ARKEGON Arkatur i västpartiet av Linköpings domkyrka. barrels. — Befolkningen bestod 1920 av 1,279,757 vita, 472,220 (27 %) negrer, 121 japaner och kineser samt 106 indianer. 1,461,707 (83,4 %) bodde på landet, 290,497 i stad. Av de utlandsfödda, 13,975 (0.8 % av hela befolkningen), voro 3,979 tyskar, 1,137 engelsmän, 676 irländare, 1,314 italienare, 331 svenskar. Huvudstad är Little Rock, 65,142 inv. (1920). Vidare märkas Fort Smith, 28,870 inv., Pine Bluff, 19,280 inv., Hot Springs (se d. o.), 11,695 inv. Fayetteville, 5,362 inv. (1920), är säte för University of A., grundat 1871. — 1685 började fransmännen kolonisera A., som kom att utgöra en del av den franska kolonien Louisiana. Denna köptes 1809 av U. S. A. 1819 blev A. skilt från staten Louisiana som ett territorium, upphöjdes till stat 1836. Under inbördeskriget stod A. på sydstaternas sida. A. har en senat med 35 medlemmar och ett representanternas hus med 100 medlemmar; det representeras i förbundskongressen av två senatorer och 7 representanter. J. C. Arka'nsas, biflod till Mississippi, upprinner i Klippiga bergen i Colorado och bildar i sitt övre lopp kanjoner (Royal Gorge vid Canon City); flyter sedan genom Kansas, Oklahoma och Arkansas till Mississippi. Av A:s’ många bifloder äro endast Cimarron och Ca-nadian river av någon betydelse. Längd 2,410 km., flodområde 469,390 kvkm. A. är segelbar till Fort Smith vid gränsen mellan Arkansas och Oklahoma. I sitt mellersta lopp på prärien har A. under sommaren mycket ringa vattenmängd. J. C. Arkansi't, mineral, se Brook i t. Arka'num, se Areanum. Arkas, grek, myt., det arkadiska folkets stamfader, son till Zeus och Kallisto, påträffade sin till en björn förvandlade moder i Zeus’ tempel och stod i begrepp att döda henne, då båda av Zeus försattes bland stjärnorna, Kallisto som Björnen (»Stora Björnen») och A. som Arkturus el. Arktofylax (»Björn-vaktaren»). Även andra sagor funnos om A. [W. N.] Arka-tagh, bergskedja i Asien, se Kun-lun. Arkatu'r, en dekoration i det yttre el. det inre av en byggnad, bestående av bågar vilande å mot muren ställda kolonetter ss. ett galleri (se d. o.). Jfr Ark ad och Blindar k ad. I Norden ge Trondhjems och Linköpings domkyrkor exempel på a. E. Wrgl. Arkebusa'dvatten, Spi'ritus rosmari'ni ace-ta'tus, blandning av slagvatten (se d. o.) och vinättika, användes fordom mycket ss. fördelande och sårläkande medel. J. H. Arkebuse [-by's] (eg. ombildning av ett germanskt ord, motsvarande sv. »hakebössa»), eg. armborst för raketpilar; lätt hakebössa (se d. o.) el. halvhake, i början av 1400-talet använd vid fotfolket (arkebusiärer), i mitten av 1500-ta-let införd vid nederländska rytteriet. R. Sbg. Arkebuse'ring, äldre benämning för avrättning genom skjutning. Arkego'n el. arkego'nium, benämning på de honliga könsorgan, som förekomma hos mossor och kärlkryptogamer samt i mer el. Arkegon pä ormbunke (Polypodium vulgäre), omogen (A) och öppnad (B). Genomskärning av mossa (Funaria) med arkegon (t. v.) genomskärning av en arkegon (t. h.). mindre reducerad utbildning även hos blomväxter. Arkegonierna äro hos de förra flaskfor-miga bildningar med längre el. kortare hals, bestående av ett lager celler, som omsluta en el. flera halskanal-celler, och en bredare bukdel, inneslutande en centralcell, vilken delar sig i en undre, större, äggcellen, och en övre, mindre cell, bukkanalcellen. Buk-och halskanalcellerna förvandlas till slem, så att arkegoniet vid mognaden blir öppet i spetsen. Hos naken-fröiga blomväxter finnas arkegonier av i — 281 — — 282 —