ARAGO ledning årl. o. 3 mill. ton olja till Abadan vid Schatt el-Arab. H. S-n. Arabi't, en femvärdig alkohol, som erhålles genom reduktion av arabinos. Bildar färglösa kristaller och smakar sött. ArabkFr, stad i vilajetet Malatia, turkiska Armenien, vid en biflod till Eufrat, 6,782 inv. (1927). Odling av mullbärsträd och vete. H. S-n. Araca'cha, namn på växtsläktet Arracacia (se d. o.). Aracajü [-zo'], huvudstad i staten Sergipe, vid Sergipeflodens mynning i Atlanten; 37,440 inv. (1920). Järnväg till Säo Salvador och till Propria vid Säo Franciscofloden. Hamnstad. G. N. Ara'ceæ, missneväxter, fam. av klassen en-hjärtbladiga, ordn. Spadiciflo'rce. A. innefattar glatta, fleråriga örter med rotstock el. knöllikt uppsvälld jordstam, stora, nätådriga, ej sällan brokigt tecknade blad av pil- el. hjärtlik form samt ogrenad, köttig blomkolv, som omgives av ett kronbladslikt, ofta livligt färgat hölster (spatha, se d. o.). Blommorna äro små och oansenliga, frukten bär. Familjen, till sin utbredning övervägande tropisk (Sydamerika, Ost-indien och de malajiska öarna) och karakteristisk för urskogarna, räknar över 100 släkten och o. 1,000 arter, som sinsemellan visa stor mångformighet. Coloca'sia, Caladium m. fl. äro upprätta, högvuxna örter, andra ss. Mon-stera och Anthu rium klätterväxter el. epifyter med luftrötter. Sauromatum, Dracunculus m. fl. ha djupt flikade, Monste'ra av hål genombrutna blad. Hos vissa släkten förekomma egenartade anordningar för pollinationen (stark värme- och kolsyreutvcckling m. m.). Flera föra mjölksaft, en del äro giftiga (Arum, Dief-fenbachia). I Sverige förekomma 3 släkten, Arum, Calla och A'corus, det senare avvikande genom sina svärdlika, enkelnerviga blad. I varmhus odlas ett flertal arter på gr. av sina mäktiga, dekorativa blad och praktfulla, ofta sällsamt gestaltade blomställningar (Richa'rdia, Anthu rium, Coloca'sia, Monstera, Sauroma'-tum m. fl.). O. Gz. A'rachis, växtsläkte. Se Jordnöt. A'rachisolja, 0'leum arachi'dis, jordnötolja, den feta olja, som erhålles genom pressning av jordnötens (se d. o.) frö. Klar, nästan färglös olja med angenäm smak, användes i st. f. olivolja och till förfalskning av denna. J. H. Ara'chne (grek., spindel), grek. myt. Myten är mest känd i Ovidius’ framställning. Enl. denna utmanade den konstskickliga A. Pallas Athene i konsttävlan och framställde på väven gudarnas kärleksöden. Då Pallas i vredesmod slet sönder hennes väv, ville A. hänga sig, men förvandlades till en spindel. v. S-w. ArachnFda, Arachnoidea, se Spindeldjur. Arachnftis, inflammation av »spindelvävs-hinnan», en av hjärnhinnorna. Arachnoidalvilli, fransliknande bildningar i arachnoidea (se d. o.), vilka skjuta in i hårda hjärnhinnans blodledare på hjärnans övre, kon-vexa yta och utgöra slutmålet för cerebrospi-nalvätskans (se d. o.) cirkulation. A.-ü. Arachnoide'a, »spindelvävshinnan», en av hinnorna på hjärnan och ryggmärgen. Arachnologi' (grek. ara'chne, spindel, och logos, lära), läran om spindlarna. Fordom betecknades med a. konsten att med ledning av spindlarnas beteende förutsäga väderleken. H. W-n. A rad, stad i v. Rumänien på n. sidan om floden Maros i utkanten av ungerska slätten; 63,166 inv. (1914; beräknad folkmängd 1925 75,000). A. är en viktig järnvägsknut och har livlig handel och industri med tillverkning av automobiler, maskiner, möbler, lädervaror; flera kvarnar finnas. A. är säte för en grekisk-ortodox biskop. På andra sidan floden ligger fästningen A. M. P. Arafat el. Ar afa, granitkulle n. ö. om Mekka, Arabien; 80 m. ö. h. Obligatorisk vallfartsort såväl för alla pilgrimer till Mekka som för denna stads invånare. H. S-n. Arago [-gå']. 1) Dominique Fran^ois A., fransk fysiker, astronom och politiker (1786— 1853), 1805 sekreterare vid »Bureau des longi-tudes», 1809 prof, vid École polytechnique, 1830 chef för obser-vatoriet i Paris, invaldes 1831 i deputeradekammaren och blev 1848 medlem av den provisoriska regeringen. A. fortsatte tillsammans med Biot och spanjorerna Chaix och Rodiguez de mel lan Barcelona och Dünkirchen påbörjade meridianmätningarna för bestämning av normalmetern (se Metersystemet) och har som fysiker gjort sitt namn berömt genom sina experimentella och teoretiska arbeten över ljusets natur, polarisation och interferens. A. har vidare upptäckt den s. k. rolationsmagnetismen (se d. o.). Ss. astronom har A. utfört åtskilliga observationer, men är framför allt känd som förf, till »Astronomie populaire» (1854—57), ett ännu mycket läsvärt arbete för den, som vill — 85 — — 86 —