DEUTSCHVÖLKISCHE FREIHEITSBEWEGUNG Süddeutsche Volkspartei visar frändskap med Fortschrittspartei och Freisinnige Partei sam* uppgick tillsammans med dessa 1910 i Fort schrittliche Volkspartei (se d. o.). — Efter nov 1918 bildades ett D. V. för valet till konstitue rande nationalförsamling i Weimar, vilket när mast anknöt till det nationalliberala partiets traditioner. I nationalförsamlingen erhöll par tiet 22, vid valet 1920 61, i maj 1924 44 och i dec. 1924 51, i maj 1928 44 och i sept. 1930 30 platser. Partiet har ganska intimt samarbetat med partier både till h. och till v. och har sedan 1922 (Cuno) varit engagerat i samtliga regeringar. Dess stora namn har varit G. Strese-mann (se denne); E. Scholz har fört en mot Stresemann fronderande politik. 1924 bildade partiets högerelement under Maretzky en Na-tionalliberale Vereinigung, som senare kallade sig Nationalliberale Reichspartei. Arrh. 2) Intill tillkomsten av det nationella blocket 1910 (se Deutscher Nationalver-b a n d) ledande sammanslutning av tysk-nationella parlamentariker i det forna Österrike, bildad 1896 ss. en direkt fortsättning av Deutsche Nationalpartei (se d. o.). Th. Deutsch-Eylau [dåitj-al'-], stad i Ostpreussen vid Geserichsjön; 11,242 inv. (1925). D.-E. är en viktig järnvägsknut och har genom Ober-ländischer Kanal förbindelse med Elbing. Järn-, takpapps- och träindustri. • H. Bm. Deutschfreisinnige Partei [dåftffralziniga partal'], se Deutsche freisinnige Par-t e i. Deutschhannoversche Partei [dåi'tfhanå'ferja partal'] (Welferna), bildades 1867 och krävde rätt för Hannover att inom riket åter bli en egen stat. Efter nov. 1918 fordrar man folkomröstning för detta programs realiserande. Tidigare anslöt man sig till Zentrum; de i dec. 1924 valda 4 medl. anslöto sig till Wirtschaftliche Vereinigung (se d. o.). Vid valet i sept. 1930 erhöll gruppen 3 mandat. Arrh. Deutschkonservati've Partei [dåi'tf-. .partal'], nybildades 1876, ett strängt konservativt parti med väljare bland jordbruksbefolkningen. Huvudorgan: »Neue Preussische (Kreuz-)Zeitung». I »Tivoliprogrammet» 1892 betonades starkt religiösa synpunkter, ävenså tog man ställning mot judeinflytandet. Efter nov. 1918 gick partiet upp i Deutschnationale Volkspartei (se d. o.). [Arrh.] Deutschland [dåi'tjlant] (sammansättning med ty. deutsch, avlett av fhty. diot, folk, motsvarande t. ex. got. piuda och isl. pjod i S v i t i o d, se d. o., eg. som hör till det egna folket, nationell; tidigast blott om det tyska språket), Tyskland. E. H. Deutschland [däftjlant], tysk handelsubåt, byggd 1915—16, 1,900 tons deplacement, 29 mans besättning, genombröt 1916 den engelska handelsavspärrningen av Tyskland genom fullbordandet under kapten Königs befäl av två handelsresor till U. S. A. D. omändrades 1917 till krigsfartyg och deltog jämte ett 10-tal andra s. k. ubåtskryssare i handelskriget mot ententen på avlägsnare farvatten (70—90 dagars kryssningar). D. utlevererades vid fredsslutet till Frankrike. H. S-k. Deutschland, Deutschland über allés [-[dåi'tj-lant],-] {+[dåi'tj- lant],+} tysk nationalsång, ord av Hoffmann von Fallersleben (1841), melodi efter Haydns musik (1792) till österrikiska folksången (»Gott erhalte Franz den Kaiser»). [W. N.] Deutschnationale Vereinigung [dåftfnatsiå-nä'Ia ferafnigog], se Deutsche Nationalpartei. Deutschnationale Volkspartei [dåi'tfnatsiå-nä'la få'lkspartäl'] bildades nov. 1918 och omfattade alla till h. om det nationalliberala partiet stående grupper. I nationalförsamlingen mönstrade man 42, vid valet 1920 65, i maj 1924 105, i dec. 1924 111, i maj 1928 73 mandat. Före valet i sept. 1930 hade partiet att utstå inre stridigheter. Hugenberglinjen samlade 41 mandat, en grupp, Konservative Volkspartei, med mera fri tendens, besatte 4 platser (bland dem K. v. Westarp och G. R. Trevira-nus). Ordf, i D. V. var till 1924 O. von Hergt, sedan M. Schiele, från 1925 Winckler; nuv. ledare är A. Hugenberg. Arrh. Deutschsoziale Partei [dåi'tfsåtsiä'la partal'] bildades 1889, gick 1894 upp i Deutschsoziale Reformpartei. Samma namn bar sedan 1921 en grupp inom Deutschnationale Volkspartei med Richard Kunze som ledare. Hans organ sedan 1924 hette »Die neue Zeitung». Dess anhängare ha nu, liksom andra liknande grupper med antisemitisk tendens, uppgått i Hitlerrörelsen. Se Nationalsozialistische d e u t-sche Arbeiterpartei och Hitler. Arrh. Deutschsoziale Reformpartei [dåi'tfsåtsiä'la refå'rmpartal'], se Deutsche Reformpartei. Deutschsozialistische Partei [dåi'tjsåtsiali's-tija partal'], se Nationalsozialistische deutsche Arbeiterpartei. Deutsch-Wagram [dåitj-], geogr., se W a g-r a m. Deutsch-Wilmersdorf [dåitj-], nu Berlin-W., förut stad s. v. om Berlin, sedan 1920 införlivad med Berlin, en av Berlins vackraste stadsdelar. Deutschvöikische Freiheitsbewegung [dåi'tj- — 209 — — 210 —