ARJEPLOGS LAPPMARKS TINGSLAG 1920 uppodlade, och därav voro 1,892 kvkm. (66 % av den odlade arealen) konstbevatt-nade. De största irrigationsområdena ligga vid Phænix (863 kvkm.) och Yuma (c:a 200 kvkm.), det förra bevattnat genom Roosevelt-reservoaren, det senare genom Lagunareservo-aren (se d. o.) i Coloradofloden. De viktigaste åkerbruksprodukterna äro bomull (430 kvkm., 59,351 balar, 1919), vete (150 kvkm.) samt hö och foderväxter, särsk. alfalfa (799 kvkm.). Därjämte odlas majs (89 kvkm.) och sydfruk-ter. Boskapsskötseln är betydande. Census 1920 uppger 136,167 hästar, 11,992 mulor, 821,918 nötkreatur (därav 768,197 slaktkreatur), 881,914 får, 49,599 svin. Strutsavel drives sedan 1892. — A. har stora mineraltillgångar, särsk. av koppar. Kopparproduktionen uppgick 1925 till 323,571 ton (42,5 % av U. S. A:s hela kopparproduktion). S. å. bröts guld till ett värde av 4,878,465 $, silver till ett värde av 4,968,595 $. Medelpunkten för kopparproduktionen äro Jerome, Globe och Miami, Bay, Morenci, Ajo och Bisbee. — Befolkningen, till största delen spansktalande, bestod 1920 av 291,449 vita, 32,989 indianer, 8,005 negrer samt 1,719 japaner och kineser; 117,527 bodde i stad, 216,635 på landet; 78,099 (23,4 % av hela befolkningen) voro 1920 utlandsfödda. Därav voro 60,325 mexikanare, 2,882 engelsmän, 1,962 kanadensare, 1,516 tyskar, 1,206 irländare, 1,261 italienare, 859 svenskar, 407 finnar, 398 danskar och 337 norrmän. Indianerna, som leva på reservationer med en areal av 75,490 kvkm., tillhöra huvudsaki. apach-, navajo- och hopistammarna. — Huvudstad är Phænix, 29,053 inv. (1920), belägen i det konstbevattnade Salt river-området. Tus-con, 20,292 inv. (1920), är säte för University of A., grundat 1885. — A. upptäcktes 1687 av spanska jesuiter, som kommo från Sonora i Mexiko. En del spanjorer invandrade, men fördrevos under förra hälften av 1700-talet av indianerna. 1848 erövrade U. S. A. New Mexiko och A. från Mexiko. Området s. om Gilafloden förvärvades dock genom köp först 1853. A. blev 1863 territorium men först 1912 stat i unionen. Det representeras i kongressen av 1 representant och 2 senatorer. A:s senat består av 19 medlemmar, representanternas hus av 46. — Litt.: J. H. Mc Clintock, »A., the youngest State» (3 bd, 1916); G. W. James, »A.» (1917); W. H. Robinson, »The story of A.» (1918). J. C. A'rjeplog, s:n, utgörande A. lappmarks tingslag, s. v. delen av Norrbottens län; 14,664,80 kvkm., därav 12,967,20 kvkm. land; 3,530 inv. (1928; mindre än 1 inv. pr kvkm.); 3,73 kvkm. odlad jord (1919; 0,03 % av landarealen). 2,658.37 kvkm. skogs- och hagmark. A., som näst Jokkmokk och Gellivare är Sveriges största s:n, ung. som Skåne och Blekinge tillsammans, är till större delen uppfylld av öde fjällvidder, och endast i dess ö. delar med inskjutande flikar upp efter dalgångarna ligger området nedanför barrskogsgränsen. Vid norska gränsen ligger i n. delar av Sulitelma (högsta punkt på svenska sidan 1,869 m.), i s. delar av Nasafjället med numera nedlagd silvergruva, längre mot ö. Kustarakaise, Arfo, Tjidtjak, Terras m. fl. Socknen avvattnas av Pite och Skellefte älvar samt Laisälven, omkr. vilka den glest spridda bebyggelsen ligger, med kyrkbyn Arjeplogs kyrka. vid s. ändan av Hornavan. A. har f. n. ingen järnväg men beröres i sina ö. delar av Inlandsbanan samt linjen Jörn—Gubblijaure. Dess närmaste station är Långträsk (156 km.), till vilken landsväg går över Arvidsjaur. Reguljär båtförbindelse upprätthålles på Hornavan från kyrkbyn i s. till Jäckvik i n., samt från Skeut, 4 km. s. v. om kyrkbyn, över Uddjaur förbi Kasker till Avaviken vid Storavans s. ände, varifrån landsväg går till Arvidsjaur. Inom A. ligger Peljekaise nationalpark, s. v. om Hornavans n. del. — Pastorat i Lappmarkens andra kontrakt, Luleå stift. H. S-n. A'rjeplogs lappmarks tingslag omfattar Arjeplog s:n (se d. o.), Piteå domsaga, Norrbottens len. — 273 — — 274 —