ARNEBIA derlag vid Jena flydde A. för Napoleon till Sverige s. å., var i Stockholm medlem av Kommissionen för svenska lagens införande i Pommern s. å., återvände till Tyskland 1809, åter prof, i Greifswald 1810, vistades från 1811, efter begärt avsked, på resor, delvis som privatsekreterare åt den tyske statsmannen H. F. K. v. Stein (se denne), fortsatte sin patriotiska väckelsekamp, som kulminerade 1813; prof, i historia vid univ. i Bonn 1818, men på gr. av föregivna »demago-gische Umtriebe» suspenderad 1820, återinsatt i sitt ämbete av Fredrik Vilhelm IV 1840, medlem av nationalförsamlingen i Frankfurt 1848. — I A:s hem voro svenska traditioner levande, och i hans kamp för livegenskapens upphävande i Pommern (»Versuch einer Geschichte der Leib-eigenschaft in Pommern und Rügen», 1803) var för honom det fria svenska bondeståndet ett ofta åberopat ideal. Livegenskapen upphävdes också av Gustav IV Adolf 1806. Genom sina vidsträckta resor i Sverige förvärvade A. en ingående kännedom om den av honom högt skattade svenska kulturen och folklivet, vilket bl. a. framgår av »Reise durch Schweden im Jahr 1804» (4bd,1806, på sv. 1807—08), »Er-innerungen aus Schweden» (1818, med den bekanta beskrivningen av den svenska julfesten) och hans brev till en vän i Stralsund (utg. av E. Gülzow 1926). Även i A:s första och största arbete som tysk patriot, »Geist der Zeit» (4 bd, 1806—18), en skarp vidräkning med franska revolutionen och Napoleon, sjunges den stolta och kärnfriska svenska stammens lov. I den i Sverige utg. tidskr. »Der nordische Kontrol-leur» (1808—09) framstår A. som försvarare av den svenska politiken och Gustav IV Adolf, i vilken A. hoppades få se Napoleons överman. Under tiden 1809—10 tillkom »Schwedische Ge-schichten unter Gustaf IIL, vorzüglich unter Gustaf IV. Adolf» (tr. 1839). — A. knöt i Sverige även förbindelser med dåtida svensk diktning. I Atterbom fann den romantiskt lagde A. en livlig beundrare. Efter de olyckliga händelserna i Sverige år 1809 återvände A. besviken till Tyskland; den forne svenskvännen och europén blev en lågande tysk patriot och preussare. I dikter och flygskrifter, särsk. fr. o. m. 1812, kallade A. sina förtryckta landsmän till vapen mot Napoleon och Frankrike. Sitt nationella program har A. utformat i dikten »Was ist des Deutschen Vaterland?», som ingick i samlingen »Lieder für Deutsche» (1813), vari även den tändande stridssången »Der Gott, der Eisen wachsen liess, der wollte keine Knechte». Bland propagandaskrifterna märkes främst »Der Rhein, Deutschlands Strom, nicht Deutschlands Grenze» (1813). A:s utveckling till tysk patriot belyses bäst av åsiktsväxlingarna i de olika delarna och upplagorna av »Geist der Zeit», jämte Fichtes »Reden an die deutsche Nation» (1807) det förnämsta uttrycket för dåtida tysk patriotism. A:s samlade skrifer ha utgivits i Hesses » Klassik er-Bibliothek» 1909. Litt: E. Müsebeck, »E. M. A.» (1914); »A:s Levnadsminnen» (övers, och utg. av M. Beijerstein 1917); L. E. Dalgren, »E. M. A. och Sverige» (1920). Rth. Arne, Ture Algot Johnsson, förhistoriker (f. 7/b 1879), fil. d:r i Uppsala 1924, antikvarie vid Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad. sedan 1909. Resultaten av omfattande arkeologiska studier i Ryssland och Främre Asien har A. framlagt i bl. a. »La Suède et l’Ori-ent» (1914), »Det stora Svitjod» (1917) och avsnittet om »Östeuropa och Balkan» i »De förhistoriska tiderna i Europa» (1927 —28). I »Painted stone age pottery from the province of Honan» (1925) har A. behandlat material från J. G. Anderssons Kina-samlingar. N. L. R. Arne [än], Thomas Augustine (1710— 78), engelsk kompositör, d:r i Oxford 1759; skrev mest för teatern: 1738 »Comus», 1740 »Alfred», berömd genom »Rule Britannia», som blivit en engelsk folksång; vidare operorna »Thomas and Sally» (1745) och »Eliza» (1750). A. har även utgivit (1756) en samling kantater, »Six canta-tas», för en sångröst med orkester, av utomordentlig skönhet. Pre. Arneberg, Arnstein, norsk arkitekt (f. 1882), utbildad i Oslo och Stockholm. Bland A:s arbeten märkas nationalmuseet i Bygdö med hus för vikingaskepp samt telegraf- och telefonbyggnaden i Oslo, den senare i samarbete med arkitekten M. Poulsson, jämte vilken han efter offentlig tävling innehar uppdraget att utföra ritningar till Oslo nya rådhus. G. W. W. Arne'bia, växtsläkte av fam. strävbladiga och innefattande 12 arter i Medelhavsländerna och Himalayaområdet. A.-arterna äro ettåriga el. perenna örter med tjock, merendels rödfärgad rot och gula el. violetta blommor. A. decum- — 365 — — 366 —