DICKSON porträtt. D. var från 1924 president för Royal academy of arts. E. W. Dickson, från Kelso i Skottland stammande släkt, varav en medl., James D., på 1770-talet slog sig ned som köpman i Montrose på ö. kusten. Två av dennes söner, Robert D. (1782—1858), far till nedannämnde D. 1), och James D. (1784—1855), far till D. 2) och 3), överflyttade till Göteborg resp. 1802 och 1809, började var för sig handelsverksamhet men förenade sig 1816 till firman J. Dickson & c o. De lysande konjunkturerna efter Napo-leonskrigens slut förstod firman att utnyttja och blev inom kort, vid sidan av firman D. Carnegie & co., Göteborgs största och rikaste handelshus, med en omfattande export av trä och järn samt import av kolonialvaror. Sin mest lysande tid hade firman, i vilken efter hand den duglige, men hänsynslöse J a-mes Robertson D. (1810—73) samt D. 2) och 3) inträdde som bolagsmän, strax före och under Krimkriget. Under samma årtionde överflyttade firman sina träaffärer, som förut huvudsaki. varit förlagda till Värmland (Eds-valla, Höglunda, Forshaga och Dejefors), till Norrland, där väldiga skogsarealer i Ljungans och Ljusnans flottningsområden inköptes och sågverk anlades vid Matfors, Sandarne, Baggböle, Svartvik m. fl. Vid sidan av firman, som vid slutet av 1890-talet upplöstes, bildades 1883 av dess delägare Svartviks a.-b. (se d. o.). — Ovannämnde Robert D. skänkte 330,000 rdr till uppförande av arbetarebostäder i Haga och Majorna, Göteborg. Den härpå grundade fonden, Robert D:s stiftelse, äger nu ett 30-tal fastigheter. Hans son James D. grundade 1861 i ett av stiftelsens hus ett folkbibi., det alltjämt bestående Dicksonska folkbiblioteket, till vilket han donerade 100,000 rdr. Om ytterligare donationer av släktens medl. se nedan. — D. 3) adlades 1880 enl. R. F. § 37 och blev 1885 friherre. * C. 1) C h a r 1 e s D., läkare, kommunalman, politiker (1814—1902), med. d:r 1837, tillbragte de följ, åren under studieresor i utlandet och blev kirurgie mag. 1840. Därefter slog han sig ned som läkare i Göteborg, men, ekonomiskt oberoende som han var, upphörde han 1858 med praktiken för att uteslutande ägna sig åt filantropisk, kommunal och politisk verk samhet. Han var led. av stadsfullmäktige i Göteborg 1863—82, led. av direktionen över Göteborgs hospital 1860—81, ordf, i fattigvårds-styrelsen 1851—62 samt i folkskolestyrelsen 1867—72 och arbetade ivrigt och framgångsrikt på förbättrade bostads- och sanitära förhållanden. I stadens kulturella liv spelade han en betydande roll. Även på det politiska området gjorde han en bemärkt insats (led. av F. k. 1867—72, 1886—95, av A. k. 1873—86) ss. en av de främste och mest aggressive av det i A. k. härskande lantmannapartiets motståndare. Då tullfrågan senare dominerade sv. inrikespolitik, förblev D. trots sin konservativa uppfattning i övrigt en ståndaktig frihandels-vän. E. T hs. 2) James Jamesson D., den föregåendes kusin, affärsman och donator (1815—85), 1837 —40 chef för en filial i London av fa-miljefirman, Dickson brothers, 1840 även delägare i J. Dickson & co., blev senare jämte D. 3) ägare av denna firma, som under hans ledning övergick från rederiverksamheten till hu-vudsakl. förädling av det sv. träet, vilket nu exporterades på engelska och norska fartyg. D. var redan under sin livstid en frikostig donator till sjukhem, undervisningsanstalter och andra kulturella ändamål; i sitt testamente skänkte han ytterligare 630,000 kr. till likartade syften. — Hans brordotter Blanche D. (1852—1906), g. m. D:s son, stallmästaren James Fredrik D. (1844—98), testamenterade till minne av denne en fond på 1 mill. kr., vars avkastning skulle användas till upprättande av ett konvalescenthem för obemedlade män och kvinnor, företrädesvis ur arbetarklassen. C. 3) Oscar D.,den föregåendes bror, friherre, affärsman och donator (1823—97) .Efter att ha varit anställd i familjefirmans kontor i Göteborg och London blev D. 1847 disponent över dess sågverk och skogs-egendomar i Norrland, 1850 delägare i J. Dickson & co. och återflyttade 1855 till — 281 — — 282 —