BOVETESJUKA Bovalistrand, municipalsamhälle i Tossene s:n, Sotenäs hd, Göteborgs och Bohus län, vid mynningen av Bottnafjorden; 0,04 kvkm.; 734 inv. (1929); fiskläge och badort; stenindustri. Taxeringsvärde å bevillningspliktig fast egendom 689,000 kr.; till bevillning taxerad inkomst 298,695 kr. (1928). — För en kostnad av 48,700, varav 85 % erhölls i statsbidrag, utbyggdes 1927 i n. riktning en 75 m. lång och 6 m. bred träbrygga, innanför vilken utfylldes en lastplan om c:a 3,000 kvm. Vattendjupet vid bryggans yttre del är 3,5 m. E. S-z; S. Stg. Bovary'sm, efter hjältinnan i G. Flauberts roman »Madame Bovary» (1857, senaste sv. övers. 1928) beteckning för ett betydelsefullt fenomen på karaktärslivets område, vilket kan vålla både tragiska och komiska förvecklingar och yttrar sig däri, alt man tror sig vara en annan än man är, betydelsefullare, ädlare, intressantare o. s. v. I sitt arbete »Le Bovarys-me» (1921) har Jules de Gaultier (se denne) utvecklat begreppet till en hel filosofi. A-f N. Bovbjerg [bau'bjär], 46 m. hög lerbank på Jyllands v. kust o. 22 km. s. om Agger. B:s egendomliga växlande former tillskrivas havets nedbrytande inverkan. B. är försett med en modern fyr, 25,6 m. hög. W. P-n. Bowdenkabel [båu'don-], ett böjligt rör, i vilket en smal ståltråd el. wire löper. B. användes mycket t. ex. på motorcyklar till förbindelse mellan regleringsorganen på styrstången och spjället i förgasaren, resp, tändningsför-ställarearmen på magnetapparaten. Röret är utfört av spiralvriden ståltråd, där varven ligga så tätt invid varandra, att en tät rörstomme bildas. Utanpå denna är vanl. en vävnad om-spunnen och lackerad. B. kan läggas i snart sagt vilka krökar som helst, utan att den in-vändiga regleringskabelns rörelse hindras. C. E. v. S. Bowditsch [bau'dic], Natanael, amerikansk astronom (1773—1838), utgav en engelsk övers, av Laplaces »Mécanique céleste» (4 bd, 1829 —39), anmärkningsvärd genom sina utförliga kommentarer, de enda, som finnas till detta svårlästa verk. C. V. L. C. Bowdler [bau'dla], Thomas, engelsk litteratör och Shakespeare-utgivare (1754—1825), har genom sin i flera uppl. utkomna »Family-Shakespeare» (10 bd, 1818) gjort mycket för spridande av de shakespeareska dramerna bland den uppväxande ungdomen. [A-/ TV.] Boven (från Ity. el. holl., av förstav, be- och ett ord motsvarande sv. ovan), föråldrat ut tryck för »över» i bovenbramsegel, bovenled-segel m. m. E. Hqt. Boveri [båfe'ri], Theodor, tysk zoolog (1862 —1915), prof, i zoologi och jämförande anatomi vid Würzburgs univ. 1893. B:s omfattande och grundläggande arbeten ha särsk. utförts på ägg av sjöborrar och rundmaskar och behandla cell- och befruktningsproblem. Bland hans skrifter märkas »Zellenstudien» (6 bd, 1887— 1907) och »Das Problem der Befruchtung» (1901). O. C-n. Bovet [båvä'], Pierre, fransk-schweizisk psykolog (f. 1878), jämte E. Claparède (se denne) 1912 grundare av »Institut Jean-Jac-ques Rousseau» i Genève. I enl. med detta instituts forskningssyften har B. upptagit barnpsykologiska och pedagogiska frågor, så i arbetet »Lhnstinct combatif» (1917), vilket betraktar de mänskliga sammanlevnadsformerna som en sublimering (se d. o.) av kamp- och könsdriften, så också i »Le sentiment religieux et la psychologie de 1’enfant» (1925), vari religionen tolkas ss. en förlängning el. projektion till vidare föremål av barnets kärlek till sina närmaste. A-f N. Bovete, Fagopy'rum, tillhör fam. Polygona'-cece. Av b. odlas huvudsaki. tre sorter, tatariskt b. (F. tata' ricum), vanligt b. (F. escule’ ntum) och silverb. (F. arge’ntum). B:s ursprungliga hemland torde ha varit Centralasien, Manchuriet och s. Sibirien, från vilka länder det skall ha förts till Europa av mongolerna. B. har mycket små anspråk på jordmån och odlas därför i huvudsak på magra sand-och grusjordar. Det odlas dels till fröskörd, dels till grönfoder. Av fröna, som innehålla c:a 55 % stärkelse och c:a 10 % äggviteämnen, erhålles bo ve temjöl, som kan bakas enbart el. ss. tillsats till rågmjöl. Av hovetemjöl framställas i Kina och Japan pastejer och vermiceller. Av fröna tillverkas även gryn, som användas till gröt. Fröskalen nyttjas som förpackningsmaterial. I vårt land odlas b. huvudsaki. på de magra jordarna inom s. Sveriges skogsområden. På de magra sandhedarna på Jylland är det en mycket allmänt odlad växt. L. F-g. Bovetesjuka, fagopyrism, en hos vilfläcki- Bovete, Fagopyrum esculentum. — 877 — — 878 —