BALDER senna» 27, 28). En bild av hans väsen är framställd med beskrivningen av hans bostad i himlen: en gård, som skiner vida omkring (Breiöablik), och ett kringliggande land, som är »mest fritt från styggelse av alla» (»Grimnismal» 12). Vi kunna därför tänka oss honom lysande och kraftfull, avvärjande åkerns faror, men ingalunda menlöst blid, ss. en viss romantisk riktning plägar framställa honom i nyare tid utan stöd i källorna. Han framträder snarast som en gudomlig kämpe vid sidan av Frö, Tor och Oden. Hans fader är Oden, hans moder är Frigg, en bror är Tor; Nanna heter hans maka och Forseti, domarenguden, är deras son. Gudasagan förtäljer om hans död. Den föregicks av onda drömmar. För att hindra olyckan tog modern löfte av allting i naturen att icke skada sonen, men glömde den bräckliga misteln i ekens krona. Loke, som missunnade gudarna deras lycka, listade ut hemligheten av Frigg och fick så den blinde Hö-der att på lek s-kjuta från en båge en stängel av misteln mot B. Skottet dödade. B. gick till dödsriket, och hela naturen grät. Under en högtidlig klagofest överlämnades hans lik till bålet tillsammans med den av sorg döda Nanna. En sändefärd till dödsriket för att utverka hans återkomst båtade intet. Hans död blev så hämnad, att Höder, B:s broder, som formellt var banemannen, dödades av en broder, som Oden enkom därtill satte till världen och som utförde sitt dåd en natt gammal. Loke blev lagd i bojor. Först efter Ragnarök skall B. komma åter, när allt ont försvinner och åkrarna bära osådda. Mytforskningen har mycket sysslat med Baldersmyten. I vår tid slå två utpräglade åsikter mot varandra. Den ena ser däri ett lån av hedniska nordbor från medeltida legender om Kristus (S. Bugge, »Studier over nordiske Gude- og Heltesagns Oprindelse» 1, 1881—89, K. Krohn, »Skandinavisk mytologi», 1922). Ett stöd för denna åsikt skulle ligga däri, att sagan om B. uppträder så isolerat i den germanska världen: när en hednisk gud benämns balder i en forntysk besvärjelseformel från Merseburg, vet man faktiskt ej, om därmed åsyftas en väsensbefryndad gud. Och ovisst är det, om det är annat än en sägen, som återgår på en historisk tilldragelse, när i Beowulf-kvädet en Hæöcyn (jfr isl. Hp3r) av våda dödar sin broder Herebeald. Således skulle B. vara en senhednisk nyskapelse i Norge el. ev. Norden. — Den andra åsikten uppfattar B. som en variant till den religionshistoriskt väl kända typen fruktbarhetsguden (ofta kallad just »Herren»), som dör en våldsam död och firas med klagan (babyloniernas Tamuz, egypternas Osiris, semiternas Adonis, svearnas Frö, danernas Frode). — Litt.: H. Schück, »Studier i nordisk litteratur- och religionshistoria», 2 (1904); A. Olrik, »Danmarks Heltedigtning», 2 (1910); G. Neckel, »Die Überlieferungen vom Gotte Balder» (1920); M. Olsen, »Om Balder-digtning og Balder-kullus» (i »Arkiv för nord, filol.» 1924); E. Lehmann, »Myter och sagor på väg genom världen» (1925); O. Almgren, »Hällristningar och kultbruk» (1926— 27). — Myten om B. erbjuder ett ypperligt stoff till litterär bearbetning. Så har ock skett redan hos medeltidens islänningar, vilka därav skapat en fantastisk fornaldarsaga, som vi igenfinna hos Saxo: Balderus och Hotherus äro rivaler om den sköna Nanna; segraren Hotherus är hjälten. Litt.: A. Olrik, »Kilderne til Sakses Oldhistorie», 2 (1894). I sv. litteratur torde ingen ha tagit djupare intryck av Baldersagan än Viktor Rydberg (»Baldersbå-let» 1876). 1. Lqt. Balder, Livförsäkringsbolaget, ömsesidigt, grundat 1887. Bransch: livförsäkring. Huvudkontor i Stockholm. Antalet delägare (försäkringstagare) var 31/i2 1927 51,173, försäkrade för 135 mill. kr., vartill kommo spar-ursförsäkringar (se d. o.) å 10 mill. kr. Omslutningen uppgick till 34,5 mill. kr., varav 10,8 voro placerade i intecknings- och kommunlån, 13,9 mill. kr. i obligationer samt 5,1 mill. kr. i lån mot säkerhet av bolagets försäkringsbrev. B. L-th. Baldersbrå, en till fam. korgblommiga hörande växt. Se Matricaria. Balders drömmar, se Vegtamskviöa. Baldi, Bernardino, italiensk diktare och lärd (1553—1617). B. skrev en lärodikt »La Nautica» (»Sjöfartslära»), hämtad ur klassiska källor och utsmyckad med en svag handling; »Egloghe» (»Herdedikter») med pastoralt ämne men utan stilens konventionalism; biografier över Federigo II och Guidubaldo I av Monte-feltro etc. »Versi e prose di B. Baldi» utg. av G. Ugolini och F. L. Polidori (1859). — Litt.: G. Zaccagnini, »B. B. nella vita e nelle opere» (1908). A. M-o. Baldinge'ra, ett till gräsfam. hörande växtsläkte. Se P hal aris. Baldinger-tigersvin, svinras, som uppstått i Baden genom korsning av bajersk och inhemsk lantras med det engelska Berkshiresvinet. Rasen är svartbrokig, men färgen icke konstant, utan utklyvning (se d. o.) av det bajerska svi nets röda färg förekommer ofta. H. Fqt. BaldFni, Baccio, italiensk guldsmed och kopparstickare på 1400-talet, verkade i nära anslutning till Botticelli och utförde, säkerli- — 1179 — — 1180 —