BJÖRKLUND nan i »Främlingen», Suzanne i »Falska juveler» och Odette. B:s fält var det högre skådespelet och det moderna dramats stora kvin-nokaraktärer, men den kungliga talscenens repertoar gjorde knappast full rättvisa åt hennes av kultur, teknisk kunskap och granna yttre medel stödda begåvning. G. K-g. Björkekind, hd i Bråbygdens tingslag av Brå-bygdens och Finspånga läns domsaga, Östergötlands län; omfattar socknarna Rönö, ö. Ny, Å, Kuddby, Konungsund och Tåby; 224,45 kvkm., därav 220,53 land; 4,319 inv. (1929; 89,44 kvkm. odlad jord (1919; 40,57 % av landarealen), 120,26 kvkm. skogs- och hag-mark. — B. omfattar s. och s. v. delen av Vikbolandet (området mellan Slätbaken och Bråviken). I n. v. är slättland; i övrigt är trakten bergig, och kusten reser sig ofta brant med höjder på intill 60 m. Bland näringar dominera åkerbruk och boskapsskötsel. Fisket har föga betydelse. Innerst i Slätbaken ligger Mem, ändstation vid Göta kanal; i n. v. gör Vikbolandsbanan en båge in över slättlandet. — B. tillhör Vikbolands kontrakt, Linköpings stift. E. S-z. Björkekinds, Östkinds ni. fl. häraders domsaga utgör numera Bråbygdens tingslag, som ingår i Bråbygdens och Finspångs läns domsaga (se d. o.). E. S-z. Björketorp, s:n i Bollebygds hd, Älvsborgs län, 3 mil v. om Borås; 78,30 kvkm., därav 73,26 land; 2,349 inv. (1929; 32 inv. pr kvkm.); 11,52 kvkm. odlad jord (1919; 15,7 % av landarealen), 58,34 kvkm. skogs- och hagmark. I B. ligger Hindås (se d. o.) med hotell och sanatorium. — Pastorat: Bollebygd (med Hulta-fors’ kapell), B. (med Hindås’ kapell) och Töll-sjö. Marks och Bollebygds kontrakt, Göteborgs stift. E. S-z. Björkfamiljen, se Björkväxter. Björkfjärden, N. och S., Mälarens största öppna vattenyta, fortsättes i n. av Ekolsunds-viken och når i s. till Södertälje. Se Mälaren. Björkfrostfjäril, se Frostfjärilar. Björkfrostmätare, se Frostfjärilar. Björkgränsen, se Björkregionen. Björkhamre, köping utgörande egen kommun i Bollnäs s:n, Bollnäs tingslag, Gävleborgs län, omedelbart n. n. v. om Bollnäs köping; 2,86 kvkm.; 2,833 inv. (1929); taxeringsvärde å bevillningspliktig fast egendom 3,601,100 kr. (1927; därav jordbruksfastighet 207,200); till bevillning taxerad inkomst 2,723,050 kr. (1927). E. S-z. Björklag, björklake, den vid borrning i björkstammar på våren utsipprande saften, vilken innehåller jämte andra ämnen äppelsyra och o. 2 % druvsocker. I Tyskland beredes på sina ställen ett slags vin genom jäsning av b. Den friska björksaften hade tidigare medicinsk användning; begagnas numera hu-vudsakl. ss. tvättmedel i hårhygienen. O. Gz. Björklera, på olika ställen allmogebenämning för en mycket fin, vit, ofta ganska lerhaltig mojord, vanl. mycket mager och i regel skogbärande. K. A. G. Björklinge, s:n i Norunda hd, Uppsala län, 2 mil n. om Uppsala; 115,77 kvkm., därav Björklinge kyrka. 105,68 land; 1,724 inv. (1929; 16 inv. pr kvkm.); 28,05 kvkm. odlad jord (1919; 26,54 % av landarealen), 66,92 kvkm. skosg- och hagmark. I n. B. ligga godsen Sätuna och Sandbro. — Pastorat i Norunda kontrakt, Uppsala ärkestift. E. S-z. Björklund, Johan Abraham, tidningsman (f. 28/e 1844). Student 1863, anställdes B. 1872 ss. recensent i »Nya dagligt allehanda» men övergick efter hand till politiskt skriftställen, blev 1878 tidningens redaktionssekreterare, 1884 dess souschef och var åren 1891— 1905 huvudredaktör och ansvarig utg. I denna tidn., som under B:s huvudredaktörskap var starkt protektionistisk, verkade B. utom för genomförandet av ett nytt tullsystem bl. a. för för-svarsreformen och för mellanrikslagens uppsägning. B., som var en av Publicistklubbens stiftare, blev 1902 ordf, i Svenska publicisternas understödsförening, var direktör för Svenska telegrambyrån 1906—08, ordf, i Svenska pressbyrån 1905; led. i kommittén för — 1265 — — 1266 —