ARAUJO Araucaria brasiliana. deæ och omfattande tvenne släkten, Agdthis (Dammara) med 4 och Araucaria med 10 arter. De förra äro hartsrika träd med breda, platta blad och vingade frön; bland dem må nämnas Aga'this austra'lis, kaurigran, från Australien och Nya Zeeland, vars harts lämnar kaurikopal, samt Agdthis Damindra (Damma'ra alba), inhemsk på malajiska öarna och Filippinerna, vars harts, dammaraharts, användes till fernissor och i mikroskoptekniken. Kaurihartset utflyter liksom dammaraharts ur stammen i stora, ofta centnertunga klumpar och begagnas till följd av sin angenäma lukt och aromatiska smak av infödingarna till tugg-ning. Till släktet Araucaria höra högvuxna, skogbildande träd i Sydamerika och Australien med fjäll- el. barrlika blad och ovingade frön. Mest bekant är Araucaria excelsa, Norfolk-granen, ett ända till 60 m. högt träd, från ön Norfolk. Denna art odlas allmänt i växthus och trädgårdar. Fröna äro hos de flesta arterna ätliga. Veden har mångsidig användning, bl. a. till möbel- och byggnadsvirke. O. Gz. Araujo [-au'zo], Joaquim de (1858—1917), portugisisk publicist, lärd och diktare, framför allt lyriker (»Lira intima», »Poetas mortos», »Occidentaes», »Flores da nocte»). [A-f. N.) Arauka'ner, indianstam i prov. Conception och angränsande delar av mellersta Chile; över 100,000. Ett litet antal bo i v. Argentina. Inkariket, som i s. sträckte sig till Maulefloden, har kulturellt påverkat araukanerna, som lärde sig odla majs, potatis och bönor samt att anlägga vattenledningar. Efter européernas ankomst lärde de sig snart att behärska hästen och utbildade sig till skickliga ryttare. G. N. Arausio [-au'-]t romersk benämning på staden Orange, bekant bl. a. genom cimbrernas seger över romarna 105 f. Kr. H. Sj. Aravaili, Aravali, bergskedja i Rajputana, n. Främre Indien, omkr. 500 km. lång. Högsta punkten är Guru Sikar i s. v., 1,722 m. M. P. Ara'xes, forntida namn på floden Aras (se d. o.). Arbe, ö i Adriatiska havet, 60 km. s. s. o. om Fiume, 193 kvkm., c:a 5,000 inv. A. tillhör sedan 1920 Jugoslavien. M. P. Arbeiderdemokrater, politiskt parti i Norge. Namnet användes urspr. av den 1882 bildade sammanslutningen »Norges forenede arbeider-association». Efter den socialdemokratiska arbetarrörelsens genombrott i Norge 1894 isolerades a. ss. parti från socialdemokratien. Partiet har i de flesta frågor samarbetat med venstre, men städse fasthållit vid en mera extrem vänsterfärg. Vid valen 1918 fick partiet 3 mandat och har sedan dess stadigt gått tillbaka; det erhöll vid senaste val (okt. 1927) endast en plats i stortinget. Det kallas numera officiellt Det radikale folkeparti. Dess mest kända namn har varit J. Castberg (1862—1926; se denne). C. G. Th. Arbe'la. 1) Stad i Galiléen (1 Mack. 9: 2), förmodligen nuv. Irbid. 2) En av det gamla Assyriens mest betydande städer, ö. om Tigris, kultort för Istar; nuv. Erbil. S. N. Arbetarbladet, socialdemokratisk tidning i Gävle, sedan 1905 daglig. Sedan 1910 har riksdagsman N. S. Norling redigerat tidningen, som i flera frågor intagit en självständig hållning. Bland medarbetarna märkes Fabian Månsson (se denne). H. E. Arbetarbostadsfonden, »till minne av den 9 februari 1853», fond, som bildats av medel, som nämnda år insamlats i anledning av Oskar I:s tillfrisknande från en långvarig sjukdom och födelsen av kronprins Karls son Karl. Fon- Araukankvinnor och barn. — 103 — — 104 —