ASPEKTER styresman. Då han ss. arian ej själv kunde uppnå kejsarvärdigheten, sökte och lyckades han i stället få Leo I erkänd ss. kejsare 457. Till att börja med såg det ut, som omA:s makt skulle fortfara. Han sökte föra en mot de germanska staterna fredlig politik och arbetade på att få sin son Ardabur utnämnd till tronföljare. Emellertid avlägsnade sig kejsaren från A. och sökte i stället upphöja isaurern Zeno (se denne). En långvarig, stundom öppen, stundom dold fejd mellan denne och A. utbröt, som avslöts först med A:s mord 471. S. Bin. Asparagi n, NH2CO . CH2. CH(NH2) . COOH, aminobärnstensyrans amid, förekommer i flera växter, särsk. i skott (sparris, groddar av ärtväxter, sädesslag och potatis), i betor, potatis o. s. v., bildar färg- och luktlösa kristaller, uppträder i växterna som sönderdelningspro-dukt av äggviteämnen och omvandlas vid närvaro av kolhydrater åter i äggvita. [E. M. P. W.] Asparagi'nsyra, aminobärnstensyra, CH(NH2)COOH l CH2COOH, en fast kristallinsk substans, som förekommer i stereoisomera former. A., som är täml. svår-löslig i kallt vatten, framställes vanl. ur asparagin. A. förekommer i naturen och kan erhållas genom hydrolytisk spjälkning av proteiner. Ur vitbetssaff och melass erhålles den i vattenlösning vänstervridande formen. Lj. AspaTagus, växtsläkte tillhörande fam. liljeväxter Se Sparris. Aspa'sia, grek. Aspasi'a, Perikles’ älskarinna, sedermera hans maka, f. i Miletos; snillrik och varmt intresserad för vetenskapliga spörsmål samlade hon i Aten omkr. sig en skara framstående statsmän och filosofer, bland dem Sokrates och Perikles. Den senare blev hennes make o. 445 f. Kr., sedan han låtit skilja sig från sin första maka. A:s frigjorda åskådning och levnadssätt förskaffade henne 432 en anklagelse för asebi (ogudaktighet) och koppleri, men hon frikändes tack vare Perikles’ glänsande försvarstal. Efter dennes död (429) gifte hon sig med Ly-sikles, vilken hon dock strax därpå förlorade. Om hennes vidare öden är intet mer bekant, än att hon till sin död bott kvar i Ättika. En byst i Vatikanen, som uppgivits vara ett porträtt av A., föreställer ej henne. [W, N.] Aspbock, se Aspvedbock. Aspeboda, s:n i Falu n. tingslag, Kopparbergs län, s. v. om Falun; 95,93 kvkm., därav 90,89 kvkm. land; 943 inv. (1928; 10 inv. pr kvkm.); 10,77 kvkm. odlad jord (1919; 11,8 % Aspeboda kyrka. av landarealen), 58,94 kvkm. skogs- och hag-mark. Inom A. ligger å Vassbo (se d. o.) Kopparbergs läns lantbruksskola. — Pastorat i Falu kontrakt, Västerås stift. H. S-n. Aspe'kt (lat. aspe'ctus, anblick, åsyn), fram-tidsvy, utsikt, förhoppning. — 1) Filos., betraktelsesätt, sida, synpunkt. — 2) Språkv., grammatisk term för den språkliga uppfattningen av en verbalform ss. fullbordad (perfektiv a.) el. ofullbordad (imperfektiv a.). Med a. bör icke, som ofta skett, begreppet aktionsart sammanblandas. Därmed avses ett verbs förmåga att uttrycka, hur en handling el. ett tillstånd nått sin fullbordan el. tänkes förhålla sig i sitt förlopp (aktionen kan vara momentan, dura-tiv, iterativ etc.). Verbalaspekten är särsk. skarpt utbildad i baltiska och slaviska språk. Aktionsart förekommer mer el. mindre tydligt utbildad i de flesta språk (jfr i svenskan: det momentana skrika ti'll, det durativa hålla på' (med), det iterativa trampa på' o. s. v.). Agr. Aspekter, solens, månens och planeternas ställning till varandra i ekliptikan. Man skiljer mellan följande huvudställningar: 1) konjunktion, betecknad med då kropparna synas åt samma håll och således skillnaden mellan deras longituder är 0°; 2) opposition, betecknad med då longitudskillnaden är 180°; 3) kvadratur, betecknad med Q, då longitud- — 557 — — 558 —