DESTILLATIONSAPPARATER ångan håller A och B i samma proportioner som vätskan och således vidare separation genom d. är omöjlig (t. ex. saltsyra av 20,2 % styrka destillerar vid atmosfärstryck och 110° C. med konstant sammansättning; vid starkare syra är ångan anrikad på saltsyregas, vid svagare på vatten). — Innehåller den komposition, som skall destilleras, flera än två flyktiga beståndsdelar, kan separationen ofta ske i flera steg enl. lagar analoga med de ovan antydda. Tillfredsställande separation kan ofta erhållas genom fraktionerad d., varvid olika fraktioner med kokpunkter inom bestämda intervall uppsamlas för sig. De erhållna fraktionerna kunna sedan omdestilleras o. s. v. — Upphettas organiska ämnen tillräckligt högt, sker sönderdelning, torrdestillation (se d. o.). Oftast innehålla de gasformiga sönderdelnings-produkterna kondenserbara ämnen (se L y s-gasfabrikation och Träkolning). — Till undvikande av sönderdelning vid d. av ämnen, om icke tåla hög temp., använder man utom den nämnda d. med vattenånga i stor utsträckning även d. i vakuum, då en betydlig kokpunktssänkning ernås. — I många fall anordnar man så, att det överdestillerande ämnet bildas vid en i samband med d. fortlöpande kemisk reaktion mellan sammanförda ämnen (t. ex. framställning av ättiksyra ur kalciumacetat och svavelsyra). — Litt.: E. Hausbrand, »Rektifizier- und Destillier-Appa-rate» (1916); H. Bergström, »Grunder för beräkningar vid d. av vätskeblandningar i kolonnapparater» (1917). T. Wlr. Destillationsapparater, apparater, avsedda att genom destillation (se d. o.) från varandra skilja och rena ämnen. —■ Den äldsta d., som ännu har någon användning, är den å alkemisters laboratorier en gång så viktiga r e t o r-t e n (fig. 1); a är själva retorten, vari det destillerande ämnet upphettas, b det för konden-sation och uppsamling av destillatet avsedda förlaget, om kyles med luft el. vatten. — Numera använder man å laboratorier mera fulländade apparater. Den enklaste anordningen visas å fig. 2. Upphettningen sker, t. ex. medelst en gasbrännare, i kolven a, ångorna kondenseras i Liebigkylaren b, och destillatet uppsamlas i den som förlag tjänande kolven c. Liebigkylaren beslår av ett glasrör, genom vilket ångorna passera, samt en omgivande kyl-mantel med långsamt strömmande vatten. Här, liksom i allm. då det gäller apparater för värmeutbyte, tillämpas motströmsprincipen. Effektiviteten blir näml, störst, om de båda medier, mellan vilka värmeutbyle skall ske, ha sinsemellan motsatt strömningsriktning. Lämpligen anordnar man dessutom så, att det var mare ämnet inkommer upptill och det kallare nedtill (jfr illustrationerna). — Då det är fråga om ämnen med hög kokpunkt, kan vattenkylaren ersättas med ett enkelt rör, som kyles av den omgivande luften. — Separationen förbättras, om man ovan destillationskolven anbringar en deflegmator (återflödare); d och e visa två utföranden av luftkylda defleg-matorer. Vid utförande d består apparaten av en glascylinder, fylld med glaspärlor, överst få ångorna passera en termometer, varmed destillationen kan kontrolleras. Sålunda möj-liggöres fraktionerad destillation genom att förlaget utbytes, då ångans temp. passerar vissa bestämda gränser. — Den beskrivna de-flegmatorn verkar strängt taget som rektifika-tionskolonn. Verkan höjes, om ovanför densamma anbringas en vattenkyld återflödare. — Fraktionerad destillation utföres ofta i s. k. fraktionskolvar, varav fig. 3 a visar en typ, b en annan. En termometer anbringas vid avloppsröret. —■ Den å fig. 3 framställda anordningen är avsedd för destillation i vakuum. Som förlag tjänstgör fraktionskolven b. Dess avledningsrör står via en gummislang i förbindelse med en vattenejektor (vattensug) c el. annan evakueringsanordning samt en vakuum-meter d. Destillationskolven upphettas medelst vattenbad e el. mycket försiktigt med direkt låga. Förlaget kyles medelst rinnande vatten. Till förhindrande av stötkokning kan en obetydlig luftström insläppas i den kokande vätskan genom det nedtill spetsiga röret f. — På laboratorier förekommer även destillation med vattenånga, varvid ångan vanl. alstras i en liten enkel ångpanna av plåt. — Fig. 4 visar schematiskt en t iknisk anordning för fettsyredestillation med vattenånga i vakuum. Destillationspannan a upphettas direkt medelst eldstaden b. I rörslingorna c överhettad vattenånga inblåses i pannan genom röret d. Kon-densationen sker dels i de luftkylda slingorna e, dels i vattenkylaren f. Av förlagen g komma de första att innehålla huvudsaki. fettsyror, det sista fettsyror och vatten. Rörsystemet h leder till en vakuumpump. — Fig. 5 visar en av de första deflegmatorerna för tekniskt bruk (Pistorius 1817). Ångorna passera rummet a och tvingas av skärmen b mot den vatten-kylda ytan c. — Fig. 9 visar en apparat för vattendestillation. Verkningssättet framgår av figuren. Domen a förhindrar stänk att medfölja ångan. Pannan (blåsan) är försedd med manluckan b för rengöring samt vattenståndsröret c. Kylningen sker i en rörspiral d av tenn, omfluten av rinnande vatten. På gr. av sin motståndskraft mot kemiskt angrepp förorenar tenn ej det destillerade vatt —- 179 — — 180 —