AVVÄLTNING Sveriges precisionsavvägning. Denna höjdmätning, vartill grunden lades med arbeten åren 1886—1905 under ledning av prof, vid Generalstaben P. G. Rosén, avsåg urspr. att skaffa underlag för bestämmande av landhöjningen i Sverige, men har sedermera fått stor praktisk betydelse ss. grundvalen för de svenska höjdmätningarna. Som normalyta (normalnollplan) för precisionsavvägningen togs havets medelvattenyta vid Sveriges kuster vid början av år 1900. Denna normalyta fastlädes genom en vid Generalstabens dåv. byggnad å Riddarholmen i Stockholm i fasta berget anbragt markering, utvisande Sveriges normalhöjdpunkt. Denna punkts höjd bestämdes till ll,8oo m. över havet. Genom Sveriges precisionsavvägning, som numera hand-haves av Rikets allmänna kartverk, har be-stämts höjden över havet för mer än 2,000 fixpunkter, fördelade över hela landet. Höjdmätning kan även utföras genom tri-gonometrisk höjdmätning (se Geodesi) och genom barometerhöjdmätning (se Höjdmätning). Av de tre metoderna för höjdmätning är a. den noggrannaste, men också den mest tidsödande och således dyraste. Barometerhöjdmätning är den billigaste men även den minst noggranna. Under det att höjdskillnaden mellan två punkter på en mils avstånd kan genom finavvägning bestämmas med en noggrannhet av några mm., kan motsvarande noggrannhet vid barometerhöjdmätning knappast drivas längre än till metern. Trigono-metrisk höjdmätning är beroende av vissa för utsättningar, näml, på annat sätt erhållen kännedom om horisontella avståndet, samt ligger vanl. i fråga om noggrannhet och kostnad mellan de båda andra metoderna. O. B.-J. Avvältning av skatt förekommer, då den, som erlägger skatten, ej är densamme, som till slut kommer att bära den. Om en tullavgift el. en avgift på någon viss produktionsartikel, en accis, i första hand erlägges av importören resp, tillverkaren, men denne håller sig skadeslös genom förhöjning av priset, avvälter han skatten på konsumenten. A. kan även ske bakåt från den, som erlägger skatten, t. ex. från affärsmannen till producenten. Även kapitalisering av skatt, t. ex. genom prisfall på en fastighet, som ålagts fastighetsskatt, kan benämnas a. I denna betydelse är termen övervältning vanligare än a. — Ibland talar man om a. i trängre mening i motsats till övervältning. A. innebär då, att producenten, som underkastas skatten, sporras till en teknisk förbättring, varigenom framställningen av den skattlagda varan kan göras så mycket billigare, att försäljningspriset kan hållas oförändrat. A. Vr. Avvän jning. 1) I allm. om spädbarnets skiljande från modersbröstet och vänjande till annan föda. A. bör ske i tredje kvartalet, under inga omständigheter i det första, där ej tuberkulos hos modern ger anledning till omedelbart skiljande. Att plötsligt ge ett spädbarn en stor mängd komjölk el. annan föda utan att låta det småningom vänja sig därvid medför risk för katastrof. Genom att de flesta barn numera få tidigt tillägg av bärsaft, grön-saksmos, fruktmos och något komjölk kommer i regel avvänjningsperioden att omfatta en stor del av första levnadsåret. Har man tillgång till nedkyld, färsk komjölk, kan sommaren, trots de risker värmen kunde medföra, icke anses utgöra hinder för försiktigt i-ledande av avvänjning. — 2) A. från vissa gifter, alkohol, morfin etc., bör i allvarliga fall ske på anstalt. Principen är tvärt avbrytande av tillförseln, följd av en rekonvalescenstid, som fordrar speciell vård, med gradvis återvinnande av hälsa och arbetsförmåga. A. Hjr. Avväpning, vanliga uttrycket för påtvungen avrustning (se d. o.). Ett klassiskt exempel härnå är Kartagos a. genom Rom i samband med puniska krigen. I nyare tid är Tysklands a. genom Versaillesfreden 1918 en bland de mest genomgripande, historien känner. T. H-m. Ax. 1) Bot., se Blomställning. 2) En nyckels från skaftet utskjutande nedre del, som vid nyckelns omvridning i nyckelhålet verkar på låskolven, så att denna stänger el. öppnar låset. Har sannolikt sitt namn av likheten med axet på ett strå. Av samma skäl kallas den bredare nederdelen av ett borr ax. C. V. J. Axberg, s:n i Örebro hd, Örebro län, n. om Örebro; 97,26 kvkm., därav 92,13 land; 2,001 inv. (1928; 22 inv. pr kvkm.); 31,31 kvkm. odlad jord (1919; 40 % av landarealen), 56,72 kvkm. skogs- och hagmark. I A. ligger Dylta bruk. — Pastorat: A. och Hovsta, Glanshammars kontrakt, Strängnäs stift. — Litt.: S. H. Larsson, »A:s socken och dess minnen» (1924). J. C. Axehiälm, Johan Henriksson, fornforskare (1608—92), antikvarie 1630, adlad 1651, riksantikvarie 1652, assessor i Antikvitetskollegiet 1667—72. A. var lärjunge till Bureus och gjorde stora samlingar till en svensk ordbok. En av honom utförd översättning av Vilkina-sagan utgavs först 1715 av J. Peringsköld. N. L. R. Axel [nästan alltid uttalat med accent 1, akut] (fsv. axl, sannolikt besläktat med i näst- — 971 — — 972 —