ARBETARKOLONI bildades här 1920. Riket är indelat i 7 områden, vardera med en a. Medlemsantalet växlar från 30—130 medl., utsedda genom sluten omröstning. Varje kammare är organiserad i 4 sektioner, en för vardera av grupperna arbetare, tjänstemän, arbetare vid kommunikations-verken och tjänstemännen vid dessa. De i Schweiz och Italien förekommande»arbetskam-rarna» ha i Schweiz karaktären av arbetarsek-retariat och i Italien av fackföreningsutskott. — Med a. närbesläktad organisation är Arbets-kammare (se d. o.) bestående av representanter även för arbetsgivare. T. E-r. Arbetarinstitutet i Stockholm. Arbetarkoloni, välgörenhetsinrättning för hjälpsökande arbetare, ledd enl. principen »arbete i stället för allmosor». A. har framvuxit främst av följande två anledningar: svårigheten att skilja på arbetsvilliga och försumliga hjälpsökande och de uppenbara olägenheter, som ofta följa det kontanta penningunderstödet. Redan 1818 upprättades den första a. i Holland, men det var först på 1870-talet i Tyskland, som a:s principer började få betydelse. Under pastor Bodelschwinghs ledning skapades i Preussen en mängd föreningar för tiggeriets bekämpande efter parollen: intet understöd ulan arbete. 1882 öppnades den första tyska a., Wil- helmsdorf i Flberfeld. Arbetarkolonierna äro» öppna för alla arbetsvilliga, utan hänsyn till* stånd el. religion. Några kräva dock anslutning; till viss trosuppfattning. En av koloniernas huvuduppgifter är att skaffa arbete åt frigivna* fångar. Man syftar icke allenast till en tillfällig hjälp, ulan man försöker att fostra de hjälpta till samhällsnyttiga medborgare genom att vänja dem vid ordnat arbete. Det arbete, som i regel bcdrives, är jordbruksarbete. I Sverige saknas egentlig motsvarighet till a. Se dock Arbetshem. T. E-r. Arbetarkommun, lokalorganisation av Sveriges socialdemokratiska arbetarparti, med uppgift all tillvarataga partiets intressen vid politiska och kommunala val och i övrigt hävda sina medlemmars intressen vid allmänna frågors avgörande. Till arbetarkommun kan anslutning ske antingen av enskilda personer el. av hela föreningar (fackföreningar el. politiska föreningar). Det senare kallas kollektiv anslutning. Enskild medlem i kollek ti vaaslulen förening kan, om han icke önskar tillhöra socialdemokratiska partiet, reservera sig mot beslut om anslutning. De största arbetarkommunerna äro Stockholm (38,444 medlemmar vid’ 1927 års slut), Malmö (21,092) och Göteborg: (19,567). T. E-r. Arbctarmarseljäsen. Under detta namn ha på R. de Lisles melodi flera sånger sjungits i Tyskland, sedan 1882 mest den av Jakob Au-dorf diktade (»Wohlan, wer Recht und Wahr-heit achtet»), vilken har blivit den tyska socialdemokratiens mest omtyckta kampsång. F. S-n. Arbetarnas bildningsförbund, A. B. F., Riksförbund för biblioteks- och förelä s-ningsverksamhet, sammanslutning av Sveriges ledande arbetarorganisationer med uppgift att verka i den folkliga bildningsrörelsens tjänst A bildades 1912, och från början tillhörde 6 organisationer detsamma, bland dem de tre som alltjämt äro förbundets största medlemmar. Landsorganisationen, Kooperativa förbundet och Socialdemokratiska arbetarpartiet. Verksamhetsåret 1927—28 voro 22 organisationer anslutna med tillsammans 1,190,000 medlemmar. Emellertid förekommer här dubbelräkning, då en person ofta är medlem i flera anslutna organisationer. Man beräknar, att A. B. F:s med-lemssiffra är omkr. 600,000. A:s ledning hand-haves av ett representantskap för de anslutna organisationerna. Oidf. i detta är f. n. överdirektör Richard Sandler. De löpande ärendena skötas av en centralbyrå i Stockholm. Det väsentliga bildningsarbetel ombesörjes av förbundets lokalavdelningar, som äro sammanslutningar av sådana lokala föreningar, vars huvud — 111 — — 112 —