ARTILLERIPJÄS på den öppna gården, som prydes av ståtliga kastanjer och popplar, står T, Lundbergs Poltavamonument, rest 1904. I den monumentala huvudbyggnaden, »Stora tyghuset», inrymdes bl. a. 1884—1926 Artilleri- och ingenjörhögskolan. A. disponeras nu av Arméförvaltningens artilleridep., Artilleristaben, Artillerimuseum och Stockholms tygstation. R. Sbg. Artillerilnspektionen handlägger under inspektören för art. (se d. o.) ärenden rörande art:s användning, utbildning, utrustning, övningar och vissa försök m. m. Den består av inspektörens för art. expedition samt en statistisk, en skjutskole- och en utrustningsavdel-ning. R. Sbg. Artilleri'klubben, en artilleriofficersförening, som 1871 bildades med ändamål bl. a. att »väcka och underhålla hågen till yrkesutbildning». A. åtnjuter sedan 1890 statsunderstöd. R. Sbg. Artilleri'kommissionen, som består av chefen för Artilleristaben, fälttygmästaren, stabs-chefen vid Artilleriinspektionen och vissa avdelningschefer vid Artilleristaben och Arméförvaltningens artilleridep., sammanträder, då ge-neralfälttygmästaren och inspektören för art. anser det erforderligt, för gemensam behandling av frågor rörande art:s materiel, organisation och utbildning. Jfr Artillerikommittén. R. Sbg. ArtillerTkommittén, som består av för varje fall beordrade officerare ur Artilleristaben och art:s truppförband, sammanträder på särskild kallelse för utredning och förslag rörande mera omfattande frågor för art. Jfr Artillerikommissionen. R. Sbg. Artillerfkonstapel, sjöv., underofficer vid artilleriavdelningen inom flottan. ArtillerFmuseum, Artillerigården, Stockholm, upprättades 1878 av dåv. löjtnanten F. A. Spak (se denne). Föregångare voro »Modellkammare för artillerivetenskapen» (o. 1750), »Ar-tillerimodellkammaren (1807) och i viss mån »Artilleriarchivet» (1807). A. innehåller rikhaltiga historiska samlingar av artilleripjäser och andra vapen, artillerimateriel av alla slag (även modeller i förminskad skala), uniformer, troféer m. m. samt ett arkiv. R. Sbg. Artilleri'måttstock, förr ett slags skala el. måttstock, angivande sambandet mellan artilleripjäsernas kaliber (t. ex. i tum) och kulvikten (i pund) — »pundigtalet» — vid olika kulmaterial (sten, järn, bly). Mest använd var »Nürnberger-måttstocken», konstruerad 1540, efter vissa förändringar i bruk långt in på 1800-talet, ss. norm för konstruktionen av artilleripjäser. R. Sbg. ArtillerFmätare, för arks mättjänst avsedd personal, bestående av artillerigeodeter, artilleri-meteorologer, ljudmätare och mätobservatörer. Till a. utbildas årl. ett antal värnpliktiga studenter m. fl. A. ingå i fält i arks mättrupper, som ha till uppgift att genom geodetiska och meteorologiska mätningar samt ljud- och syft-mätning m. m. anskaffa erforderligt underlag för artillerieldens öppnande med beräknade element (utan inskjutning), biträda vid arks eldreglering m. m. Se Mätbatteri och Ljudmätning. R. Sbg. Artilleri- och ingenjörhögskolan, »AIHS», militär högskola, avsedd för arks och fortifikationens officerare, leder sitt ursprung från »Högre artilleriläroverket» å Marieberg, grundat 1818 av general von Cardell (se denne). AIHS nyorganiserades 1878, flyttades 1884 till Artillerigården (se d. o.) och 1926 till östermalmsgatan 8. Efter flera omorganisationer Högre artilleriläroverket å Marieberg. 1860-talet. meddelas numera undervisningen på två linjer, art.- och fortifikationslinjen, vardera omfattande tvenne tvååriga kurser, en allmän kurs, obligatorisk för löjtnantsbefordran vid art., resp, fortifikationen, samt en frivillig högre kurs, öppen för dem, som med vissa betyg genomgått allmän kurs. Samtliga kurser börja på hösten varje jämnt år. Litt.: »Minnesskrift», utg. av P. Sylvan och O. Kuylenstierna (1918). R. Sbg. ArtillerVofficer, vid armén officer, tillhörande artilleritruppslaget; vid flottan officer ombord å fartyg, vilken utövar tillsyn över fartygets bestyckning och handhar eldledningen. E. O. B. Artilleri'park, gammal benämning på den artillerimateriel — artilleripjäser, ammunition, utrustning, fordon m. m. — som, särsk. vid belägringar, sammanfördes bakom fronten för att säkerställa tillgången på artilleristiska stridsmedel. R. Sbg. ArtillerFpjäs, eldvapen, avsett att utslunga projektiler av minst 400 gr. vikt (o. 3 cm. ka — 433 — — 434 —