BOSPOREN Fiskebåtar på Bosporen. fikfrekvensen inom B. är god men lider av de nödvändiga omlastningarna i Bosnis-Brod, gränsstationen in. — Ang. befolknings- och religiösa förhållanden se Jugoslavien. E. Fr. Boso, konung av Burgund (d. 887), 871 greve av Vienne. Hans maka, kejsar Ludvig H:s dotter Irmingard, förmådde honom att 879 utropa sig till konung över Burgund, varigenom konungariket cisjuranska Burgund uppstod. I kamp mot karolingiska furstar hävdade B. sin ställning och efterträddes vid sin död av sonen Ludvig III. S. Bin. Bospora'nska riket, under forntiden omfattande de av milesierna koloniserade landskapen vid kimmeriska Bosporen (Kertjsundet) såväl som senare de nordliga kustremsorna av Svarta havet och Azovska sjön, var en viktig kornbod åt Aten; den största staden var Panti-kapaion (se d. o.). Sedan 438 f. Kr. härskade en med Spartokos börjande rad av »arkonter» (konungar). Pairisades V lämnade till slut o. 110 f. Kr. makten åt Mithridates VI av Pontos, efter vars störtande hans son Farnakes av Pom-pejus fick det numera av Rom beroende riket. Sedan 250 e. Kr. hårt ansatt av goterna gick staten under; den siste, genom mynt bestyrkte konungen är Rheskuporis V (till 335). [C. F.] Bospo'ren, sund mellan Svarta havet och Marmarasjön, bildar gräns mellan Europa och Asien, c:a 30 km. långt; bredden växlar mellan 0,6b och 3,3 km., det största djupet är 121 m. I sundet går en stark ytström från Svarta havet till Marmarasjön, med en hastighet av 4,4—8,3 km. i tim., samt en ström i de undre vattenskikten i motsatt riktning. Orsaken till strömmarna är att Svarta havet har mindre salthalt än Medelhavet. B. gör intryck av en slingrande floddal och har också uppkommit genom sänkning under havsytan av en gammal floddal. Detta har skett i början av kvartärtiden. B:s stränder erbjuda en utomordentligt pittoresk landskapsbild, som ofta jämföres med Rhenda-len, särsk. i s. delen, där på vackert formade kullar, omgivna av alltid grön vegetation, talrika gamla slott, ruiner, moskéer och byar ligga. Endast på få ställen skapa eruptiva bergarter skarpt markerade landskapsformer. I s. delen av B. går en sidoarm västerut, Gyllene hornet. Här ligger Konstantinopel och mitt emot på asiatiska sidan av B. Skutari. Konstantinopel är en av de mest betydande brännpunkterna i världshandeln, och en av orsakerna härtill är just läget vid B., som är en naturlig förbindelseled mellan Svarta havet och världshaven. O. P. Före världskriget hade sundets n. del försetts med moderniserade befästningar till skydd mot anfall, som kunde befaras huvudsaki. från ryska Svartahavs-flottan. Befästningarna utgjordes av fort m. m. vid inloppet och å båda stränderna ung. halvvägs till Konstantinopel. — 745 — — 746 —