DELAGARDIESKA ARKIVET till generallöjtnant. Den nya tid, som inbröt efter Karl XII:s död, gjorde D. till en av landets bemärkta män. Rådsherre i dec. 1718, utnämndes han 1719 mot sin önskan till rikskansliråd, förflyttades dock s. å. till presidentposten i Kommerskollegium men fortfor, ehuru utan statsmannagåvor, att öva inflytande på de i gång varande fredsunderhandlingarna. Han hörde till dem, som 1720 verkade för att överlämna kronan åt Fredrik av Hessen, men närmade sig sedan det holsteinska partiet. D:s utpräglade franska sympatier förde honom emellertid att 1726 samman med Horn främja Sveriges anslutning till västmakterna. Som chef för Kommerskollegium sökte D. ivrigt befordra näringarnas blomstring. Utnämnd till överste marskalk 1727, ägnade han fortfarande handelspolitiken sitt intresse, vilket även det torde ha bidragit att föra honom in i den partikombination, som började bildas mot Horn. Gammal franskvän gjorde han sitt palats till en samlingsplats för de oppositionella, arbetade i rådet för krig mot Ryssland och blev genom sin ställning och sin rikedom en av förgrundsfigurerna i det framstormande hattpartiet. W. H-t. 12) Jakob Gustaf D., den föregåendes son, greve, militär, politiker, arkivsamlare (1768 —1842). Efter grad-passering som militär blev D. 1792 kaptenlöjtnant vid livdrabanterna och överste i armén, sändes i diplomatiska uppdrag 1795 till Dresden, 1798 till Köpenhamn och var sv. envoyé i Wien 1799—1801, senare 1813—15 i Madrid, var lantmarskalk vid pommerska lant dagen i Greifswald 1806, blev 1808 brigadchef vid den under J. C. Toll sammandragna s. armén och s. å. chef för skånska lantvärnet, 1812 generalmajor, 1818 generallöjtnant, 1826 general. Vid riksdagen 1809, där D. blev ordf, i hemliga utskottet, framträdde han som en av ledarna för gustavianerna och var en av de ivrigaste tillskyndarna av planerna på en författningsrevision. Han bevistade senare riksdagarna fram till 1834/35 och var vid den sistnämnda lantmarskalk; från 1812 led. av Rikets allmänna ärenders beredning, var han dess ordf. 1819—40, innehade därjämte ss. en av landets mest representativa ädlingar ledarskapet i en mängd samfundsnyttiga anstalter och sällskap. 1823 upphöjdes han till en av rikets herrar och blev 1829 överste marskalk hos drottningen. Om hans journaler och arkivsamlingar, se D e-lagardieska arkivet. C. 13) Axel Gabriel D., den föregåendes bror, greve, militär och ämbetsman (1772— 1838), deltog i kriget mot Ryssland 1788—90, varunder han avancerade till kapten, blev 1791 uppvaktande kavaljer hos prins Fredrik Adolf och s. å. kammarherre hos Sofia Magdalena, 1809 överste i armén, var 1811-—38 landshövding i Kristianstads län; ss. sådan gjorde han sig känd för samvetsgrannhet och kraft. H. Bg. 14) R o b e r t D., den föregåendes son, greve, ämbetsman, politiker (1823—1916), fil. mag. i Lund 1844, e. o. kanslist i Civildep. s. å., bosatt på sin egendom Silvåkra, Malmöhus län, 1849—67, var t. f. landshövding i Östergötlands län från 1867 och ord. 1869— 1901, ordf, i länets hushållningssällskap in. m. Sin politiska bana började D. på riddarhuset (1859/60, 1865/66), var led. av A. k. 1867 och trädde därunder i spetsen för det s. k. ministeriella partiet, som då behärskade kammaren; tillhörde ånyo A. k. 1874—75, 1889—90 och 1894—1902 samt F. k. 1880—88. D. var led. av Konstitutionsutskottet 1867, Re-villningsutskottet 1886 samt av ett flertal kommittéer, ss. grundskattekommittén 1864—66, skatteregleringskommittén 1879—83 (ordf.) och krigslagstiftningskommittén 1902—05 (ordf.). Krönet av hans offentliga verksamhet var talmanskapet i A. k. 1894—1902. E. T hs. 15) Mag n u s Gabriel D., den föregåendes brorson, greve, diplomat, ämbetsman och politiker (1839—1905), kammarherre 1867, legationssekreterare i Rerlin 1870, i Köpenhamn 1875, landshövding i Kristianstads län 1883— 1905; led. av F. k. 1896—1905. Th. Delaga'rdieska arkivet [-diska], en av excellensen greve J. G. De la Gardie (se denne) under 1800-talets första årtionden hopbragt manuskriptsamling, vilken torde ha varit den på sin tid största i enskild ägo i Sverige. Den testamenterades till Lunds univ.-bibl., och större delen överfördes dit 1848, en mindre del (hu-vudsakl. donators egna papper) först 1892. Samlingens kärna är det släktarkiv (papper tillhörande släkterna De la Gardie, Forbus, Horn, Hägerstierna, Lillie, Oxenstierna, Stenbock, Sture och Wrede), som under generationer samlats på Sjö (Holms s:n, Uppland), varifrån J. G. D. omkr. 1820 lät överföra arkivet till sitt gods i — 19 — — 20 —