ARSENIKFÖRGIFTNIN G Arsenal (urspr. till arab, där sinå'a, verkstad), »tyghus» (se d. o.), förvaringsplats för vapen och ammunition, ofta även innefattande fabriker för materielens tillverkning och reparation; marin anläggning för tillverkning, reparation, utrustning och armering av krigsfartyg; i Sverige även förvaringsplats för gamla rustningar, vapen, segertecken m. m., t. ex. i de la Gardies palats (1693) vid nuv. Arsenalsgatan i Stockholm. — Bildlikt betecknar a. ett rikt förråd av andliga anfalls- och försvarsvapen, ss. kunskaper, skäl och motskäl o. s. v. R. Sbg. Arsenat, se Arsenikoxider. Arse'nicum, arsenik; A. album, arseniksyrlighet, arseniktrioxid; A. (sulfura'tum) flavum, auripigment; A. (sulfuratum) rubrum, realgar. [E. M. P. W.] Arseni'der, arsenikmetaller, föreningar av metall med arsenik, finnas delvis i naturen, i vissa fall framställas de på konstgjord väg. Se Vi t koppar. [E.M.P.W.] Arseni k, As, kemiskt element, finns gedigen som speiskobolt, insprängd i malmgångar i Erzgebirge, Andreasberg, Markirch o. s. v., oftare i förening med järn som arsenikalkis med 66,8—72,75 % a. (löllingit, amorf, FesAsi, FesAss el. FeaAss; leukopyrit, kristallinisk, FeAs2), ofta guldhaltig med järn och svavel som arsenikkis (misspickel, FeS2, FeAs2) med 46 % a., vidare som sulfid, oxid och arsenat i källor och deras avlagringar, i skiffer, kol och kalksten, i marken, i växtriket samt i djurorganismen. Världens största arsenikfyndigheter finnas i de nyupptäckta fälten vid Boliden rid Skellefteå i Sverige, där arsenikmalmen dels förekommer tillsammans med kopparmalm och svavelkis, dels ren i smärre linser. Man erhåller a. genom sublimering av gedigen a. el. genom upphettning av arsenikkis el. arsenikalkis tillsammans med kalk, varvid a. sublimerar och förtätas ss. grå arsenik; slutl. erhålles a. som biprodukt vid framställning av många metaller. Den råa a. renas genom förnyad sublimering med kol. A. har atomvikten 74,96 och är övervägande 3- och 5-värd. Uppträder i minst 2 allotropa modifikationer: grå och gul. Den gråa a. kan uppträda i olika former. Den vanligaste är fjälligt kristallinisk, gråvit, metallglänsande, spec. v. 5,8, förflyktigas rid 450° utan att smälta, varvid biidas en vitlöksluktande gas. A. oxideras vid upphettning i luft, förenar sig med de flesta element och löser sig vid uppvärmning i feta oljor. Amorf a, erhålles som en svart spegel rid sublimering av a. el. sönderdelning av arsenikväte (se d. o.), vid 360° blir den plötsligt kristallinisk. Gul a. erhålles ss. reguljära kristaller genom hastig avkylning av arsenikångor. Dess lösning i kolsvavla avskiljer röd a. Man använder a. för fabrikation av hagel (bly med 0,4—0,8 % a.), som tillsats (c:a 2 %) till koppartennlegeringar (spegelmetall), som fluggift, till signalmaterial, varvid man förbränner den i syrgas (indisk eld). Lemery var den förste, som framställde a. 1675. Förmodligen kände de grekiska alkemisterna redan tidigare a. — A. användes sedan gammalt ss. läkemedel för invärtes bruk och för injektioner. Man skiljer mellan oorganiska och organiska arsenikföreningar. De förra användas i form av natrium- el. kaliumarsenit och som arsenikvatten rid blod-, nerv- och hudsjukdomar. A:s verkan på mikroorganismen (malaria, syfilis) har gjort, att man på senare tid även börjat använda organiska arsenikföreningar. Det lyckades Erlich och Hata att genom sina undersökningar över de organiska arsenikföreningarna, med utgång från atoxyl, fastställa vilka föreningar, som förmådde döda parasiter utan att skada den mänskliga organismen (se Kemo-terapi). Efter att ha genomprövat över 600 arsenikföreningar funno de salvarsan (Erlich-Hata 606, se Salvarsan), som har visat sig ha utmärkta egenskaper. Användes mest mot syfilis, sömnsjuka o. s. v. Lj. Arsenikalkis, mineral, se Ar seni k järn. ArsenFkalkylföreningar bildas vid upphettning av kaliumacetat med arseniksyrlighet (al-karsin, kakodyloxid), genom inverkan av zink-alkyler på arseniktriklorid (trialkylarsiner), genom inverkan av alkyljodider på arseniknatrium (trialkylarsiner och tetraalkyldiarsiner) och genom reaktion mellan trialkaliarsenit och jod-alkyler (alkylarsinsyrade salter). Ett flertal av fenylarsenikföreningarna äro viktiga som läkemedel. [E. M. P. W.] Arseni'kblomma, arsenit, arsenolit, mineral bestående av arseniktrioxid, AS2O3, är en förvittringsprodukt av andra arsenikmineral och bildar på dem ett vitt överdrag. Se Arsenikoxider. K. A. G. ArsenFkbok skulle enl. k. f. av 7/i 1876 föras av apoteksföreståndare och näringsidkare, som i sitt yrke använder arseniksyrlighet och därav håller förråd, för att visa huru mycket, som under året utlämnats el. förbrukats. Genom giftstadgan av år 1906 upphävdes denna förordning. J. H. Arseni'kdisulfid, se Arseniksulfider. Arseni'kdroppar, se Liquor. Arseni'kförgiftning. Såväl den akuta som den kroniska a. är numera ej så vanlig som förr, då arsenik ofta användes för mord och självmord och då man ännu ej tillräckligt uppmärksammat arsenikhaltiga ämnens hälsovådlighet. Akut a. uppträder efter intagande på en gång av stora mängder arsenikförening — 405 — — 406 —