BLOMNING katolska länder prydas gärna kyrkornas altaren av b. Tillverkning av b. för detta ändamål ägde rum redan under medeltiden i italienska och franska kloster. Sedan 1400-talet har Frankrike, särsk. Paris, varit centrum för tillverkning av b., som förr bedrevs mest som hemindustri men nu även fabriksmässigt. Stora verkstäder för b. finnas även i flera av Tysklands större städer, i Amerika o. s. v. 1. H. I. Blomning. 1) Blomningstiden, d. v. s. den tid, när en växt utvecklar sina blomknoppar till blommor, inträffar i regel på bestämda tider av året, och endast undantagsvis kunna vissa fleråriga växter, t. ex. vår vanliga tusen-sköna, blomma vid varje årstid, om temperaturen är gynnsam. Man skiljer på vårväxter, sommarväxter och höstväxter utan att kunna strängt genomföra denna indelning, ty många ettåriga växters b. rättar sig helt och hållet efter när fröna blivit utsådda och börjat gro. Många vårväxters (hassel, al, m. fl.) mycket tidiga b. beror på att blomknopparna hos dessa växter redan voro färdiga vid föregående sommars slut. — 2) Blomningsperioden, d. v. s. den tid, under vilken varje enskild blomma är öppen för pollination, är mycket olika, men hos varje art av bestämd varaktighet. Hos t. ex. Convo'lvolus, Ero'dium m. fl. räcker denna period blott några få förmiddagstimmar; hos Oenothera, Datura m. fl., vilkas blommor först emot aftonen öppna sig, räcker den i regel till nästa afton; hos den s. k. »nattens drottning» blott några få nattimmar. Perioden växlar mellan 2—80 dagar; hos vissa orkidéer (Epide'ndron, Oncidium m. fl.) är den särsk. lång. Flera blommor öppna och sluta sig regelbundet på bestämda timmar dagl. (se Rörelsefenomen hos växterna). A. V-e. Blomnystan, bot., en blomställning (se d. o.). Blomnäsa el. blomnäst fladdermus, Anthops orna'tus, en till fam. hästskonäsor (se d. o.) hörande art, hos vilken hudflikarna på nosen och i ansiktet nått en synnerligen rik utveckling samt bilda liksom en blomma — därav namnet. B. är känd endast från Salo-monöarna. H. W-n. Blom- och grentorka, se Monilia. Blomquist, Gustaf, tidningsman (1860— 1929). B. var 1881—85 anställd i »Örebro tidning», Londonkorrespondent för »Nya dagligt allehanda» 1886—89, för »Stockholms dagblad» 1890—1900; överflyttade 1900 till Berlin, där han 1902—16 var »Aftonbladets» korrespondent. 1909—25 var B. Utrikesdep:s pressombud. B., som var en av grundarna av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, ägnade under sin Berlintid stort in- tresse åt sina landsmäns angelägenheter. B. utgav bl. a. »Levnadslyckans lexikon» (1928). H. E. Blomquist, Johan Viktor, mekanisk ingenjör, uppfinnare (f. 10/3 1871), utexaminerad från Tekniska högsk. 1892, sedan 1918 överingenjör i A.-b. Atmos i Stockholm, till vilken firma B. överlåtit den av honom uppfunna högtrycksångpannan (se Atmospannan). C. E. v. S. Blomquist, Anton Gabriel, finländsk skogsman (1836—1904), 1862 lärarei skogsvetenskap m. m. vid det s. å. nyinrättade forstinsti-tutet Evois och 1874 —1903 inst:s direktör. B. har haft en utomordentligt stor betydelse för utvecklingen av Finlands skogsun-dervisning. Bland hans talrika avhandlingar må nämnas »Finlands trädslag i forstligt afseende beskrifna» (1881—83). F. A. Bn. Blomsholm, gods i Bohuslän, n. om Strömstad, Skee s:n, Vette hd, utgör med underlydande 5 mtl, 620 har, varav 220 åker. Taxeringsvärde 311,500 kr. Handelsträdgård, ram-såg, cirkelsåg och kvarn finnas. B. samlades i början av 1600-talet av Anders Blome. Bland senare ägare märkas medl. av släkterna Ranck, Rehbinder, v. Yhlen och v. Kock samt Karl XIV Johan. Nuv. ägare (sedan 1922) är Einar Finstad. C. V. J. Blomskaft, se Blomställning. Blomskog, s:n i Nordmarks hd, Värmlands län, vid gränsen mot Dalsland mellan sjöarna V. Silen och Lelången; 155,75 kvkm., därav 127,57 land; 1,472 inv. (1929; 12 inv. pr kvkm.); 14,02 kvkm. odlad jord (1919; 10,oo % av landarealen), 108,7ø kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: B., Trankil, Torrskog och Vårvik, Nordmarks kontrakt, Karlstads stift. E. S-z. Blomskärm, bot., se Skärmblad. Blomstedt, Johan Abraham Magnus, militär (f. V2 1859), underlöjtnant 1877, löjtnant vid Generalstaben 1885, major 1896, överste 1903, chef för 2:a livgrenadjärreg. 1905, generalmajor på reservstat 1916 och i reserven 1924. Åren 1893—98 var B. lärare vid Krigshögskolan och 1900—05 chef för Lantförsvars-dep:s kommandoexp. E. Bz. Blomstedt, Carl Georg, skådespelare (f. 22/i2 1872). B. ledde ett par år Folkets hus amatörteater i Stockholm, var 1903—19 med ett — 223 — — 224 —