ARALIA graferna hörde till de mest framstående under denna tid. I. A. Aragoni't, mineral, den rombiska formen av kalciumkarbonat, CaCOs, förekommer dels kristallinskt och bildar då stundom pelarfor-miga kristaller, som genom tril-lingsammanväxning antaga he-xagonalt utseende, dels som stråliga el. trådiga, ofta radialt byggda aggregat, så t. ex. ofta i avsättningar från varma källor (ärtsten, sprudelsten) el. som skorpor och stalaktiter av kalksinter (se d. o.). A. är vit el. färglös; uppträder icke bergartsbildande ss. kalkspaten (se d. o.) el. på egentliga malmgångar. — A. ingår i en del organismers skelett-och skalbildningar. Den trådiga varielet av a., som förekommer i molluskskal, kallas ofta kon k i t. K. A. G. Aragos punkt, fys., se Polariserat ljus. Ara'gua [-goa], stat i n. Venezuela, ö. om Va-lenciasjön; 5,851 kvkm., 105,839 inv. (1926). I den bördiga A.-dalen odlas bl. a. kaffe och sockerrör. Huvudstad Maracay, 11,108 inv. (1926). G. N. Araguaya [aragoa'ja], biflod till Tocantins i Brasilien. Upprinner på Serra do Cayapö. Är på gr. av strömvirvlar utan betydelse för trafiken. Bildar gräns mellan staterna Matto Grosso och Parå i v. och Goyaz i ö. G. N. Arai Hakuseki, en av Japans förnämsta his toriker (d. 1725). Den främste i raden av de lärde, som på 1600-talet skapade ett rikt lär-domsliv i kinesiserande stil vid Edohovet, skrev A. ett digert, på vidlyftiga forskningar grundat verk om Japans länsfurstar under perioden 1600—80 samt ett flertal andra verk. B. K. al-Ara'isch (al-Arä’isch), stad i Marocko, se Larache. Arakan, den nordligaste divisionen i brittiska prov. Nedre Burma vid kusten av Bengaliska bukten, 37,621 kvkm., 909,246 inv. (1921). ö. delen är bergig, kustlandet flackt, sumpigt och osunt. Nederbörden är synnerligen riklig och skapar stora urskogar. Landets viktigaste produkter äro ris, sockerrör, peppar, indigo, teakträ Huvudstad är Akyab (se d. o.). M. P. Historia. Arakanernas egen ej obetydliga historiska litteratur förlägger grundandet av ett självständigt rike A. ända tillbaka till 2666 f. Kr., upptager 227 konungar och talar om ett stor-arakanskt rike, som skulle ha omfattat ej blott hela Burma, utan även delar av Kina och Främre Indien Denna tradition saknar dock, beträffande äldre tider, stöd i föreliggande historiska fakta. Säkert synes vara, att arakaner- na vid den burmanska invandringen tidigt skilt sig från huvudstammen och i det nuv. A. grundat ett rike, som, gynnat av naturförhållandena, fört en självständig tillvaro, endast oroat genom tillfälliga krig med den burmanska huvudmakten och genom muhammedanernas (från 900-talet) och portugisernas (från 1514) uppträdande, tills det 1784 definitivt erövrades av Burma-riket och med detta 1826 kom under engelsmännens välde. C. F. Arakanga, en till släktet Ara (se d. o.) hörande papegojart. Arakanyoma, bergskedja i v. Burma, av-brytes i s. med Kap Negrais men fortsätter över Andamanerna till Sumatra. Högsta punkten är Blue mountain, 2,164 m. ö. h. M. P. Arakfnsyra, CigHaflCOOH, fettsyra, som förekommer i jordnöt (A'rachis hypogcea, därav namnet), rovkakao- och makassarolja. Smält-punkt 75°. Lj. Arakt je'jev, Al ex ej Andre jevitj, greve, rysk general (1769—1834), under Paul I kommendant i Petersburg 1796, under Alexander I krigsminister 1806 och medlem av riksrådet 1810, efter Speran-skijs fall 1812 alls-mäktig gunstling. A. gjorde sig hatad som organisatör av de s. k. JJmilitärkolonierna, till vilka Alexander tyckes ha fått det första uppslaget under det finska kriget (sven- ska indelningsverket). Efter ett första försök 1810 ålerupplogos 1816 de av A. utarbetade planerna och sattes med energi men också med skoningslös brutalitet i verket. Under de närmaste åren grundades i olika gu-vernement dylika kolonier av bönder och soldater, genom vilka rekryteringsbördan så småningom skulle avlyftas och kostnaderna för militärväsendet nedbringas och till slut försvinna. Svåra oroligheter visade i stället missnöjet hos den plågade befolkningen. A. avskedades efter Alexanders död (1825). R. G. Ara'lia (Dimorpha'nthus), växtsläkte av fam. Aralia'ceæ med o. 30 i Nordamerikas varmare delar och i s. Asien förekommande arter, samtliga utgörande glatta el. hårbeklädda, ofta taggiga buskar el. små träd med handformigt flikade el. parbladiga blad samt i flockar el. klasar anordnade blommor. A. spino'sa, angeli-katräd, herkulesklubba, från Nordamerika och Östasien, odlas i trädgårdar. A. nudicaulis lämnar s. k. nordamerikansk sarsaparillrot. Av A. — 89 — — 90 — Aragonitkristall.