DESTOUCHES net. Av värmeekonomiska skäl låter man en del av kylarens varma avloppsvatten rinna in i pannan för att täcka vattenbehovet. — Fig. 7 och 8 visa två kolonnapparater för destillation (rektifikation) av vätskeblandningar. Den förra arbetar periodiskt (destillationen av en tillförd vätskeportion slutföres, innan ny påfyllning sker), den senare kontinuerligt (blandning tillföres och destillationsprodukter bortföras i jämn ström). Vid den periodiska apparaten (fig. 7) införes vätskeblandningen i pannan a, där den genom uppvärmning medelst ångspira-len f bringas till kokning. Den bildade ångan stiger upp genom rektifikationskolonnen b, där den på sin väg möter det från den vatten-kylda deflegmatorn c nedflytande kondensatet. Kolonnen innehåller vanl. ett större antal s. k. bottnar, vilka kunna vara anordnade som figuren visar. Ä varje botten kvarblir en viss vätskemängd, som hålles i kokning av den nedifrån kommande ångan, vilken genom en klockanordning får bubbla genom vätskan. För varje botten, ångan passerar, närmar sig dess sammansättning alltmera det gränsvärde, som enl. de fysikaliska lagarna för destillation kan uppnås. Rör det sig t. ex. om en lågprocentig alkohol-vattenlösning, ligger gränsen vid atmosfärstryck vid 95,8 vikt-% alkohol. Det i detta fallet nedåtgående återflödet, vars sammansättning i deflegmatorn svarar mot den spritstarka ångans, blir för varje passerad botten alltmera utspätt. Då det anländer till pannan, har det endast obetydligt högre sprithalt än den i pannan kokande blandningen. Sprithalten i pannan minskas under destillationens gång. Då styrkan nedgått till ett visst värde, är destillationen ej längre ekonomisk, varför densamma avbrytes. — Den från deflegmatorn kommande högprocentiga ångan kondenseras i kylaren d. Deslillatets sammansättning konstateras medelst en areometer i kontrollapparaten e, där även vätskehastigheten kan avläsas. — Den kontinuerliga apparaten (fig. 8) har två kolonner, avdrivaren a, nedtill innehållande en ångspiral, samt rektifikationskolonnen (förstärkaren) b. Vätskeblandningen kommer från behållaren h, förvärmes i deflegmatorn c, där den verkar som kylmedium, går vidare genom förvärmaren g, där avloppsvärmet från apparaten tillgodo-göres, och införes därefter i avdrivarens övre del. Från denna kolonn avgår uppåt till rektifikationskolonnen en ånga med av den inkom mande blandningen bestämd sammansättning. Destillationsåterstoden, vars sammansättning kan kontrolleras medelst apparaten f, avrinner via förvärmaren g. Rektifikationskolonnen verkar så som förut beskrivits. Kylaren d samt deflegmatorns övre segment äro vattenkylda. Destillatet avrinner via kontrollapparaten e. — I många fall användas kolonner, som i st. f. bottnar innehålla fyll k roppar av olika form. — Fig. 10 a och b antyda två sätt att från varandra skilja tre flyktiga ämnen, A, B och C, föreliggande i blandning. — I många fall erhållas tillsamman två i varandra olösliga vätskor av olika spec. v. Dessa kunna skiljas från varandra i en s. k. flor en t in er flaska, som visas å fig. 6. Blandningen inkommer genom röret a i behållaren d. Den lättare vätskan avrinner genom röret b, den tyngre genom c. — Bland d. böra slutl. även nämnas vid lysgasfabrikation, träkolning, zinkframställning m. m. använda retorter och ugnar. — Litt., se Destillation. T. Wlr. DestilleTa, se Destillation. Destille'rat vatten, Aqua destilla'ta, genom destillation från icke flyktiga beståndsdelar befriat vatten, Destille'ring, se Destillation. Destille'ringsapparat, se Destillationsapparater. Destination [-fo'n] (lat. destina'tio, se D e-s t i n e r a), avsändande; även, liksom destinationsort, bestämmelseort. Destine'ra (fra. destiner, av lat. destina're, fastställa, bestämma), bestämma; avsända, ämna (till), särsk. om varor, fartyg och manskap. Destinn [-Jti'n], Emmy (eg. Kittl), bö-misk operasångerska, sopran (1878—1930), lärjunge av Marie Löwe-Destinn, vars namn hon antog. D. var under många år Berlinoperans firade primadonna. Hon sjöng Senta i »Den flygande holländaren» i Bayreuth 1901, Salome i Paris 1907, dessutom i Covent garden i London och på Metropolitanoperan i New York samt gjorde turnéer till Skandinavien, bl. a. till Stockholm 1922. V. F. Destouches [däto'f], André Cardinal, fransk operakompositör (1672—1749), 1713 generalinspektör vid musikakad. (operan) i Paris, 1728 högste musikintendent, högt skattad av Ludvig XIV, särsk. som operakompositör (»Issé», 1697, »Omphale», 1701, m. fl.). D. tillhör Lullys skola (elev till Campra). E. A. Destouches [däto'f], eg. Philippe N é r i-c a u 11, fransk lustspelsförf. (1680—1754), sekreterare hos franske ambassadören i Schweiz, 1717—23 chargé d’affaires i London; medl. av Franska akad. 1753. D. har skrivit pjäser, i vilka han försökt återuppliva det klassiska ka-raktärsskådespelet. Han beflitade sig om att följa Boileaus regler men lyckades endast skapa ganska tråkiga och kyliga verk; flera av dessa översattes till sv. under 1700-talet. G. Lw. — 181 — — 182 —