ARMÉ Armbågsled, sedd från sidan, delvis i genomskärning. Armbågsled, sedd framifrån. den en ren gångjärnsled (se d. o.), som tillät rörelse endast i en riktning. A.-U. Armé. I fredstid plägar man i ordet a. innefatta lantförsvarets olika organ, ehuru ordet »hären» måhända är ett riktigare uttryck. Sedan lantstridskrafterna försatts på krigsfot, sker vanl. genom sammanförande av operativa enheter (armékårer, arméfördelningar) en indelning i arméer. Enl. svensk terminologi är a. ett högre truppförband. Indelningen i arméer betingas av svårigheten för högsta härledningen att direkt leda ett stort antal operativa enheter, särsk. om kriget föres på flera krigsskådeplatser. En a. kan bestå förutom av ett antal operativa enheter av armékav., arméart., stridsvagns- och flygformationer samt ar-méträng. För a:s till- och undanförseltjänst finnes ett etappväsen. Arméchefs organ för ledningen är armékvarteret. A. betecknas med nummer el. benämnes efter sin chef, efter väderstreck el. efter operationsområde. Under världskriget ökades antalet arméer betydligt över vad som organiserades vid krigsutbrottet, ett förhållande som försvårade högsta härledningarnas verksamhet. Det befanns därför lämpligt att skapa en ny mellaninstans genom att sammanföra ett antal arméer till armégrupper, vilka lydde direkt under högsta härledningen. Armégrupp benämndes efter sin chef el. efter operationsområde. Jfr Arméinspektion. E. O. B. Arméartilleriregemente, finnes i Sverige ett, Smålands a. (A. 6), som vid genomförandet av 1925 års försvarsordning bildades huvudsaki. av förutvarande Smålands art. reg. (A. 6) och Positionsart. reg. (A. 9) och utrustades med 7 och 10 cm:s kanoner samt 15 och 21 cm:s haubitser. Se Artilleri. B. Sbg. Arméfördelning är sedan 1889 det högsta fredstruppförbandet i svenska armén. Även i andra stater råder samma förhållande. A. är samtidigt operativ enhet och slagenhet, d. v. s. den kan självständigt utföra en operation och genomkämpa ett slag. En svensk a. kan i krigstid bestå av arméfördelningskvarter jämte telegrafkompani, två inf.-brigader om två reg., ett kav.-reg., ett fältart.-reg., en ingenjörbataljon, ett ammunitionsersättnlngs-kompani, en inf.-ammunitionskolonn, en art.-ammunitionskolonn, ett intendenturkompani, ett sjukvårdskompani samt fördelningsträng innefattande olika transport- och sjukvårds-organ. Jfr Armékår och Arméfördel-ningsområde. E. O. B. Arméfördelningsområde. Sverige indelas militärterritoriellt i södra, västra, östra och norra arméfördelningsområdena, östra brigadområdet, övre Norrlands och Gotlands militärområden. Dessa indelas i inskrivningsområden, vanl. motsvarande ett inf.-reg. Södra arméför-delningsområdet omfattar Malmöhus södra, Malmöhus norra, Hallands och Kronobergs inskrivningsområden; västra arméfördelningsom-rådet: Västgöta-Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands; östra arméfördelningsområdet: Örebro, Södermanlands, Stockholms och Upplands; norra arméfördelningsområdet: Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och Västernorr-lands; östra brigadområdet omfattar norra Smålands och Östergötlands; övre Norrlands militärområde Västerbottens och Norrbottens; Gotlands militärområde bildar Gotlands inskriv-ningsområde. Se karta sp. 344. E. O. B. Arméförvaltningen leder sitt ursprung från Krigskollegium och är sedan 1865 ett centralt ämbetsverk, vilket närmast under K. m:t utövar i tekniskt och ekonomiskt avseende högsta uppsikten och ledningen av försvarsverket till lands. A. arbetar å fyra dep. och en styrelse; gemensamma ärenden avgöras i plenum, som utgöres av departementscheferna och i vissa fall chefen för Sjukvårdsstyrelsen. Artilleridep. under generalfälttygmästaren handlägger ärenden rörande vapen, ammunition, artillerimateriel m. m., Fortifikationsdep. under chefen för Fortifikationen ärenden rö — 323 — — 324 —