av Afrika, som han 1526 översatte till
italienska, samt ett arabiskt-hebreiskt-latinskt
lexikon. Efter att ha återvänt till islam dog
han i Tunis. G.O-r.
Leoben [leä’ban], stad i Steiermark,
Österrike, 40 km. n.v. om Graz; 11,519 inv. (1923).
L. är sedan medeltiden huvudort i övre
Steiermark, dess betydelse grundar sig på järn- och
brunkolsförekomster. I L. ligger Österrikes
bergshögsk., grundad 1894 (500 studenter 1925/
26). L. har flera förnäma, äldre byggnader. I
det närbelägna slottet Göss slöts 18/4 1797
preliminär fred mellan Frankrike och Österrike,
vilken ledde till freden i Campo Formio. M.P.
Leo’chares (grek. Leocha’res), grekisk
bildhuggare, verksam i Aten o. 350—320 f.Kr.
Berömdast av alla L:s’ skapelser var framställ-,
ningen av Ganymedes’ rov (en efterbildning
härav i Vatikanen). Även Apollon di
Belve-dere (se Apollon, sp. 1,326 och pl.) torde
sannolikt böra tillräknas L. Bland skapelser av
L. märkas Alexander på lejonjakt (utförd
tillsammans med Lysippos) och statyer av
konung Filip av Makedonien med familj;
dessutom deltog L. i utsmyckning av mausoleet i
Halikarnassos (v.-sidan). W.N.
Leo Dia’conus, bysantinsk historiker (f. 950),
har skrivit en av Skylitzes och Zonaras (se
d.o.) utnyttjad historia i 10 böcker, omfattande
tiden 959—975, delvis grundad på andras
muntliga berättelser, delvis på personliga
upplevelser. Den är sammanfattad efter 992. Ss. den
enda direkta källan för Nikeforos Fokas’ och
Joh. Tsimiskes tid (se Bysantinska
riket, historia) är L:s arbete mycket
värderikt. Utg. med kommentar av B. Hase 1819,
omtr. i ”Corpus scriptorum historiæ byzantinæ”,
1828, och Migne, ”Patrologia græca”, 117 (1864).
Lm.
Leo Hebræ’us, filosof, se Abravanel.
Leön [läå’n]. 1) Landskap och förr
kungarike i n.v. Spanien, omfattande prov. L.,
Zamo-ra och Salamanca; 38,270 kvkm.; 1,106,757 inv.
(1931). M.P.
L. uppstod som kungarike 909, då Alfons III
av Asturien delade sitt rike mellan sina söner
och överlämnade L. åt sin förstfödde, Garcias.
Efter Garcias’ död 914 erhöll hans bror Or-
dono II (914—924) av Galicien även L., och
dennes son Ramiro II (d. 950) förenade L.,
Galicien och Asturien till kungariket L.
Ramiro och hans son Ordono III (950—957)
utvidgade det genom erövringar mot araberna.
Efter en period av inre oroligheter och
förhärjande infall av araberna under Sancho 1
(957—966), Ramiro III (966—982) och
Bermu-do II (982—990) återställde Alfons V (999—
1027) freden och rikets makt. Dock förlorade
hans son Bermudo III (1028—37) det till
Sancho den store av Navarra. L. förenades av
Sanchos son Ferdinand med Kastilien. [B.]
2) Huvudstad i prov. L. (15,377 kvkm.,
460,468 inv.) i n.v. Spanien, vid Eslas biflod
Bernesga; 29,337 inv. (1931). Den gamla
ringmuren, med flera runda torn, är delvis
bibehållen. Bland medeltidskyrkor är katedralen
den förnämsta, en praktfull byggnad i tidig
gotik. L. har också flera ståtliga
profanbyggnader, särsk. från 1500-talets senare del, t.ex.
rådhuset. Utanför staden ligger Marcusklostret,
med berömd fasad (i platereskstil) och
arkeologiskt museum. L. är biskopssäte och har bl.a.
veterinärinst. och prästseminarium. Socker
och maskinindustri. — Bild sp. 1247—48.
M.P.;E.W.
Leon [läå’n], stad i staten Guanajuato,
Mexiko, på en bördig högslätt, o. 1,900 m.ö.h., 320
km. n.v. om huvudstaden Mexiko; 41,550 inv.
(1930). Textil- och läderindustri. M.P.
Leon [läå’n], huvudstad i dep. L.,
Nicaragua, 20 km. från Stilla-havs-kusten; 23,565 inv.
(1926). L. ligger i ett rikt kaffe- och
sockerdistrikt samt har järnväg till hamnen Corinto
och till Managua. L. har univ. och är landets
kulturella medelpunkt. Läder-, tvål- och
lek-saksindustri. L. har några av det spanska
Amerikas förnämsta byggnader (i barockstil),
främst den stora katedralen, vidare
biskops-palats och franciskanernas klosterbyggnad (nu
kasern). L. grundades av spanjorerna 1610 och
var huvudstad till 1845. M.P.;E.W.
Leon [läå’n], Luis Ponce de, spansk
förf. (1528—91), teol. prof, i Salamanca. L:s
bibeltolkningar, som kritiserade Vulgatan, och
hans övers, av Höga visan, som var förbjuden,
förde honom i flerårigt fängelse, varur dock
inkvisitionens slutdom utlöste honom. I
fängelset skrev han sin märkliga bok ”Los nombres
de Cristo” (Kristi namn: ”herde”, ”Guds arm”,
”fredsfurste” o.s.v.), utmärkt lika mycket av
lärdom som av sinnrika jämförelser och
poetiska utvikningar. Stoisk filosof är L. i sin
tolkning av Jobs bok, älskvärd moralist i ”La
perfecta casada” (”Den fullkomliga hustrun”).
L:s prosastil är lika elegant som versen i hans
sparsamma dikter, prisande det stilla livet i
— 1245 —
— 1246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
