ARSENIKPROV och kondenserar röken som giftmjöl i kanaler el kamrar, förr i gifttorn. Råprodukten om-sublimeras i slutna kammare vid en temperatur av 400°, varvid ångorna förtätas och smältas. Härvid bildas vitt arsenikglas. Arseniktrioxiden är färg- och luktlös, smakar svagt metalliskt sötaktigt; förekommer i tre modifikationer: i reguljära och monoklina kristaller samt amorf (sublimerad). Den sistnämnda formen blir i luften så småningom kristallinisk, porslinsar-tad; smälter vid 200°. Löser sig i vatten i ringa grad till en sur lösning; lättare i saltsyra och alkali. Svavelväte fäller ur sura lösningar av arseniktrioxid gul trisulfid, som är löslig i am-moniumsulfid. Man använder arseniktrioxid i färgindustrien, till kattuntryck, för framställning av schweinfurtergrönt, lackfärger o. s. v., till att klara glas, för att framställa kemiska preparat och läkemedel, för antiseptiska och antiparasitära ändamål m. m. Arseniktrioxiden är mycket giftig. I lösning verkar 0,2 gr. i allmänhet dödande på en vuxen person. (Jfr Arsenikförgiftning). I läkekonsten användes den mot malaria, hudsjukdomar, bleksot, som bedövningsmedel (i tandläkarekonsten) o. s. v. I mycket liten mängd (0,002 gr.) verkar den ap-titstegrande. Vid fortsatt användning kan kroppen vänja sig vid giftet. Så härskar i Steier-mark, Salzburg, Tyrolen o. s. v. seden att äta arsenik. Arsenikätare uppnå i allm. en hög ålder, bli kraftiga och öka i vikt. De börja med mycket små doser med flera dagars mellanrum och öka småningom till 0,3 gr. och högre. Ar-senikälarna bli emellertid beroende av giftet och falla av så fort de sluta upp med att använda det. Även för hästar användes arseniktrioxid, för att de skola se feta, blanka och eldiga ut. — Arsenikpentoxid (arseniksyre-anhydrid), AS2O5, bildas vid upphettning av arseniksyra (se nedan), ger vid högre temperatur arseniktrioxid och syre. — Från båda oxiderna härleder sig hydrat (arseniksyrlighet, arseniksyra). Arseniksyrligheten är endast bekant som salter, arseniter. Vid kokning av arseniktrioxid med kalilut erhålles kahummetaarsenit KASO2, med alkoholisk kalilut kaliumortoarse-nit K3ASO3. Kaliummetaarsenit användes för framställning av flugpapper, för konservering av djurhudar samt inom läkekonsten. Genom dubbel omsättning erhåller man ur alkaliarseni-ten arseniter av andra metaller, som t. ex. det gula silverarsenitet, AgsAsOs, kopparföreningen Scheeles grönt och schweinfurtergrönt. — Av arseniksyrorna bildas ortoarseniksyra, H3ASO4, genom oxidation av arseniktrioxid. Den kristalliserar; reduceras lätt på torra vägen till arsenik och i lösning till arseniktrioxid; användes som ersättning för vinsyra vid tygtryckning, vid framställning av organiska arsenikföreningar och andra organiska ämnen (som oxida-tionsmedel), även (jämte sina salter) som läkemedel. Den ger vid 140—180° under utträde av en molekyl vatten kristaller av pyroarsenik-syra, vid 206° under fortsatt utträde av vatten pärlemorglänsande metaarseniksyra, HAsOs, som vid fortsatt upphettning ger arsenikpentoxid. Ortoarseniksyran ger tre slags salter, mono-, di- och tri- el. primära, sekundära och tertiära arsenat, NallsAsCh, Na2HAs04 och Na3AsO«. Mononatriumarsenat framställes genom att upphetta natriummetaarsenit med na-triumnitrat och genom röstning av malmer vid närvaro av soda: användes i färgeritekniken som betmedel. Fällningar, som alkaliarsena-terna ge med metallsalter, användas inom analysen. Karakteristiskt är det brunröda silver-arsenatet, AgaAsOi. [Lj.] Arsenikpentaklorid, se Arsenikklorider. Arsenhkpentaoxid, se Arsenikoxider. Arsenfkpentasulfid, se Arseniksulfider. ArsenfkpiRer, Pi'luiæ arse'ni trioxi'di, innehålla i varje piller 1 mgr. arseniktrioxid samt dessutom gummi arabicum, mjölksocker och vanligt socker. Under benämningen asiatiska piller gå arsenikpiller hållande växlande mängder arseniktrioxid, svartpeppar och gummi ara-bicum. J. H. Arseni kpreparat, medicinskt använda beredningar hållande arsenik mestadels i form av arseniktrioxid el. arsenikdroppar (se Liquor). Moderna a. äro t. ex. arsan (arsenik och växt-äggvita), arsenferratose, välsmakande lösning av arsenferratin (arsenik och järn bundna vid äggvita), arsentriferrol, aromatisk lösning av arsentriferrin (organisk fosforarsenikförening med järn), arsoferrin (arsenik, järn, äggvita och glycerinfosforsyra), arsojodin (piller med arsenik och jodnatrium). Flera organiska arsenikföreningar användas i stor utsträckning för injektion, t. ex. atoxyl, arsacetin (atoxyl-derivat), kakodylföreningar, ss. kakodylnatrium, salvarsan, solarson m. fl. J. H. Arseni'kprov, metod för påvisande och bestämmande av arsenik, t. ex. i handelsvaror. 1) Kemisk metod. Metodiken för den gamla metoden (Fresenius-Babos prov) är följande: provsubstansen övergjutes med koncentrerad arsenikfri saltsyra försatt med ferrosulfat och uppvärmes; den härvid bildade arseniktrikloriden överdestilleras och uppsamlas i vatten, vilket mättas med svavelväte, varvid arseniktrisul-fid utfaller. Denna blandas med soda och cy-ankalium och upphettas i ett utdraget glasrör, varvid arseniken frigöres och avsätter sig som ett svart anflog, s. k. arsenikspegel. Genom att jämföra spegelns storlek i förhållande till en — 409 — — 410 —