ARGENTAMIN farbror, A. 3), vid härens reorganisation och var under ett år hans efterträdare, blev guvernör vid arsenalen i Paris och samlade ett värdefullt bibliotek på över 100,000 bd. Detta köptes 1781 av greven av Artois (sedermera Karl X) och blev grundstommen till »Biblio-thèque de 1’Arsenal» i Paris. d’A. utgav lärda kommentarer till många av sina böcker. »Mélanges tirés d’une grande biblio-thèque» (65 bd, 1779 —87), grundade 1775 »Bibliothèque universelle des romans», varav under hans ledning utkommo 40 bd och i det hela 120 bd. Serien innehåller även noveller av honom själv. S. S. 5) Marc René de Voyer de Paulmy, markis d’A., sonson till A. 3), politiker (1771— 1842), hyllade frisinnade idéer men var för ung att bli medlem av nationalförsamlingen 1789, ingick i den bretonska klubben, blev Lafayettes adjutant 1792, men drog sig sedan tillbaka till privatlivet och gifte sig med änkan efter furst Claude V de Broglie. d’A. var under den napoleonska tiden (1809—13) prefekt i ett departement i Belgien och sökte genomföra en strängt laglig förvaltning. 1815 blev han medlem av deputeradekammaren, hyllade alltjämt frisinnade idéer och arbetade för förbättrandet av arbetarnas ställning. Han lämnade det politiska livet 1834. S. S. Argentamfn, en 10 % etylendiaminsilver-fosfatlösning, användes som en icke retande ersättning för silvernitrat vid gonorré, ögonsjukdomar och magkatarr. [E. M. P. W.) Argenta'n, se Nysilver. Argent anglais [ar£ä't-äglä'], försilvrat nysilver. ArgenteTlaspets, fra. réseau rosacé. 1) Spets med sydd botten och små sexkantiga stjärnor. 2) Fransk sydd spets, som står mycket nära Alen^on-spetsen (se d. o.). I. H. 1. Argenteuil [arzätö'j], förstad till Paris i dep. Seine-et-Oise, vid Seine n. ö. om Paris; 44,538 inv. (1926). I omgivningarna stor sparris- och vinodling. G. N. Argent francais [arzä' fräsä'], se Nysilver. Argentière [ar2ätjä'r]. 1) Glacier d’A., glaciär i Monfblancmassivet, sträcker sig ned mot övre Chamonixdalen. 2) Col de l’A., Col della Maddalena el. Argentera, pass över n. Havs-alperna förbindande Sturadalen i Italien med Umbayedalen i Frankrike, 1,996 m. ö. h. 3) Aiguille d’A., högsta toppen på den schweiziska delen av Montblancmassivet, 3,905 m. ö. h. A. ligger på kammen mellan den franska A.-glaciären i v. och den schweiziska Salainaz-glaciären i ö. J. C.; M. P. Argentfn. 1) Ur tennsaltlösningar medelst zink utfällt, finfördelat tenn el. avfallet vid fabrikation av oäkta bladsilver; användes för framställning av oäkta silverpapper m. m. 2) Blandning av silvernitrat med salmiak, natrium-tiosulfat och krita; användes vid försilvring. [E. M. P. W.] Argenti'na. Republica Argentina, förbundsrepublik i Sydamerika mellan Kordil-lererna och Ajlanten. Ligger mellan 21° 40' och 55° s. br., mellan 73° 20' och 54° 20' v. 1. Gränsar i n. till Bolivia och genom Pilcomayo-, Paraguay- och Paranåfloderna till Paraguay, i ö. genom Uruguayfloden till Brasilien och Uruguay samt till Atlanten, ö. delen av Eldslandet samt Isla de los Estados tillhör A. I v. följer gränsen mot Chile i huvudsak vattendelaren i Kordillererna mellan Stilla havet och Atlanten. A:s kustlinje, alla inskärningar medräknade, utgör c:a 4,000 km. Den är en hamnfattig dyn- el. kliffkust; är i detalj föga sönderskuren men har flera stora bukter, t. ex. Bahia Blanca, Golfo de San Matias, Golfo de San Jorge samt estuarier. Arealen är osäker, enl. en uppgift 2,978,590 kvkm., enl. en annan 2,789,462 kvkm. Huvudstad är Buenos Aires, c:a 2,300,000 inv. (1928). O. F-k. Geologi. Kordilleran (se nedan) består av veckade lager, såväl paleozoiska som mesozoiska med yngre eruptiver även från tertiärperioden. I bergskedjan ha under kvartärperioden gla-ciärerna haft betydligt vidsträcktare utbredning än nu. Slättlandet består av tertiära och kvartära avlagringar, de förra såväl kontinentala som marina, de senare kontinentala, huvudsaki. löss (se d. o.) och lösslera, bildad genom urlakning av löss. Materialet till lössen härrör från det slam, som bergsfloderna under istiderna och köldperioderna sköljde ned till låglandet. Såväl de tertiära som de kvartära bildningarna (Pam-pasformationen, se d. o.) innehålla rika dägg-djursfaunor, särsk. utmärkta genom förekomsten av numera utdöda jättetrögdjur. K. A. G. Höjd- och terräng förhållanden. A. kan uppdelas i två huvudområden: Andernas bergzon i v. och de stora slätterna i mellersta och ö. delarna. Anderna är ett geografiskt kollektivbegrepp, som omfattar flera ur geologisk och mor-fologisk synpunkt olikartade partier. Den egentliga kordilleran, Cordillera de los Andes, sträcker sig som en smal zon längs A:s gräns mot Chile och består av marina lager från me- — 207 — — 208 —