BRANGWYN kunna ernås, måste man ha två av varandra fullt oberoende pumpaggregat, därav det ena i reserv. Brandstegar. De brandstegar, som användes i äldsta tider, voro av enklaste beskaffenhet. Först på 1830-talet konstruerades de s. k. hakstegarna, vilka fortfarande användas vid våra moderna brandkårer. Deras längd är o. 5 m. Med hjälp av dylika kan en man taga sig upp till översta våningen av de högsta hus. Vid eldsvådor komma de sällan till användning, då man i regel har lämpligare stegmaterial att tillgå, men så mycket oftare begagnas de vid s. k. hakstegsexercis. Skarv-stegarna äro 2,t m. långa med en vikt av o. 11 kg. och sammansättas i längder om 3 el. 4 stycken. Boltenstegen är försedd med doppskor, och de övriga ha i sin nedre del två järnhylsor å vardera sidan, i vilka vid förlängning understående steges sidostycken inpassas. Dessa stegar äro mycket behändiga och komma ofta till användning. Utskjutstegen är vanl. en tredelad stege med en högsta längd av o. 12 m., vikt c:a 80 kg. För dess manövrering erfordras 4 man. Dess ut- och hopskjutande sker med tillhjälp av en särskild hivningslina. Den är en synnerligen användbar stege, som kan rekommenderas särsk. för brandkårer, vilka ej äro i behov av ännu kraftigare steg-materiel. Ovannämnda stegar medföras vid eldsvåda på resp, utryckningsfordon. Är 1811 konstruerades av Hortin och Haller i Bern en »skjulstege» på två hjul, sammansatt av två mindre stegar, vilken vid en höjd av 18 m. fristående kunde bestigas till o. halva höjden. Ville man stiga högre, måste den stödjas upptill mot ett hus el. dyl. En liknande stege konstruerades på 1870-talet i Stockholm av brandlöjtnant Een. Dessa stegar förbättrades under årens lopp alltmer; en moderniserad form av densamma är den vid våra medelstora och större brandkårer vanligt förekommande avbröstbara mekaniska stegen. Dess vikt är c:a 1,000 kg. och största längd 25 m. De senaste uppfinningarna på stegteknikens område avse stegens resande med tillhjälp av motorkraft. En föregångare till dessa stegar kan den s. k. pneumatiska stegen sägas vara, där resningen sker medelst komprimerad luft el. kolsyra. Bland de förstnämnda märkas bl. a. de båda tyska brandbilarna med motordriven stege Magirus och Metz, vilka allmänt förekomma vid våra större brandkårer. Brandredskapens fortskaffande. I forna tider framforslades brandmaterielen alltid för hand. Allt eftersom redskapen utvecklades i avseende på storlek och tyngd, började man införa hästdragna fordon, vilka ännu i dag användas vid brandkårer, som ej aulomo-biliserats. På senare åren har automobilen alltmer tagits i anspråk för b:s behov. Den förekommer numera dels med fast monterade brandpumpar el. stegar, varvid även i förra fallet lättare steg- och annan för eldsläckning och livräddning erforderlig materiel medföres, bl. a. brandsegel och belysningsmateriel. Även avbröstbara motorsprulor och mekaniska stegar samt dylika anordnade för bogsering äro vanligt förekommande, de förra särsk. för landsbygdens behov. Bärbara motorsprutor och annan materiel kunna på enklaste sätt även lastas å automobil för transport till eldstället. Livräddningsredskap. Sedan gammalt har det vid eldsvådetillfällen ansetts vara släck-ningsbefälhavarens första skyldighet att vidtaga åtgärder för räddning av ev. hotade människoliv. För detta ändamål har brandkåren å sina fordon att tillgå förutom olika slags stegar bl. a. livräddningssäckar, -gördlar,, -trummor och -linor, rutschdukar och språngsegel. För självräddning vid hotande situationer är brandmanskapet utrustat med särskilda manskapslinor, varjämte för samma ändamål särskilda räddningslinor äro föreskrivna för hotell, högt belägna bostäder o. d. Då det för brandmannen gäller att intränga i rökfyllda rum, måste särskilda skyddsmedel tillgripas, ss. rökmasker el. rökskyddsappara-ter (Dræger, König). För att återkalla till medvetande undan elden räddade, av rök förgiftade personer är det av största betydelse att omedelbart igångsätta återupplivningsför-sök; man betjänar sig härvid av särskilda apparater, däribland pulmolorn. A. Hgm. Brandy [brä'ndi] (eng., efter holl. brände-ivtjn), brännvin, konjak; i Amerika dessutom om gin, rom m. fl. drycker av hög sprithalt. Brandywine Creek [brä'ndiQaIn-krik], liten flod i nordamerikanska staten Delaware, flyter vid Wilmington ut i Christiana Creek. — u/g 1777 utkämpades här ett slag mellan amerikanska upprorstrupper under Washington och engelsmännen under Cornwallis och Howe. Washington blev på gr. av sina truppers numerära underlägsenhet och general Sullivans underlåtenhet att lyda order slagen men retirerade i god ordning; Howe åler intågade i Filadelfia, »den brittiska arméns Capua». [S. Bin.] Brangwyn [brä'r)oin], Frank William, engelsk målare och grafiker (f. 1867), fick sin första undervisning av fadern, som grundat en mattfabrik i Brygge, och blev, sedan familjen 1877 återvänt till England, elev av William Morris. B. väckte tidigt internatio- — 989 - — 990 —