BOSQUET Under världskriget gjorde ryssarna några svaga angrepp, så våren 1915, i samband med den fransk-engelska offensiven mot Dardanellerna. Någon väsentlig skada å verken åstadkoms icke; däremot lyckades ryssarna på hösten 1916 ganska effektivt spärra mynningen med minor. Då Konstantinopel bl. a. för kolförsörjningen behövde fri förbindelse med vissa områden å Mindre Asiens n. kust, vidtogos åtgärder, delvis framgångsrika, till minornas bortrensande. T. H-m. Bosquet [båskä'], Pierre FranQois Jo-seph, fransk militär (1810—61), officer vid art. 1831, brigadgeneral 1848, divisionsgeneral 1853 och marskalk av Frankrike 1856. B. kämpade 1851 mot kabylerna i Algeriet och förde i Krimkri-get först befälet över 2:a infanteridivisionen, med vilken han verksamt bidrog till segrarna vid Alma och Inkerman. 1855 erhöll han befälet över Orientarméns 2:a armékår, men sårades vid Sebastopol så svårt, att han måste återvända till Frankrike. Efter krigets slut blev han senator och befälhavare över trupperna i s. v. Frankrike (Toulouse). E. Bz. Bosra, fordom betydande ort i det bergiga Hauran, s. om Damaskus, med urgammal kultur, blev återuppbyggd och befästad av kejsar Trajanus och då kallad Nova Trajana, nådde sin högsta blomstring under den kristna tiden, då där upprättades ett ärkebiskopssäte för Arabien; B. blev sedan förstört genom jordbävningar och plundringar. Bland de många ruinerna från olika tider intar katedralen det förnämsta rummet; uppförd i början av 500-talet visar den ett centralsystem med rund pelarhall och omgång samt omgivningsmurar i kvadrat med nischer i hörnen. E. Wrgl. Boss, ströhalm, avfall av halm el. hö; strunt. Se Agnar. Boss, se Valboss. Boss, Lewis, amerikansk astronom (1846 —1912), direktör för observatoriet i Albany (U. S. A.) 1904. B. utgav »Preliminary general catalogue of 6,188 stars» (1910), den fullständigaste katalog f. n. över stjärnornas egenrörelse. Han har upptäckt den s. k. Taurus-strömmen (se Stjärnströmmar). C. V. L. C. Bossage [-sa'/], se Bosse. Bosscha [bå's/a], Johannes, holländsk fysiker (1831—1911), 1856 assistent vid fysikaliska kabinettet vid Leidens univ., 1860 lärare vid militärakad. i Breda, 1872 vid polytekniska skolan i Delft och 1878 direktör för samma skola. B:s arbeten omfatta undersökningar inom ett flertal områden av experimentalfysiken, bland vilka må nämnas undersökningar av ljudets fortplantningshastighet, av differentialgalvano-metern och av elektrolys och galvanisk polarisation. Han sysselsatte sig även med telegraftekniska problem, framför allt dubbeltele-grafering. A. L-dh. Bosschaert [bå's/ärt], Ambrosius, holländsk blomstermålare (f. på 1500-talet, d. 1645), verksam först i Antwerpen, så i Middel-burg. B:s monogram, ett B i ett A, återfinnes bl. a. å »Stor blomstervas» i Nationalmuseum, Stockholm, å tavlor i konstmuseet i Köpenhamn, och några få andra; en mindre »Blomstervas» finnes i Hallwylska samlingen, Stockholm. B. närstående och ofta med honom förväxlad är Balthasar van den Ast. Två söner till B., Ambrosius B. d. y. och Abraham B., voro också blomstermålare. — Litt.: O. Granberg, »Konsthistoriska studier och anteckningar» (1895), »Inventaire général des trésors d’art... en Suède», 3 (1913). E. Wrgl. Bossche [bå'sZe], Balthasar van den, flamländsk målare (1681—1715), verksam i Frankrike och i Antwerpen, där han slutl. blev direktör för konstakad., målade porträtt, interiörer o. a. vardagsstycken; honom tillskrives »Målarateljé» och »Bildhuggarateljé» i Nationalmuseum, Stockholm. E. Wrgl. Bosse [bås] (fra., buckla), konsthist., modell för målare och bildhuggare, utförd i rundplastik av vax el. annat mjukt ämne, vanl. kring en kärna av trä. — Bossera, forma i mjukt material modeller el. ornament, vanl. på en trästomme. — Bossage [båsa']1], kva- dersten med råhuggen yla (se Rustik). G. V. Bosse, Harriet Sofie, skådespelerska (f. Wa 1878). B. är född i Oslo av tysk fader och dansk moder, debuterade efter sångstudier vid konser-vatoriet i Stockholm på Centralteatret i Oslo 1897 och på Kungl. dramatiska teatern i Stockholm 1899. Hon var 1899—1905, 1911—18 och 1922—25 anställd där, 1906—11 vid Svenska teatern och vårsäsongerna 1919—21 vid Intima (Komedi-) teatern. B. har dessemellan och senare företagit egna turnéer i landsorten samt gästspelat såväl där som i Stockholm, Göteborg, Oslo och Helsingfors. Bland B:s roller märkas Elektra, Julia i »Romeo och Julia», Viola i Bossage. — 747 — — 748 —