AZTEKHUVUD mellan benen samt av en mantel, som knöts över ena axeln, kvinnornas av en kort skjorta samt ett tygstycke lindat om höfterna. Det viktigaste sädesslaget var majs, som i allm. anses ha förädlats av en i Mexikodalen vilt växande art. Vidare odlades mandioka, yams och batater samt spansk peppar (chilli). Chokolad och pulque, vilken beredes av agave, voro de förnämsta njutningsmedlen. — Hunden och kalkonen voro de enda husdjuren. Biskötseln hade stor betydelse. A:s tideräkning kan anses vara en förenklad avläggare av den mayanska. Man hade dels ett rituellt år, tonalamatl, om 260 dagar, dels ett solår om 365 dagar. Den aztekiska skriften hade en rebusartad karaktär och tjänade som stöd för minnet. Läsaren måste ha kännedom om innehållet, ty endast siffror och namn hade konventionella tecken. Ännu i dag utgöra a. en mycket betydande del av Mexikos befolkning. Den lägre, jordbrukande befolkningen är av rent indianskt blod. Många av landets mest framstående män ha framgått ur deras led. Aztekernas antal uppgavs 1895 vara 1,750,000, vilken siffra torde vara alltför låg. Därtill komma pipilerna i San Salvador och Guatemala, vilka jämte andra smärre grupper utgöra rester av aztekiska kolonier i förkolumbisk tid. G. Mil. Azte'khuvud, se Mikrokefali. Azuay [a^paj], Assuay, prov, i s. Ecuador; 10,034 kvkm., 150,000 inv. (uppskattning 1926), till större delen civiliserade indianer. A. ligger inom Kordillererna och är rikt på metaller. Huvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel. Huvudstad är Cuenca. H. S-n. Azule'jos, flerfärgade glacerade fajansplattor med upphöjda ornament, som framställdes genom pressning i form el. skärning för hand i plattan. A. tillverkades fr. o. m. 1300-talet av mo-rerna i Spanien och begagnades att bekläda och smycka husens väggar. [I. H. L] A'zur (av ara biskt, ytterst persiskt ursprung, eg. samma ord som lasur i lasursten, vars l i romanska språk uppfattats som best, art.), klar himmelsblå färg, även om färgämne (ultramarin), i högre stil Azulejos i stjärnmönster. 1400-talet. o. d. dessutom om något som har en dylik färg (himlen, rymden, havet). E. Hqt. Azurit, se Bergblått. A'zurkusten (fra. Cdte d’Azur), benämning på franska medelhavskusten, särsk. på dess ö. del. Azylien, se A z il i en. A'zyma (grek.), osyrat bröd, vilket användes vid judarnas passahfester och inom den västerländska kristenheten vid nattvarden. Azy-miter blev därför ett av de grekisk-ortodoxa präglat vedernamn på dem, som vid nattvarden använde osyrat bröd. Själva brukade de härvid syrat bröd och kallades för den skull pro-zymiter. Se vidare Hostia, Nattvardsele-ment, Oblat. S. N. Azzo, Porciles, italiensk rättslärare (död o. 1230), prof, i Bologna 1190—1224. A. tillhör de s. k. glossatorerna och utlade den romerska rätten. Han åtnjöt ett stort anseende ss. jurist och deltog även livligt i hemstaden Bolognas offentliga liv. E. K. Azzolfno, Decio, italiensk kardinal (1623— 89). Efter en snabb karriär i den påvliga diplomatiens tjänst blev A. redan 1654 kardinal. Han hade fått en grundlig uppfostran, var skarpsinnig och begåvad och ägde ett stort herravälde över språket både i tal och skrift. På 1660-talet var han ett slags ledare för ett antal kardinaler, som sökte hävda sitt oberoende såväl gentemot påven som mellan Frankrike och Spanien och som ville göra slut på den fördärvliga nepotismen. Valet av Clemens IX 1667 ansågs som en seger för denna grupp, och A. utnämndes då till statssekreterare. För Sverige har A. särsk. intresse genom sitt nära förhållande till drottning Kristina, som var honom lidelsefullt hängiven och över vilken han ända från 1659 utövade ett så gott som oinskränkt inflytande. Han blev också hennes universalarvinge men dog blott ett par månader efter henne. Större delen av drottning Kristinas arkiv stannade i släkten A:s ägo, tills det 1925 efter släktens utslocknande på mans-sidan förvärvades åt svenska riksarkivet, dit det följande år överfördes. Samlingen utgjorde ej mindre än 57 volymer. Kristinas brev till A. 1666 —68 finnas tryckta i C. Bildt, »Christine de Suède et le Cardinal Azzolini» (1899). P. S. — 1007 — — 1008 —