DEPÉRET arbetets allmänna bedrivande inom samtliga d. med undantag av Utrikesdep. Ministerns närmaste män äro statssekreteraren och expeditionschefen. Den förre ansvarar för utarbetandet av d:s andel i statsverkspropositionen samt av d:s övriga propositioner till riksdagen samt skall även i övrigt biträda chefen beträffande frågor, som skola bli föremål för riksdagens handläggning. Expeditionschefen åligger att övervaka de löpande ärendenas behöriga gång och att i allm. handlägga frågor om d:s personal och därmed sammanhängande ärenden; i tillförordnad regering skall expeditionschefen föredraga till d. hörande ärenden. Bland övrig d.-personal märkas kansliråd och andra byråchefer, förste och andre kanslisekreterare, re-gistrator, särskilda föredragande i Regeringsrätten o. s v. För Utrikesdep. är en särskild instruktion utfärdad. Expeditionschefen där benämnes kabinettssekreterare. Vidare märkes en särskild stadga ang. behandling inom statsdep. av ärenden, som tillhöra Regeringsrätten (av 18/a 1926). — Samtliga d:s expeditioner jämte Nedre justitierevisionen och Justi-tiekanslersämbetet sammanfattas under benämningen K. m:ts kansli. — Se i övrigt under de olika d. J. E. N. Om d. inom den militära förvaltningen, i vad angår lantförsvaret, se Arméförvaltningen. Vid flottan äro örlogsvarvens arbetsuppgifter fördelade på varvsdep. med militär och civil arbetspersonal och under ledning av en reg.-officer el. marindirektör (som chef). Vid flottans varv i Karlskrona och Stockholm finnas följande d.: Artilleridep. vårdar fartygens bestyckning och ammunition samt personalens beväpning; Torpeddep. tillverkar och överser torpeder och radiomate-riel; Ekipagedep. handhar sjöinstrument-och sjökarteförråden samt ombesörjer ut- och avrustning av fartygen, deras förtöjning och tågvirke (eldsläckning och renhållning på varven) m. m.; M i n d e p. sköter minmateriel och telefonkablar; Ingenjördep. bygger och reparerar fartyg och maskiner m. m.; B y g g-n a d s d e p. ombesörjer örlogsstationernas hus-, gatu- och dockbyggnader. H. S-k. I Finland var före 1917 senaten delad i ett justitiedep. (landets dåv. högsta domstol) och ett ekonomi- el. förvaltningsdep., det senare i sin ordning delat på 8 expeditioner, motsvarande de sv. regeringsdep. 2) Ss. ett led i strävandena att så långt möjligt bryta med det hävdvunna och skapa större likformighet mellan de olika landsändarna upphävde de franska myndigheterna under revolutionen 1789 den urgamla provinsindelningen och ersatte den med Frankrikes indelning i 83 d. Då man vid skapandet av dessa förvaltningsområden ej tog provinserna till utgångspunkt (trots yrkanden i denna riktning), utan gick efter s. k. naturliga gränser — d. äro vanl. uppkallade efter floder, berg o. d. —, har den nya indelningen ss. skäligen godtycklig givit anledning till åtskillig opposition. Sedan emellertid de franska d. nu existerat i snart halvtannat årh., framstå de ss. mera historiskt berättigade med både traditioner och verklig intressegemenskap. Målet för den reformrörelse i det nutida Frankrike, som man kallat »re-gionalismen», är dock landets indelning i större förvaltningsområden, varvid en riktning önskar d:s bibehållande ss. underavdelningar, medan en annan vill, att d. helt skola försvinna. Antalet d., som under tidernas lopp något varierat, är efter världskriget 89, »territoriet» Belfort och de 3 d. i Algeriet ej medräknade. J. E. N. Departementa'lkommission, en i varje franskt dep. förekommande nämnd (commission dépar-tement(de) på 4—7 medl., årl. vald av dep:s representation, conseil général. Den sammanträder minst en gång i mån. Prefekten har rätt att bevista dess sammanträden. D. handlägger bl. a. ärenden rörande dep:s budget. J. E. N. DepartementaTreformen, se Departement. Departeme'ntschef, sé Departement. Departeme'ntsskrivare, benämning på vissa civila tjänstemän inom arméförvaltningen. Departu'r (eng. departure, avvikelse), avståndet mellan två orters meridianer, mätt på deras medelparallell. Man plägar använda d. vid beräkningen av ändringarna i ett fartygs longitud. Om man känner fartygets hastighet och kurs, kan d. beräknas genom en enkel matematisk formel, varefter longitudsförändringen med lätthet erhålles. Ch. Depens [-pahjs] (fra. dépense), utgift, kostnad. — Adj.: d e p e n s i'v [-par;-], kostsam, (allt för) dyr. — Depens e'r a [-pap-], göra utgifter. Depéret [døperä'], Charles, fransk geolog och paleontolog (1854—1929), prof, i Lyon, har särsk. ägnat sig åt studiet av Rhönedalen Inom paleontologien har han bearbetat tertiära drgg-djursfaunor och utgivit ett värdefullt översikts-arbete, »Les transformations du monde ani-mal» (1907). Inom kvartärgeologien märkas hans jämförelser av de olika marina strand-avlagringarna och nivåförändringarna i Medelhavsområdet med de alpina nedisningarna. Även inom den prehistoriska arkeologien har D. varit verksam. Han organiserade grävningarna i Solutré; i striden om Glozelfynden deltog han även, och genom fyndet av renländer där visade han, att även mycket — 117 — — 118 —