BOUW fr. o. m. delta år till 1877 Massachusetts i senaten. 5. Bin. Bouw [båu], ytmått i Nederländska Ostin-dien = 7,096,47 kvm. 4 b. = 1 djong el. jonke. N. L. R. Bouvard [bova'r], Alexis, fransk astronom (1767—1843), anställd vid observatoriet i Paris 1793, utarbetade under Laplaces ledning tabeller för planeterna, även för Uranus, och gav genom dessa uppslaget till upptäckten av Nep-tunus. C. V. L. C. Bouva'rdia [bo-], växtsläkte tillhörande fam. krappväxter O. 30 arter, örter el. små buskar, förekomma i Mexiko och Mellanamerika. För sina vackra, ofta välluktande blommor odlas flera arter hos oss i kallrum, t. ex. B. longi-flo'ra med vita och B. ternifo'lia med röda blommor. A. V-e. Bouvetön [bovä'-], ö i s. delen av Atlantiska oceanen på 54° 26' s. br. och 3° 24' ö. Igd. B., som har en största längd av 9 km. (ö.—v.), uppbygges av vulkaniska bergarter, öns mellersta parti biloar en 900 m. hög lavaplatå, Vilhelm II:s platå. Hela ön är med undantag av de brant stupande stränderna täckt av en mäktig is. B. upptäcktes 1739 av fransmannen Bou-vet. Den återupptäcktes 1898 av Valdivia-exp. och togs genom Norvegia-exp. i besittning för Norges räkning dec. 1927. Ett norskt valfångstbolag har där upprättat en fångststation. 1929 blev B. bas för flygspaning vid jakt på valar. H. S-n. Bouvier [bovje'], Auguste, schweizisk reformert teolog (1826—93), prof, i Genève i ho-miletik och apologetik 1862, i dogmatik 1865. Enhetstanken var en avgörande synpunkt för hela hans teologi, vilken han själv ss. ett uttryck härför kallade »posi-tivt-liberal». B. betonade även teologiens samband med livet och dess beroende av de samtida förhållandena, »miljön», och i överenstämmelse härmed kyrkans sociala förpliktelser. B. anses ha givit den moderna teologien nya och betydande impulser. — Litt.: E. Roberty, »A. B.» (1901). S. N. Bouvines [bovi'n], by i dep. Nord, n. Frankrike, 10 km. s. ö. om Lille. — Vid B. utkämpades 1214 en strid mellan konung Filip August av Frankrike och kejsar Otto IV av Tyskland. Slaget slutade med seger för den förstnämnde: dess följd blev Otto IV:s fall och Fredrik II:s allmänna erkännande ss. tysk konung. Utgången av slaget vid B. medförde en hastigt uppflammande nationell hänförelse i Frankrike. S. Bin. Bouwmeester [baii'mèstar], Louis, holländsk skådespelare och teaterledare (1842—1925), företog tidigt konsertresor som violinvirtuos, även till utlandet, men övergav musiken och debuterade 1860 i Rotterdam som skådespelare. B. har senare huvudsaki. i Amsterdam genom en rad Shakespeareframställningar blivit sin tids främste holländske skådespelare och med stor framgång spelat också i Tyskland, Frankrike, England och Amerika. G. K-g. Bowa'Ilius, släkt stammande från gården Bovallen, Kila s:n, Västmanland. — Litt.: B. Bowallius, »Genealogiska anteckningar om släkten B.» (1898). 1) Robert Mauritz B., historiker, arkivman (1817—1902), fil. mag. i Uppsala 1842, docenl s. å., amanuens i Riksarkivet 1847, riksarkivarie efter J. J. Nordström 1874. B. påbörjade utgivandet av skriftserien »Meddelanden från svenska riksarkivet». Riksarkivet blev under hans chefstid frigjort från sitt tidigare formella beroende av K. m:ts kansli. Av B:s’ historiska förfat tarskap må nämnas »Berättelse om riksdagen i Stockholm 1713—14» (i »Svenska akad:s handlingar», 22, 1847) och »Bidrag till historien om Christiern II:s archiv och dess delning mellan Sverige, Norge och Danmark» (i »Meddelanden från svenska riksarkivet», 3, 1879). /. A. 2) Carl Erik Alexander, den föregåendes son, zoolog och forskningsresande (1849— 1907), fil. d:r i Uppsala 1875, docent i zoologi 1875—97. Jämte sin fackvetenskap hade B. intresse även för andra forskningsområden. Så studerade han 1884—93 skogsförhållandena i Norrland och företog 1882—83 en zoologisk och etnografisk resa till Västindien, Centralamerika och n. Sydamerika. Efter avsked från docenturen återvände B. till samma trakter, gjorde där vidsträckta resor för undersökning av kautschukskogar och anlade själv en plantage på Trinidad 1901. Hans talrika zoologiska arbeten behandla kräftdjur. Bland hans övriga skrifter märkas »Nicaraguan antiquities» (1886), »Resa i Central-Amerika 1881—83» (2 bd, 1887) och »Om Norrlands skogar» (1892— 93). O. Cn. — 875 — — 876 —