Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Asplenium
- Asplund, Gunnar
- Asplund, Karl
- Asplången
- Aspnäs
- Aspredo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASPLUND
Asplenium trichomanes.
Storlek och utseende
mycket växlande.
Fruktplättar
ordnade radvis på ömse
sidor om
medelnerven, täckta av ett
avlångt i fruktplättens
yttre kant fästat
sve-pefjäll. Av de i
Sverige förekommande
8 arterna är A.
(Athifrium) filix
fe'-mina, en stor
ormbunke med 2 gånger
parbladiga stamblad,
mycket vanlig i våra
skogar; A.
tricho'ma-nes, en liten sådan
med enkelt
parbladiga stamblad och
mycket talrika
småblad, allmän i
klippspringor, bland
ste
nar o. d. A. ruta mura'ria, sällan 10 cm. hög
med äggrunt triangelformiga, hela el. föga
delade stamblad, sällsynt på kalkstensmurar, t. ex.
Lunds domkyrka, el. i klippspringor. A. V-e.
Asplund, Erik Gunnar, arkitekt (f. 22/s 1885).
Bland A:s arbeten
märkas tingshuset i
Sölvesborg (1911),
gravkapell för
Skogskyrkogården i
Stockholm (1920),
inredning av
Skandiabio-grafen (1923) och
Stadsbiblioteket
(1928), båda i
Stockholm. A. är
chefsarkitekt för
Stockholmsutställningen 1930.
Han har även verkat
inom konstindustrien (möbler, armatur etc.).
Genom sin rika inbillning, utvecklade form-
E. G. Asplund: Listers härads tingshus, Sölvesborg.
känsla och starka originalitet har A. varit
förebildlig för hela den yngre svenska
arkitektgenerationen. Gr. P.
Asplund, Karl, konsthistoriker och kritiker
(f. 27/4 1890), fil. d:r 1915. A. har
offentliggjort monografier
över Egron Lundgren,
Anders Zorn och Ivar
Arosenius samt
arbeten över svenska
miniatyrer (Hj.
Wican-ders miniatyrsamling,
1920), vidare flera
kataloger över enskilda
samlingar samt
utställningar. A. har
varit verksam som
konstkritiker i
»Svenska dagbladet» från
1922. Han har även framträtt ss. skönlitterär
förf. (»Världsliga visor» 1913, »Hjältarna» 1919,
3 uppl. 1928, m. fl.) och utgivit översättningar,
särskilt från nyare engelsk och fransk
diktning. E. Wrgl.
Asplången, smal insjö i Östergötland, mellan
Roxen och Söderköping. Göta kanal går
igenom A., som har sitt avlopp till Slätbaken
genom Storån. J. C.
Aspnäs, herrgård i Uppland, östervåla s:n.
Våla hd, Västmanlands län, areal 649 har,
därav 209 åker. Taxeringsvärde 282,300 kr. A.
tillhörde i början av 1300-talet Matts
Kettil-mundsson, senare ätten Sparre, gick i arv till
Ulfsläkten, ätterna Sparre, Trolle, Posse, Bååt,
Aspnäs ödekyrka.
Sparre, Horn, kom genom köp till släkten
Schönberg, Gysinge bruk och nuv. ägaren,
Aspnäs a.-b., bildat 1905. Kyrkan anses vara byggd
1357. C. V. J.
Aspre'do, sötvattensfisk tillhörande
mal-fiskarnas grupp, förekommer i Guayana.
Honan bär äggen på bägarformiga, långskaftade
— 567 —
— 568 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jan 20 14:15:41 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-2/0372.html