Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold, Carl Gustaf af - Leopold, Svend - Leopold Vilhelm - Leopoldville, Leopoldville-Kinshasa - Leotychidas - Léouzon-Ledue, Louis Antoine - Lepage, Bastien - Lepanto (Navpaktos)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEPANTO
lades av sina anhängare Sveriges Voliaire och
Nordens Pope. I vissa avseenden är han den
mest typiske representanten i Sverige för den
s.k. ”upplysningen” (se d.o.); i andra avseenden,
t.ex. filosofiskt sett, modifierar han denna och
ger känslan större vikt vid formandet av sin
världsåskådning, än vad den eg. upplysningen
brukade. Av hans förf.-skap torde dramatiken
visat sig ha minst livskraft. Hans vers är ofta
ytterst konstlad men kan vara ståtlig och tung,
liksom spirituellt lekande. Dess ämnen äro bl.a.
striden mellan njutningslystnad och dygd, livets
förgänglighet, Guds existens och hans ställning
till världen. Även L:s prosa är ömsom kvick,
ömsom allvarligt patetisk, alltid fast och
sinnrikt byggd. Bättre än de flesta sv. förf, kan L.
i betraktande av sin mångsidiga bildning och av
det ansvar, han kände vid dryftandet av sin
tids viktigaste frågor, kallas en
kulturpersonlighet. En ny, utvidgad uppl. av ”Samlade
skrifter” utkom i 3 bd 1814—16, tillökad med
ytterligare 3 bd av huvudsaki. filosofiskt innehåll
1831—33. Utgivandet av en vetenskaplig uppl.
av L:s skrifter är påbörjat av Sv.
Vitterhet-samfundet. — Litt.: B. v. Beskow, ”Minne af
stats-sekreteraren C. G. af L.” (i ”Sv. akad:s
handlingar”, 1862); A. E. Sjöding, ”L., den
gustavianske smakdomaren” (1931). O.H.
Leopold, S v e n d, dansk förf. (f. 1874),
student 1893. L:s förf.-skap växlar mellan
historiska romaner av ett visst satiriskt snitt och
litterära porträtt, dock utan skarp skillnad
mellan dikt och kritik. Hans förnämsta
arbeten äro: ”Prinsesse Charlotte” (1897), från hans
älsklingsperiod, enväldets sista dagar; ”Enevold
Brandt” (1900), från rokokotiden; ”Ludvig
Hol-berg” (4 bd, 1922—24) och de danska
diktar-profilerna i ”Laurbær og Roser” (1910), från
romantikens epok; ”Tres Talenter” (1918),
kritiska randanmärkningar till samtida litteratur;
”Sören Kierkegaard” (1932) och ”Grundtvig,
Danmarks Profet’” (1933). L. har utg. sina
”Erindringer” (3 bd, 1927—28). P.R-w.
Leopold Vilhelm, se L e o p o 1 d, Österrike 3).
Leopoldville [leåpåldvi’l], L.-K i n s h a s a,
sedan 1923 huvudstad i Belgiska Kongo, vid
floden Kongo, nedanför Stanley pool;
tillsammans med det närmast österut liggande
Kin-shasa 40,320 inv. (1932), därav o. 2,500 vita. L.
är största flodhamn och handelscentrum i det
inre av Belgiska Kongo samt en relativt modern
stad. Det har järnväg till Matadi samt
flygförbindelse med bl.a. Boma och Stanleyville. I
en 375 km. lång rörledning föres råolja hit från
Matadi. L. har en av landets två
appellations-domstolar. M.P.
Leotychi’das, spartansk konung, nådde
denna ställning 491 f.Kr. på föranstaltande av
Kleomenes, som härigenom lyckades störta sin
misshaglige samkonung Demaratos. L. segrade
jämte Xanthippes över perserna vid Mykale
(479). Efter att förgäves ha försökt bringa
Thessalien under Spartas överhöghet avsattes
han och dog i Tegea. W.N.
Léouzon-Leduc [leozS’-13dy’k], Louis
An-t o i n e, fransk skriftställare (1815—89). L.,
som gjorde flera resor i Skandinavien och
Ryssland, författade åtskilliga arbeten om dessa
länder, bl.a. ”La Finlande” (2 bd, 1845),
innehållande en prosaövers, av ”Kalevala”. Han
sökte även göra sv. litteratur känd i Frankrike,
bl.a. med ett arbete om Tegnér (1850),
huvudsaki. innehållande prosaparafraser av Tegnérs
större dikter. A.W-n
Lepage [lapa’z], B a s t i e n, fransk målare,
se B a s t i e n-L e p a g e
Lepa’nto, italienska namnet på staden N a
v-p a k t o s (Naupaktos) i nomos Aitolia och
Akarnania, Grekland, vid Lepantosundet
(Korintiska viken); 4,210 inv. (1928). Borgruin,
slott och förfallna stadsmurar. M.P.
Slaget vid L., 7/io 1571, utkämpades
mellan de förenade kristna eskadrarna — spanska,
Sjöslaget vid Lepanto 1571.
venetianska, påvliga och genuesiska — under
Juan de Austria å ena och turkiska flottan
under Ali pascha å andra sidan. Flottorna
räknade vardera ung. 300 fartyg, deras besättning
uppges på den kristna sidan till 80,000 man,
på den turkiska betydligt högre. På flyglarna
hade turkarna i början framgång, men Don
Juans seger i mitten avgjorde striden.
Turkarna förlorade 224 fartyg, 25,000 man i döda
och 5,000 i fångar, varjämte 12,000 kristna
slavar befriades, de kristna 15 fartyg och 8,000
man döda. P.S
— 1261 —
— 1262 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
