AVSPARK Avspark, under fotbollspel (se d. o.) första sparken vid spelets början samt efter gjort mål. Avsprång el. avhopp, betecknar det el. de långa språng rätt till sidan från den ursprungliga färdriktningen, som vissa djur, t. ex. hare och räv, alltid bruka göra omedelbart innan de lägga sig till vila och ibland även annars i avsikt att förvilla eventuella förföljare. F. A. Bn. Avsticka, tekn., med svarvståi avskära runt material i lämpliga längder för vidare bearbetning. För ändamålet användes vanlig svarv el. särskild avstickningsmaskin. Denna är då vanl. försedd med flera svarvstål med automatisk tvärmatning; vid finare konstruktioner är arbetsstyckets rotationshastighet variabel, så att konstant skärhastighet bibehålies, oaktat stålen komma allt närmare centrum. C. E. v. S. Avstybbning, tekn., det sönderfallande av kol och avskiljande av kolstoft, som uppstår vid all behandling av kol, ss. omlastning, transport o. d. I sht är träkolets avstybbning avsevärd; det förloras t. ex. ofta 30 % och därutöver av träkolets volym mellan framställnings-platsen, milan el. kolugnen, och förbruknings-stället, masugnen. C. E. v. S. Avstyckning, jur., avskiljande från fastighet av viss till gränserna bestämd ägovidd, avsedd att utgöra en fastighet för sig el. sammanläggas med annan fastighet. Såväl stamfastighetens ägare som den, som förvärvat ägovidd, som skall avstyckas, äger hos lantmätare skriftligen påkalla avstyckningsförrättning. A. får icke äga rum inom område, som ingår i tomtindelning. Efter förrättningens avslutande skall lantmätaren upprätta karta över avstyckningen och förse denna med beskrivning, varjämte han skall å marken utstaka och utmärka den avstyckade fastighetens gränser. Därefter åligger det lantmätaren att inom be-svärstiden till överlantmätaren översända kartan och handlingar angående förrättningen. Avser a. bildande av särskild fastighet och har besvär ej inkommit samt förrättningen är lagligen verkställd, meddelar överlantmätaren fastställelse därå. I annat fall hänskjutes frågan om fastställelse till ägodelningsrätten. Över dennas beslut klagas hos K. m:t. — A. är ett helt nytt delningsförfarande infört genom lagen 1926 om delning av jord å landet och har trätt i st. f. samt i sig upptagit de äldre formerna ägostyckning och jordavsönd-ring. Cl. L. Avståndsbedömning, uppskattning av avstånd med ögonmått; förekommer då avståndsbe-stämningen icke kan ske genom avståndsmät-ning (se d. o.). Avståndsflagga, signaltecken, rött och gult i stående fält, av större dimensioner än de vanliga internationella signalflaggorna, avsett att användas vid signalering till sjöss på stora avstånd. H. S-k. Avstånd smärke, vid landsväg förr milstolpe, vid järnväg avståndstavla el. kilometerpåle, ut-föres av sten, betong, trä el. järn och uppsättes vid sidan av linjen, vanl. på varje km. samt förses med siffror, som angiva våglängden från viss utgångspunkt. Avståndsmärkets huvudsakliga uppgift är att underlätta orientering och i vissa fall hastighetsbedömning. S. Stg. Avståndsmätning. 1. Lantm. Avstånd på marken uppmätas vanl. genom direkt längdmätning el. genom särskilda instrument (av-ståndsmätare el. distansmätare). De avstånd, som därvid bestämmas, äro punkters avstånd från varandra i horisontalplanet. Den direkta längdmätningen utföres genom mätband av stål el. mätstänger, de senare dock sällan använda i Sverige. Den förr vanliga lantmäteri-kedjan är numera ss. mindre tillförlitlig avskaffad inom lantmäteriet. Vid mätningen ut-sträckes bandet horisontellt el. ock får bandet följa markens lutning, varvid reducering till horisontalplanet sker genom avvägning (se d. o.), mätning av lutningsvinkeln el. dyl. Det vanligast förekommande instrumentet för avståndsmätning är en tub (kikare) med ett i närheten av okularet fästat trådkors med vanl. en vertikal och tre horisontella trådar, av vilka senare den översta och den nedersta äro placerade på samma avstånd från den mellersta. Avläsning sker på en i den sökta punkten lodrätt anbragt stång, indelad i m., dm. och cm. Avståndet på stången från syft-linjen genom översta horisontella tråden till syftlinjen genom nedersta horisontella tråden blir stort för stora avstånd och litet för små, d. v. s. den på stången avlästa längden är proportionell mot avståndet mellan instrumentet i stationspunkten och stången i den sökta punkten. Avståndet erhålles genom att multiplicera den på stången avlästa längden med ett konstant tal, vanl. 100. Avståndet blir då lika många m. som det antal cm., man avläst på stången. Vid mätning i lutande terräng måste det genom avläsning funna avståndet reduceras till horisontalplanet genom mätning av lutningsvinkeln el. på annat sätt. På en i Sverige mycket använd distansmätare (distanstub), konstruerad av den svenske lantmätaren Ljungström och avsedd att användas på mät-bord, sker denna reduktion mekaniskt. Tuben är anbragt över en linjal, vars kant är parallell med tubens syftlinje, och då det avlästa — 955 — — 956 —