DE LAVALS ÅNGTURBIN Delaware water gap. tids främste arkitekt i Sverige. Han var den fantasifullaste av de två och den originellaste. N. G. W. De Lavals ångturbin, A.-b., bildades 1893 för övertagande av den av G. De Laval (se denne) sedan 3 år å Kungsholmen i Stockholm bedrivna tillverkningen av ångturbiner. Verkstäderna flyttades 1896 till Saltsjö-Järla, c:a 3 km. från Stockholm. Bolaget, som 1928 sysselsatte o. 300 arbetare, tillverkar även elektriska generatorer, centrifugalpumpar och -fläktar (märket Zeta), råoljemotorer m. m. Årligt tillverkningsvärde o. 5 mill. kr. Omslutning (Vi 1930) 14,4 mill. kr., därav aktiekapital 4,8 mill. kr. Dotterbolag bl. a. i Nordamerika (sedan 1901). — Litt.: »A.-b. D. å. 1893—1918» (1918). Lth. Karta över Delaware water gap. Delaware [deTapäa]. 1) D. river, flod i n. ö. U. S. A., upprinner i v. Catskill moun- tains, flyter först mot s. v., böjer sedan av i rät vinkel mot s. ö., strömmar fram i en djup, men ganska bred, vaeker dalgång (en viktig samfärdsled genom Appalacherna), tills floden möter Kittatinny moun-tains (el. range), då den böjer av åt s. v. igen, följer bergskedjan 70—80 km. men bryter sig sedan igenom densamma och bildar det för sin naturskönhet berömda D. w a-t e r gap, omgivet av 400—475 m. höga bergskammar, vinkelräta mot D:s strömriktning. Strax s. ö. om Trenton böjer D. återigen av mot s. v. och vidgar sig s. om Wil-mington till en trattfor-mad vik, som övergår i D. b a y, vilken begränsas mot Atlanten av Kap May och Kap Henlopen. D. bay är grund, men en djup ränna är uppmuddrad, som tillåter 8 m. djupgående fartyg att gå in till Philadelphia, 215 km. från vikens mynning. Ytterligare 50 km. (till Trenton) är D. segelbar för 1,5 m. djupgående fartyg. D. är kanaliserad från Trenton till Easton. Från Trenton utgår en annan, 106 km. lång, 1838 färdigbyggd kanal till New Brunswick vid Raritan river s. v. om New York. Från D. city (s. om Wilmington) utgår den 22 km. långa, 1829 färdiga C h e s a-p e a k e—D.-k a n a 1 e n till en n. ö. förgrening av Chesapeake bay. Vid Philadelphia mottager D. bifloden Schuykill river, vid Easton Leligh river. Floden är uppkallad efter Lord De la Warr, som 1610 bereste D. — Jfr reliefkarta vid art. Appalacherna. J. C. 2) D., förkortat Del., stat i n. ö. U. S. A., omfattar ö. delen av halvön mellan D. och Chesapeake bay; 6,138 kvkm., därav 5,089 land; 238,380 inv. (1930; 47 inv. pr kvkm.; år 1800 64,273, 1850 91,532, 1900 184,735). D., som näst Rhode island är U. S. A:s minsta stat, är till största delen ett slättland; endast n. ö. hörnet har kuperad terräng. Jordmånen beslår till större delen av fruktbar lerjord, men kuststräckorna äro sandiga och sumpiga; i sydligaste D. utbreda sig stora träskmarker, cypressträsk, som nu delvis utdikats och uppodlats. Klimatet är milt och regnrikt; medeltemp. för kallaste mån. c:a 0°, för varmaste mån. 24—25°, nederbörden o. 1,000 mm. Jordbruk med trädgårdsodling samt industri äro huvud- — 31 — — 32 —