ARJEPLOGS REVIR Arjeplogs revir, adr. Arjeplog, tillhör Skellefteå distrikt och omfattar Arjeplogs s:n, Norrbottens läns lappmark. Areal (1926): statssko-gar 274,156 har, varav 89,638 har produktiv mark, övriga allmänna skogar 64,698 resp. 43,706 har, enskildas skogar under inskränkt disposition 139,254 resp. 60,424 har, oavmätt kronomark c:a 23,200 har produktiv mark. 1926 års avverkning å statsskogar 68,336 kbm. A. r. är delat i 6 bevakningstrakter. E. S.-P. Ark (gammalt germ. lån från lat. area, kista, låda). 1) Noas ark, det fartyg, som Noa på Guds befallning byggde för att bevara livet på jorden, då syndafloden fördärvade allt levande. I 1 Mos. 6—8 ges en noggrann beskrivning på arken. Den var byggd som en stor låda, 300 alnar lång, 50 bred och 30 hög, föreställdes följaktligen som ett stort flytande hus och kallas även så i den babyloniska sagan. Den hade tre våningar och var indelad i en massa små rum. I den rabbinska litteraturen lämnas detaljerat besked om vilka djur, som placerades i de olika våningarna etc. Efter syndafloden strandade arken på Ararats berg i Armenien. 2) Förbundets ark, den i templet i Silo och senare i Jerusalem förvarade heliga lådan el. kistan. Dess ursprung är ovisst. Den israelitiska sagan leder den tillbaka till ökentiden, men möjligen är den av kananeiskt ursprung. Namnet »Förbundets a.» uppträder först i Deuteronomion (se d. o.) och hänger samman med den sena föreställningen, att arken skulle innehållit lagtavlorna som förbundsur-kund, en åsikt, som svårligen är riktig, då de äldre källorna intet nämna därom. För något innehåll av ett el. annat slag talar dock arkens beteckning som »låda», och man har uttalat den förmodan, att arken skulle ha innehållit en stenfetisch el. gudabild. I det äldsta Israel kallades arken »Jahves a.» och tänktes som ett förkroppsligande av gudomen. Man förde med sig arken i krig för att omedelbart erhålla Jahves hjälp (2 Sam. 11: 11 m. fl.). När israeliterna i 1 Sam. 4—6 hämtat arken från Silo, förstodo filistéerna, att Gud kommit till deras krigsläger. Hur realistiskt Jahve tänktes närvara i och med arken, visa de i 4 Mos. 10: 35 ff. bevarade signalorden. Förödande var den verkan, man tillskrev arken. Ett vidrörande, om också blott i bästa avsikt, verkade omedelbart dödande (2 Sam. 6: 6 ff.). Filistéerna erövrade arken, men väl hos dem förorsakade den så många olyckor, att man måste sända den tillbaka. Den måste härvid forslas på en ny vagn, dragen av kor, som förut ej burit ok, och oviss om gudomens mål överlämnade man åt dragdjuren själva att gå, vart de ville. David lät förfärdiga ett tält åt arken och hämta den upp till Jerusalem, och i det salomoniska templet placerades den i det »allra heligaste» (se d. o.). Med en mer utvecklad gudsuppfattning tänktes arken som Jahves tron, »Jahve tronar på keruberna», ett uttryck, som väl urspr. syftat på de på arkens lock, »nådastolen», befintliga keruberna. Arkens senare öden äro höljda i dunkel. I det senare templet existerade den ej längre. Enl. en sen legend (2 Mack. 2: 4—10) hade Jeremia gömt den på Sinai. År 1908 grundades av en engelsman Parker ett a.-b., vari även några svenskar voro intresserade, för sökande efter arken genom grävningar i Jerusalem, men dessa ledde ej till åsyftat resultat. G. Bsm. Ark (lat. arcus, båge; jfr ty. Bogen, båge, ark). 1) Fyrkantigt stycke papper (papp el. dyl.) i det format, det från fabriken utsändes i handeln, antingen oviket el. (i sht i fråga om skrivpapper) viket i 2 lika delar. 2) Boktr. Tryckpappersblad, tryckt och viket allt efter trycksidans format. Sker vik-ningen i 2 blad (4 sidor), erhålles ett ark folio, i 4 blad (8 sidor), ett ark kvart, i 8 blad (16 sidor), ett ark oktav, i 12 blad (24 sidor), ett ark duodes o. s. v. Varje ark numreras och förses med arksignatur (se d. o.). H. IV-r. Ark., förkortning av Arkansas (se d. o.). Arka'd (lat. arcus, båge), betecknar en fortlöpande bågställning, vilande på kolonner el. pelare, samt en därunder löpande, åtminstone åt ena långsidan öppen gång (båggång). öppna pelar- el. kolonngångar hade funnits i Orienten, liksom hos greker och romare; bågställ-ningar blevo först använda av de kristna och så av muhammedanerna. A. åtskilja vanl. kyrkans el. moskéns skepp. En öppen arkad-gång förlädes utanför kyrkorna el. vid klostren, kallad »korsgång» (sed. o.). Under den senare Arkad på kyrkan S. Francesco i Rimini, byggd av L. B. Alberti. — 275 — — 276 —