ASPLENIUM på gr. av sin hårdhet en mycket stor teknisk användning, särsk. till jämvägssyllar. A. V-e. Aspirant (lat. aspira're, eftersträva). Person, som söker en tjänst el. söker inträde i ett ämbetsverk, särsk. sådan sökande, som för tillgodoseende av bestående el. kommande behov av ny arbetskraft antagits för undergående av förberedande utbildning el. provtjänstgöring inom det verk, där han önskar vinna fastare anställning och framtida befordran. E. Spr. Krigsv., värnpliktig student, vilken önskar utbildas till officer, antages till officers- (reservofficers-) aspirant. Officer, vilken efter genomgången militär högskola erhåller fortsatt utbildning vid Generalstaben, kallas a. vid Generalstaben. Officer, vilken genomgår militärförvalt-ningskurs, benämnes intendentaspirant. E. O. B. Aspira'ta (lat., eg. utandad), språkv., konsonantljud med efterföljande mer el. mindre kraftigt utandningsljud (h-ljud), aspirerat ljud. I svenskan äro p-, t- och k-ljuden ofta aspire-rade. I ordet på t. ex. är p a. (men däremot ej i spå). J. S. Aspiratio'n (lat. aspira'tio, utandning). 1) Språkv., utandning, ett språkljuds uttalande med efterföljande utandningsljud (h-ljud). Se A spira ta. J. S. 2) Biol. A. betecknar vid lungandningen hos groddjuren det första momentet, då luften su-ges in i munhålan. Se Andning. H. W-n. 3) Med. Det tillstånd, då slem el. annat material vid inandningen nedsuges i lungorna. A. förekommer allmänt hos starkt medtagna och sängliggande patienter och ger då ofta anledning till lunginflammation (aspirationspneu-moni) och luftrörskatarrer. E. M. P. W. 4) Tekn. Utsugning (medelst mekanisk inrättning el. dyl.) av luft el. gas ur rum (kärl), särsk. i fråga om kvarnar. Se A spirat or. Aspiratio'nsmeteorograf, av R. Assmann (se denne) konstruerad apparat, som samtidigt registrerar luftens temperatur, tryck och fuktighet. A. har sitt namn därav, att de verksamma delarna beständigt omspolas av en luftström. Se Meteorologiska instrument. A. L-dh. Asplratk/nspneumoni', med., se Aspiration 3). Aspiratio'nspsykrometer, av R. Assmann konstruerad psykrometer, där de båda termometrarnas kvicksilverbehållare äro införda i metallrör, genom vilka en luftström suges med konstant hastighet med tillhjälp av en aspirator (se d. o.), driven av ett urverk. Rören äro blankpolerade för att skydda mot instrålande värme. Se Luftfuktighet, Hygrometer, Psykrometer. A. L-dh. Aspirator. Asplenium ruta muraria. Aspiratio'nstermometer, av R. Assmann konstruerad termometer, där kvicksilverbehållaren är omgiven av ett metallrör, genom vilket suges en luftström med konstant hastighet. Se Meteorologiska instrument. A. L-dh. Aspira'tor (lat. aspira're, andas), apparat, med vilken man kan åstadkomma en luftström el. ett luftförtunnat rum. För laboratorie-försök använder man ofta en enkel anordning, i princip bestående av en flaska, från vars botten vatten får utrinna genom en öppning, varvid genom en annan öppning vid halsen luft kommer att insugas. Bekvämt är härvidlag att använda två sådana flaskor el. behållare, som genom tippningsanordning kunna omväxlande ställas ovanför varandra (fig.), dubbel- aspirator. Även vattenstrålpumpar (se Luftpump) kunna användas ss. aspiratorer, likaså ventilatorer. Lj. Aspire'ra (lat. aspira're), eftersträva, eftertrakta, önska el. hoppas att få el. ernå, göra anspråk på, t. ex. a. på ett betyg, ett ämbete. Språkv., andas ut i luften, uttala med h-ljud (t. ex. aspirerat p, t, k = ph, th, kh). Jfr Aspirata och Aspiration. V. F. AspirPn, se Acetylsalicylsyra. Aspis (grek. aspi's, sköld), betecknar i den medeltida traditionen ett drakliknande fabeldjur, vanl. avbildat med lång hals och två ben samt bärande en ridande, aspisry ttaren; a. symboliserar, liksom draken, det onda el. synden, som över-vinnes av Kristus. E. Wrgl. Aspis, se Glasögonorm. A'spius, ett till karpfiskarna hörande släkte. Se Asp. Asple'nium, orm-bunkssläkte tillhörande fam. Polypo-dia'ceæ. Omkr. 200 arter äro utbredda över hela jorden. — 565 — — 566 —