DEUTSCHVÖLKISCHE FREIHEITSPARTEI fölkifa fral'hältsbevè'gog], en antisemitisk rörelse och ett parti, som i febr. 1925 under v. Graefes ledning bröt sig ut ur det 1924 bildade Nationalsozialistische Freiheitspartei, som i sin tur bildats genom sammanslagning av Deutschvölkische Freiheitspartei och Nationalsozialistische deutsche Arbeiterpartei (Hitler). D. har nu (1930) åter närmat sig Hitlers parti. Arrh. Deutschvölkische Freiheitspartei [dåi'tfföl-kija fraThältspartal'], parti, som bildades 1922 i tyska riksdagen. D. hade antisemitisk orientering. Se vidare Deutschvölkische Freihetsbewegung. Deutschvölkische Partei [dåftjfölkifa [-partal']-] {+par- tal']+} bildades 1914 och utgjorde till en början del av Deutsche Fraktion men uppgick 1919 i Deutschnationale Volkspartei (se d. o.). D. företrädde antisemitiska åsikter. Arrh. Deutz [dåits], tidigare självständig stad, sedan 1888 införlivad med Köln. D. ligger på h. Rhenstranden mitt emot Köln. Intogs 1632 av svenskarna. H. Bm. Deutz [dåits]. Motorenfabrik D. Ak-tiengesellschaft, Köln-D., är en av Tysklands största och dess äldsta motorfabrik, grundad 1864. Här byggdes den första drift-säkra gasmotorn, konstruerad av de båda ingenjörerna Otto och Langen (se dessa). Under 1870-talet utvecklades fabriken till storindustri under Daimlers ledning, och denne gjorde här med gasmotorer de experiment, som senare resulterade i den lätta bensinmotorns konstruktion. v. S. Deutzia [déu'-], växtsläkte av fam. Saxi-fraga'ceæ med o. 20 arter i Himalaja, Ostasien och Nordamerika. Buskar med motsatta, äggrunda el. lansettlika, sågade blad och täml. stora, vita, ensamma el. i sammansatta klasar ordnade blommor. Flera arter, ss. D. crena'ta, D. di'scolor, D. gra'cilis, D. lemoi'nei med former och hybrider, äro utmärkta prydnads-buskar och odlas mycket hos oss ss. frilands-och krukväxter. , A. V-e. Deux-battants [dö-batä'] (fra.),seDöbattang. Deux ponts [dö på'] (fra., »två broar»), franska namnet på Zweibrücken (se d. o.). Deux-Sèvres [dö-sä'vr], dep. i v. Frankrike, omfattande bl. a. delar av landskapet Poitou; 6,054 kvkm.; 309,820 inv. (1926). Huvudnäring är åkerbruk och boskapsskötsel (% av arealen är odlingsbar jord). Viktigaste produkter äro vete, havre, potatis, vin, nötboskap och hästar. Någon textilindustri. Huvudstad är Niort. J. F. Deva (dèva), indiskt ord för »gud», urspr. »lysande», »himmelsk» (jfr lat. deus, fra. dieu), motsvarande den ursprungliga föreställningen Deutzia discolor f. major. om devas som ett släkte av himmelska gudar, till största delen ljusgudar; den främsta av dessa gudomar är Indra (se d. o.), men även solen (sürya), morgonrodnaden (ushäs) o. a. ljusväsen äro devas. I gammal arisk tid och ännu i Veda kvarstår d.-gruppen jämte guda-gruppen asuras (se d. o.) men bortträngde i Indien den senare, som därmed sjönk ned till att beteckna demoner. I Iran däremot segrade asuras, vars främste gud var Ahuramazda (se d. o.), medan devas demoniserades och utgjorde en del av djävulen Ahrimans följe. På nypersiska och arabiska betyder dev ond ande, djävul. E. L. Devadatta, enl. den buddistiska traditionen en kusin och anhängare till Buddha, som under dennes senare levnadsår företrädde en mera asketisk, schismatisk riktning. De kinesiska resenärerna Fa Hien (300-talet e. Kr.) och Hüan tsang (600-talet e. Kr.) omtala munkordnar, levande efter D:s principer. C. F. De Wahl [da vä'1]. 1) Anna D., f. Lundström, skådespelerska och operettsångerska (1844—89), 1867 g. m. Oscar D. (1832 —73), från 1858 kapellmästare vid Södra teatern, från 1871 vid Mindre teatern. Hon var 1855—66 anställd vid Selingers barnteater, 1866—72 vid Södra teatern, 1872—79 vid Mindre teatern med en kortare avstickare till Göteborg, 1879—80 — 211 — — 212 —