DEPARTEMENT organisation. En viss ojämnhet i arbetsbördans fördelning på de olika d. blev snart nog skönjbar, och den snabba utvecklingen särsk. på det ekonomiska samhällslivets område ställde större krav på statsförvaltningen och krävde inom dennas centrala organisation större utrymme. Inrättandet av nya d. var en nära till hands liggande utväg, och krav i denna riktning framkommo tid efter annan. Ett rege-ringsförslag vid riksdagen 1856/58 avsåg inrättandet av ett d. för allmänna arbeten och kom-munikationsanstalter, ett förslag, som bör ses mot bakgrunden av de vid denna tid påbörjade stora järnvägsbyggena för statens räkning. 1868 föreslog K. m:t ett kombinerat kommunikations- och näringsdep., 1885 ett d. enbart för näringarna i allm. och slutl. 1899 ett Jord-bruksdep. Det sistnämnda förslaget antogs slutgiltigt genom en grundlagsändring 1900, varigenom antalet d. blev 8. Reformen medförde, att åtskilliga ärenden avlastades från särsk. Civil- och Finansdep. Från det förra fick Jordbruksdep. övertaga ärenden rörande jordbruk, fiske, flottning, vägunderhåll, skjutsväsen, lantmäteri m.m.; från Finansdep. övertogos frågor rörande statens domäner och skogar och från Ecklesiastikdep. fattigvårds-ärenden. Genom skapandet 1909 av en högsta förvaltningsdomstol, Regeringsrätten, åstadkoms ytterligare lättnad i d:s arbetsbörda, därigenom att det stora flertalet av de administrativa besvärsmål, som förut handlagts av K. m:t i statsrådet, nu överlämnades till den nya domstolens prövning och avgörande. Dessa ärendens beredning, innan de föredragas i Regeringsrätten, försiggår dock i de olika d. — Innan frågan om Regeringsrätten var slutgiltigt avgjord, uppdrog regeringen i dec. 1908 åt de s. k. Departementalkommitterade att verkställa utredning ang. behovet av ändringar dels i själva d.-indelningen, dels beträffande d:s inre organisation och arbetssätt. Kommitténs huvudbetänkande avgavs 31/i2 1912, varjämte vissa förslag avgåvos tillsammans med den s. k. Kommerskollegiikommittén (1911, 1913). Det föreslogs inrättandet av två nya d., ett för samfärdselanstalter och allmänna arbeten (Kom-munikationsdep.) och ett för handel, industri och sjöfart (Handelsdep.); de båda försvarsdep. skulle sammanslås till ett och Ecklesiastikdep. ombildas till ett undervisningsdep., sedan de kyrkliga ärendena överflyttats till Justitiedep., vilket därefter skulle benämnas Justitie- och kyrkodep. Därjämte föreslogos vittgående reformer beträffande d:s inre organisation, avseende främst en förening av de centrala ämbetsverken (utom 3) med vederbörande d.-expeditioner under namn av d.-avdelningar el. d.-kontor. — Genom världskriget undan-sköts den planerade reformen ännu några år. Den omständigheten, att d:s antal och karaktär voro bestämda i själva grundlagen, försvårade i sin mån reformer av detta slag. Medan man t. ex. i Norge kunde smidigt anpassa d.-indelningen efter de av kriget omgestaltade förhållandena, fordrades i Sverige grundlagsändringens omständliga procedur för att skapa nya d. Därför åstadkom man också 1918 en ändring av R. F., varigenom denna endast upptager en allmänt hållen bestämmelse om att d. skola vara lägst 8, högst 10, medan d:s benämning och huvudsakliga verk: samhetsområden hädanefter upptagas i en särskild, på vanlig lagstiftningsväg åstadkommen »lag om statsdep.». Redan 1918 tillkom en dylik lag, upptagande de dåvarande 8 d. Den blev emellertid av rent provisorisk karaktär, ty 1919 genomfördes på regeringens initiativ den stora departementalreformen, resulterande i nu gällande lag om statsdep. av 19/8 1919, vilken trädde i kraft V? 1920. I den s. k. d.-sladgan 22/8 1920 (12/u 1930 ersatt av den nu gällande) bestämdes den närmare fördelningen av ärendena mellan de olika d. 1919 års reform innebar, att d. skola vara 9: Justitiedep. för lagärenden och justitie-förvaltningen, Utrikesdep. för utrikes ärenden, Försvarsdep. för försvarsväsen-det till lands och sjöss, S o c i a 1 d e p. för ärenden av social natur, ärenden rörande den inre civila förvaltningen samt allmän hälso-och sjukvård, Kommunikationsdep. för ärenden rörande samfärdselanstalter och allmänna arbeten, Finansdep. för finansförvaltningen och skatteväsendet, Ecklesiastikdep. för kyrkoärenden samt ärenden rörande undervisningen, vetenskap och konst, Jordbruksdep. för ärenden rörande jordbruk, domäner och skogar samt Handelsdep. för ärenden rörande handel, industri och sjöfart. Som synes blevo Lantförsvars- och Sjöförsvarsd. sammanslagna till ett, Civildep. uppdelades i Social- och Kommunikationsdep., medan ur Finansdep. utbröts ett särsk. Handelsdep. — Departementalkommitterades uppslag i fråga om d:s inre organisation upptogos ej i detta sammanhang. Vissa nyheter ha dock även här tillkommit. Genom införandet av statssekreterarämbetet 1917 underlättades arbetet inom vissa d. Efter beslut av 1930 års riksdag finnas numera statssekreterare inom samtliga d. utom Utrikesdep. och Handelsdep.; i det sistnämnda är expeditionschefen tillika statssekr. I K. m:ts instruktion för befattningshavarna i statsdep. av 31/t2 1921 med senare ändringar finnas närmare bestämmelser om — 115 — — 116 —