BADALIC Badelunda kyrka. S. T. F. foto. rikt på mineralier, ss. silver, koppar, bly, järn och ädelstenar (lasursten). Huvudstaden Faisa-bad är ett viktigt trafikcentrum. Invånarna, som huvudsaki. utgöras av avkomlingar till de gamla perserna, tala persiska och äro sjiiter. H. S-n. Badalic [-ic], Hugo, kroatisk förf. (1851— 1900), debuterade 1874 med dikter, av vilka balladen »Panem et circenses» blev särsk. ryktbar. B., som dog ss. gymnasierektor, har utgivit ett urval av kroatiska litteraturprov, författat libretton till en opera samt tolkat Shakespeare och Goethe (delar av Faust). Agr. Badalona [oaÖalå'na], stad i prov. Barcelona, Spanien, vid Medelhavet, 10 km. n. o. om Barcelona; 29,092 inv (1920). B. är en framåtgå-ende sjöfarts- och industristad med stora bomullsfabriker. H. T-e. Badanextrakt utvinnes av rötterna på Berge'-nia crassifo'lia (se d. o.) och är ett allmänt använt garvmedel i Ryssland och Sibirien. B. ger ett orangefärgat läder. S. H-g. Badanstalt, se Bad, Badinrättning och Badort. Badarayana (Bädaräyana), indisk filosof, tidigare allmänt kallad Vy a sa. Hans liv är okänt; han anses ha levat någon gång mellan 200 och 450 e. Kr. Det första utgivandet av Vedanta-filosofiens grundskrift, »Vedanta-» el. »Brahma-sutras», var hans verk. Denna skrift är mycket dunkel och skulle varit nästan omöjlig alt förstå, om den icke gjorts tillgänglig för oss genom kommentarer av den store Vedanta-läraren Qankara (o. 800, se denne). Man har orsak antaga, att dennes Vedanta-system, som anses vara klassiskt, väsentligen överensstämmer med B:s; denna uppfattning delas av de flesta indiska lärde. Edv. L. Badare, se Badmästare. Baddelcyi't, mineral bestående av ren zir- konsyra (ZrOs) i små, färglösa, gula, bruna el. svarta monoklina kristaller. Förekommer i ne-felinsyenit i Brasilien samt på Alnö i Norrland, ävensom i ädelstenssand på Ceylon och i Bra silien. K. A. G. Badebodaån, tillflöde till Alsterån. Badelunda, s:n i Siende hd, Västmanlands län, strax n. o. om Västerås; 44,#4 kvkm., därav 44,59 land; 1,069 inv. (1928; 24 inv. pr kvkm.); 21,72 kvkm. odlad jord (1919; 48,s % av landarealen), 21,50 kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: Irsta och B., Domprosteriet, Västerås stift. J. C. Badelundaåsen, en av mälardalens större rullstensåsar. B. utgör en n. fortsättning på Kjulaåsen i Södermanland, går tvärs igenom Västmanland mellan Sagån och Svartån samt kan följas till Svärdsjö i Dalarna. H. S-n. Baden, delstat (»land») i Tyska riket; 15,071 kvkm., till ytvidden det fjärde av de tyska länderna; 2,312,462 inv. (1925; 153 inv. pr kvkm.). B. ligger i s. Tyskland, till h. om övre Rhen, mellan Schweiz i s., Württemberg i ö., Bayern och Hessen i n., Rhenpfalz och Elsass i v. Geografiskt är B. intet enhetligt område. I v. utbreder sig låglandet vid Rhen, varöver Kaiserstuhl i s. reser sig till 557 m.; i ö. och s. höjer sig Schwarzwald, som till största delen ligger inom B. och här uppvisar sina högsta partier: Feldberg, 1,493 m., Kandel, 1,241 m., — 1071 — — 1072 — BADEN