Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- De la Gardie, 11. Magnus Julius
- De la Gardie, 12. Jakob Gustaf
- De la Gardie, 13. Axel Gabriel
- De la Gardie, 14. Robert
- De la Gardie, 15. Magnus
- Delagardieska arkivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DELAGARDIESKA ARKIVET
till generallöjtnant. Den nya tid, som inbröt
efter Karl XII:s död, gjorde D. till en av
landets bemärkta män. Rådsherre i dec. 1718,
utnämndes han 1719 mot sin önskan till
rikskansliråd, förflyttades dock s. å. till
presidentposten i Kommerskollegium men fortfor, ehuru
utan statsmannagåvor, att öva inflytande på de
i gång varande fredsunderhandlingarna. Han
hörde till dem, som 1720 verkade för att
överlämna kronan åt Fredrik av Hessen, men
närmade sig sedan det holsteinska partiet. D:s
utpräglade franska sympatier förde honom
emellertid att 1726 samman med Horn främja
Sveriges anslutning till västmakterna. Som chef
för Kommerskollegium sökte D. ivrigt befordra
näringarnas blomstring. Utnämnd till överste
marskalk 1727, ägnade han fortfarande
handelspolitiken sitt intresse, vilket även det torde ha
bidragit att föra honom in i den
partikombination, som började bildas mot Horn. Gammal
franskvän gjorde han sitt palats till en
samlingsplats för de oppositionella, arbetade i rådet
för krig mot Ryssland och blev genom sin
ställning och sin rikedom en av
förgrundsfigurerna i det framstormande hattpartiet. W. H-t.
12) Jakob Gustaf D., den föregåendes
son, greve, militär, politiker, arkivsamlare (1768
—1842). Efter
grad-passering som militär
blev D. 1792
kaptenlöjtnant vid
livdrabanterna och överste
i armén, sändes i
diplomatiska uppdrag
1795 till Dresden,
1798 till Köpenhamn
och var sv. envoyé i
Wien 1799—1801,
senare 1813—15 i
Madrid, var lantmarskalk
vid pommerska
lant
dagen i Greifswald 1806, blev 1808 brigadchef
vid den under J. C. Toll sammandragna s.
armén och s. å. chef för skånska lantvärnet,
1812 generalmajor, 1818 generallöjtnant, 1826
general. Vid riksdagen 1809, där D. blev ordf,
i hemliga utskottet, framträdde han som en av
ledarna för gustavianerna och var en av de
ivrigaste tillskyndarna av planerna på en
författningsrevision. Han bevistade senare
riksdagarna fram till 1834/35 och var vid den
sistnämnda lantmarskalk; från 1812 led. av Rikets
allmänna ärenders beredning, var han dess ordf.
1819—40, innehade därjämte ss. en av landets
mest representativa ädlingar ledarskapet i en
mängd samfundsnyttiga anstalter och sällskap.
1823 upphöjdes han till en av rikets herrar och
blev 1829 överste marskalk hos drottningen.
Om hans journaler och arkivsamlingar, se D
e-lagardieska arkivet. C.
13) Axel Gabriel D., den föregåendes
bror, greve, militär och ämbetsman (1772—
1838), deltog i kriget mot Ryssland 1788—90,
varunder han avancerade till kapten, blev 1791
uppvaktande kavaljer hos prins Fredrik Adolf
och s. å. kammarherre hos Sofia Magdalena, 1809
överste i armén, var 1811-—38 landshövding i
Kristianstads län; ss. sådan gjorde han sig
känd för samvetsgrannhet och kraft. H. Bg.
14) R o b e r t D., den föregåendes son, greve,
ämbetsman, politiker (1823—1916), fil. mag. i
Lund 1844, e. o.
kanslist i Civildep. s. å.,
bosatt på sin
egendom Silvåkra,
Malmöhus län, 1849—67, var
t. f. landshövding i
Östergötlands län från
1867 och ord. 1869—
1901, ordf, i länets
hushållningssällskap
in. m. Sin politiska
bana började D. på
riddarhuset (1859/60,
1865/66), var led. av
A. k. 1867 och trädde därunder i spetsen för
det s. k. ministeriella partiet, som då
behärskade kammaren; tillhörde ånyo A. k. 1874—75,
1889—90 och 1894—1902 samt F. k. 1880—88.
D. var led. av Konstitutionsutskottet 1867,
Re-villningsutskottet 1886 samt av ett flertal
kommittéer, ss. grundskattekommittén 1864—66,
skatteregleringskommittén 1879—83 (ordf.) och
krigslagstiftningskommittén 1902—05 (ordf.).
Krönet av hans offentliga verksamhet var
talmanskapet i A. k. 1894—1902. E. T hs.
15) Mag n u s Gabriel D., den föregåendes
brorson, greve, diplomat, ämbetsman och
politiker (1839—1905), kammarherre 1867,
legationssekreterare i Rerlin 1870, i Köpenhamn
1875, landshövding i Kristianstads län 1883—
1905; led. av F. k. 1896—1905. Th.
Delaga'rdieska arkivet [-diska], en av
excellensen greve J. G. De la Gardie (se denne)
under 1800-talets första årtionden hopbragt
manuskriptsamling, vilken torde ha varit den
på sin tid största i enskild ägo i Sverige. Den
testamenterades till Lunds univ.-bibl., och större
delen överfördes dit 1848, en mindre del
(hu-vudsakl. donators egna papper) först 1892.
Samlingens kärna är det släktarkiv (papper
tillhörande släkterna De la Gardie, Forbus, Horn,
Hägerstierna, Lillie, Oxenstierna, Stenbock, Sture
och Wrede), som under generationer samlats
på Sjö (Holms s:n, Uppland), varifrån J. G. D.
omkr. 1820 lät överföra arkivet till sitt gods i
— 19 —
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0026.html