DETROIT (1930). Inom D:s gränser, n. v. om stadens centrum, ligga två städer: Hamtramck och Highland Park med 56,268, resp. 52,959 inv. D. omgives av en rad förstäder, bland vilka må nämnas River Rouge, Ecorse, Ford, Wyan-dotte, Fordson och Dearborn (50,358 inv.) i s. och s. v., Royal Oak, S:t Clair Heights och Grosse Pointe i n. och ö. S t o r-D (D. med förstäder) torde ha c:a 1,9 mill. inv. D., som är den äldsta v. om de urspr. 13 staterna belägna staden i U. S. A., anlades 1701 av A. de la Mothe Cadillac. 1824 blev D. stad, var 1837— 47 huvudstad i staten Michigan och hade 1820 1,422 inv., 1850 21,019, 1870 79,577, 1900 285,704, 1910 465,766 och 1920 993,678. 1910— 20 mer än fördubblades D:s folkmängd, och 1920—30 ökades den med 57 %. — D:s tillväxt sammanhänger på det närmaste med dess industriella utveckling. 1880 var D. den 19 :e i ordningen av U. S. A:s industristäder med ett årligt totalvärde av dess industriprodukter av 30 mill. $. Nu tar det något mer än 3 dagar för D:s fabriker att frambringa varor till det värdet. 1899 hade industriprodukternas värde stigit till 88,6, 1909 till 253, 1919 till 1804 och 1926 till nära 2,000 mill. $. 1919 var D. U. S. A:s 10 :e och är nu Nordamerikas 3:e industristad, endast överflyglad av New York och Chicago. 1926 uppgick antalet i industrien sysselsatta personer till c:a 400,000. (Siffrorna gälla Stor-D., liksom de nedan nämnda, som beröra bilindustrien. Inom själva staden funnos 1919 2,176 industriella anläggningar, i vilka 167,000 arbetare voro anställda och vilkas sammanlagda produktionsvärde uppgick till 1,235 mill. $.) D:s industri har hela tiden huvudsaki. varit byggd på tillverkningen av transportmedel (järnvägsvagnar, fartyg, bilar, flygmaskiner). Pullmanverken, världens största järnvägsvagnfabriker, anlades i D. och voro förlagda dit till 1893, då de flyttades till Chicago, men ännu 1904 voro i D. 7,000 personer sysselsatta med tillverkning av järnvägsvagnar. D:s läge vid en av världens viktigaste inlandsfarleder orsakade tidigt anläggandet av skeppsvarv. Under världskriget byggdes i D. många fartyg för transatlantisk trafik. När tillverkningen av järnvägsvagnar avtog, grundades i D. en ny industri, bilindustrien, som under de 3 sista decennierna helt och hållet betingat stadens oerhört hastiga utveckling. 1899 började Robert E. Olds tillverkningen av »Oldsmobile» i D., 1901 grundades Cadillac motor car co., 1903 Packard motor car co. samt Ford motor co. 1904 voro 2,034 personer anställda i det sistnämnda bolaget, vars produktion s. å. hade ett värde av 6,240,000 $. Utvecklingen gick hastigt, ty D. och 3 av grannstäderna i Michi- Uppslagsbok. VII. — 193 — 7 gan voro sedan några årtionden tillbaka centra för tillverkningen av järnvägsvagnar, lokomo-biler, motorer etc.; de nödvändiga råmaterialen (trä, järn, kol) voro lätt tillgängliga, och yrkesskickliga arbetare funnos. 1909 sysselsattes i bilindustrien 17,137 personer, 45,500 bilar tillverkades till ett värde av 59,5 mill. $. 1919 voro motsvarande siffror 136,000, 1,100,000 och 880 mill. $. 1926 uppgick antalet anställda till knappt 200,000, nära 2 mill. bilar förfärdigades till ett värde av över 1,160 mill. $, alltså betydligt mer än hälften av D:s hela industris tillverkningsvärde. Fordfabrikerna, urspr. i Highland Park, ha nu flyttats till Fordson, strax utanför stadens s. v. gräns vid River rouge, som breddats och fördjupats, så att Fords lastångare kunna gå ända fram till fabriken. Chryslerfabrikerna ligga i Highland Park, Dodgefabrikerna i Hamtramck, Cadillac-, Packard-, Lincoln-, Hudsonfabrikerna m. fl. inom staden. Under senare år har D. kommit att intaga en ledande ställning även inom U. S. A:s flygmaskinindustri. D. var den första staden i U. S. A., som upprättade reguljär flygtrafik. 1927 tillverkade 5 bolag flygmaskiner, 23 motorer och delar. Fords flygmaskinsfabrik ligger i Dearborn, s. v. om staden. — Av andra industrier böra nämnas: järn- och maskinindustrien, som 1919 sysselsatte c:a 30,000 arbetare och hade ett produktionsvärde av 67 mill. $, metallindustrien (10,100 arbetare, 49 mill. $), tobaksfabrikerna (3,400 arbetare, 11,6 mill. $), slakterierna och konservfabrikerna (1,700 arbetare, 57,6 mill. $). Som man kan vänta i en stor amerikansk industristad, är antalet immigranter och negrer mycket stort. 1920 funnos i D. 290,884 utlandsfödda (29,3 % av hela befolkningen) och 40,838 negrer (1910 5,741, jfr Chicago, sp. 30). Av de utlandsfödda kommo 59,702 från Canada, 56,624 från Polen, 30,238 från Tyskland, 27,278 från Ryssland, 17,195 från England, 16,205 från Italien, 13,564 från Ungern, 10,674 från Österrike, 7,004 från Irland. 2,659 voro födda i Sverige, 1,785 i Finland, 1,505 i Danmark, 861 i Norge. 1805 brann hela staden, på ett hus när, ned. En ny stadsplan uppgjordes, som ännu är i huvudsak gällande. Washingtons stadsplan har varit mönster. Grundplanen är det vanliga amerikanska rektangulära gatunätet, men från stadens kommersiella och finansiella centrum, Campus Martius, stråla breda avenyer ut längs de gamla landsvägarna. Så är Michigan avenue den gamla Chicagovägens början, Grand river avenue vägen till Grand Rapids, Woodward avenue, stadens förnämsta affärsgata, vägen n. ut till Saginay bay, o. s. v. En 50 m. bred och 24 km. lång boulevard omsluter de cen —194 —