Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leoncavallo, Ruggiero - Leonhard, Karl Cäsar von - Leoni, familj - 1. Leonidas (spartansk konung) - 2. Leonidas (spartansk konung) - Leoniderna el. novembermeteorerna - Leoninsk vers - Leonora Christina - Leonov, Leonid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEONOV
ken och liksom denna gick över en stor mängd
scener i hela världen; ingen av L:s senare
operor (”Bohème”, ”Roland”, ”Maja” och några
operetter) uppnådde
motsvarande succé.
L. skrev även
sånger, en balett och den
symfoniska dikten
”Serafita”. Den
ve-ristiska stilen, sådan
den framträder i
”Pa-jazzo”, har som hu
vudkännetecken den
effektfulla, realistiska
handlingen (som
reaktion mot den
historiska och
idea
listiska operan under föregående tid), vars
text ikläddes en musikalisk, slagfärdig dialog
och passionerad melodik, byggande på ganska
krasst harmoniska verkningar. E.A.
Le’onhard [-hart], Karl C ä s a r von, tysk
geolog (1779—-1862), blev 1818 prof, i
Heidelberg. L. var urspr. Werners lärjunge men
övergick snart till den vulkanistiska skolan och
utvecklade dess teorier vid undersökningen av ett
stort antal av v. Tysklands basalter. Han var
en framstående lärare, vars läro- och
handböcker vunno stor spridning. L:s mest
betydande insats i geologien var dock den, att han
skapat ett centralorgan för de
geologisk-mine-ralogiska vetenskaperna i ”Leonhards
Taschen-buch für die gesammte Mineralogie”, som han
1807 började utgiva och som numera utkommer
under titeln ”Neues Jahrbuch für Mineralogie,
Geologie und Paläontologie”. Under 51 år
ombesörjde L. utgivandet och efterträddes 1858
av sin son Gustav v. L. (1816—78), prof,
i Heidelberg 1853. K.A.G.
Leoni [leå’ni], italiensk-spansk
konstnärsfa-milj (1500-och 1600-talen). L e o n e L. (1509—
90) var sin tids mest berömde medaljkonstnär,
verksam mestadels i Milano, bl.a. i tjänst hos
Karl V och Filip II. Hans större skulpturverk,
som befinna sig i Madrid och Escorial, utfördes
tillsammans med sonen P o m p e o L. (o. 1533
—1608), som företrädesvis blev verksam i
Spanien (bl. a. bronsarbeten i kyrkor i Valladolid).
Skulpturverkstaden fortsattes av dennes son
Miguel Angei L. (1582—efter 1610), som
fullbordade åtskilliga av faderns arbeten men
återflyttade till Milano. E.W.
Leo’nidas, spartanska konungar.
1) L., Anaxandridas’ son, broder till
Kleome-nes I, besatte i aug. 480 f.Kr. med 4,000
spartaner och 3,000 hjälptrupper passet
Thermo-pyle för att hindra de mot Grekland
framryckande perserna under Xerxes. Genom Efial-
Leonidas, konung av Sparta. Omkr. 480 f.Kr.
Nationalmuseum, Aten.
tes’ (se denne) förrädiska bistånd föllo dessa
L. och hans trupper i ryggen och nedgjorde
dem. L:s’ lysande tapperhet prisas av antika
förf. “ W.N.
2) L., Kleonymos’ son (d. 235 f.Kr.), efter
Areus konung i Sparta, avsatt av sin svärson
Kleombrotos 242, åter konung 241, efterträddes
av sin son Kleomenes (konung 235—219). W.N.
Leoni’derna el.
novembermeteorerna, meteorsvärm med radiationspunkt i
stjärnbilden Lejonet (mellan stjärnorna £ och y),
uppträdande i mitten av nov. Se Meteorer.
M-t.
Leoni’nsk vers, hexameter (se d.o.) el.
penta-meter (se d.o.) med slutstavelsen rimmande
med huvudcesuren. L., som redan
förekommer hos klassiska förf. (Ovidius), brukades
gärna under medeltiden (uppkallad efter den
italienske skalden Leo, från mitten av
1100-talet). W.N.
Leonora Christina, dansk prinsessa (1621—
98), se U 1 f e 1 d t.
Leonov [-å’nof], Leonid Maksimovitj, rysk
förf. (f. 189C), studerade i Moskva och
debuterade 1922 med berättelsen ”Buryga”. L.
tillhör en skriftställargrupp, kallad
”Följeslagarna” (poputtjiki), som ej frigjort sig från den
litterära traditionen och med en viss skepsis
Uppslagsbck. XVI.
40
— 1249 —
— 1250 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
