DJURSKYDDSFÖRENINGAR Banérgodset D., »Slottet», numera använt för kommunala behov. S. därom ligga de äldre stadsdelarna kring Sveavägens stadion (Villa Ekeliden, 1890—95 bostad åt Viktor Rydberg, Mittag-Lefflerska stiftelsen, D:s kapell). Vid stranden och på höjderna omkr. vikarna i ö. finnas större, bebyggda tomter. Stadsplanen utmärkes f. ö. av förgårdar och stora allmänna områden, varjämte man genom bestämmelser i byggnadsordningar m. m. sökt för all framtid bevara D:s villastadskaraktär; endast nödvändiga industriella byggnader, ss. vatten- och elektricitetsverk, ha fått uppföras. D. har 8-klassig flickskola, egen samskola (latin- och realgymnasium), epidemisjukhus m. m. Omkr. de ovan nämnda järnvägsstationerna ha uppvuxit villastadsdelarna D:s-D anderyd n. om Ekebysjön och D:s-ösby i s. v. Taxeringsvärde å fast egendom 52,036,400 kr. (därav be-villningsfria 3,262,000 kr.); bevillningstaxerad inkomst 19,476,810 kr. (1929). Sedan D:s stad 1926 övertagit samtliga aktier i D:s a.-b., har förvaltningen omorganiserats (stadsdirektör tillsatt 1929). D. är stad under landsrätt: S. Roslags domsaga. — Pastorat: Danderyd, Roslags ö. kontrakt, Ärkestiftet. I. M-g. D. var urspr. ett gammalt frälsegods, som tillhört olika ätter, bl. a. Banér (o. 1500— 1813). 1889 inköptes godset av J. H. Palme och O. Ekman, vilka jämte E. Egnell och L. Frænckel bildade ett bolag för att på dess ägor anlägga en modern villastad; denna påbörjades 1890 och uppväxte i rask takt (se ovan). — Litt.: E. Beckman, »D.» (1893). H.Bg. Djurskyddsföreningar, sammanslutningar, som sträva att hos människorna väcka och utveckla känslan för deras plikter mot djuren samt att särsk. genom upplysning och lagbestämmelser söka skydda dem mot grymhet och misshandel. Dessa strävanden ha krönts med framgång, i sht sedan djurvännerna slölo sig samman till d., numera verksamma i de flesta civiliserade länder, den första redan 1824 i London. Vårt lands första d. stiftades 1870 i Strängnäs av lektor A. L. Nordwall. Den i Göteborg 1869 av prof. A. W. Malm stiftade föreningen Småfåglarnas vänner (nu Göteborgs d.) var från början närmasten naturskyddsförening. 1875 stiftades av rektor P. A. Silje-ström m. fl. Svenska allmänna djurskyddsföreningen. Medl. av denna bildade 1885 Svenska allmänna kvinnoföreningen till djurens skydd, kraftigt stödd av prinsessan Eugénie, som tidigare (1882) tagit initiativet till bildandet av Nordiska samfundet för bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet (se V i v i s e k t i o n). Föreningarnas antal uppgår numera till o. 150, spridda över hela landet. Några av dessa ha anställt djurskyddsinspektörer med polisbefogenhet. För åstadkommande av enhetlighet i arbetet och den kraft, som gemensamt uppträdande förmår giva, sammanslölo sig 1870 flertalet föreningar till De svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund, som 1929 omfattade 104 föreningar och 263 kommunala djurskyddsnämnder (omkr. 15,000 medl.). Ombud från de till centralförbundet anslutna föreningarna hålla vart 3:e år konferens. En av förbundets viktigaste uppgifter är att inför regering och riksdag representera djurskyddet. På lagstiftningens område ha ock förbundets strävanden burit frukt. Om den s. k. djurskyddsparagrafen (strafflagen 18:16), som 1921 fick sin nu gällande lydelse, se Djurplågeri. Lagbestämmelser ha utfärdats rörande fågelskydd och saxfångst (1912; nya bestämmelser i jaktstadgan 1927), menagerier (1916), skogskörslor (1920), förordningar om djurtransporter pr järnväg (1925) och automobil (1929). D:s önskemål äro ytterligare: lagbestämmelser om slakt och häslhandel, skydd för husdjur mot eldfara o. s. v. Genom vunna prejudikat ha många missförhållanden kunnat motarbetas, ss. kupe-ring av hästsvansar, olämplig tjudring på betesmark, vanvård av djur under strejker o. s. v. Utom talrika broschyrer utgivas åtskilliga tidskr. till djurskyddets främjande, t. ex. »Djurvännernas tidning» (Centralförbundets organ), »Djurens rätt» (Nordiska samfundets organ), »Djurskyddet» och »Sydsvenska djurskyddet». Sedan 1900, då ett världsförbund till djurens skydd och mot visisek-lionen bildades i Paris, ha internationella djur-skyddskongresser hållits i Frankfurt a. M. 1903, Hälsingborg 1906, London 1909, Köpenhamn 1911, New York 1913, London 1927 och Wien 1929. Se Djurplågeri, Jakt, Jaktlagstiftning och Naturskydd. Joh. S. Djursland, D y r s 1 a n d, halvö i ö. Jylland, n. om Aarhus; c:a 830 kvkm., kallas även Grenaahalvöen. D. genomdrages av breda, flacka dalar, som tidigare voro vallenfyllda, så alt halvön då bestod av en mängd öar. I den största av dessa dalar låg den nu torrlagda sjön Kolindsund. O. P. Djurson, Axel Rudolf Konrad, ingenjör (f. 31/3 1861), utexaminerad från Tekniska högsk. 1882, därefter anställd vid Statens järnvägar, där han 1898—1906 var 1 :e maskiningenjör. D. har bl. a. uppfunnit den av järnvägsför-valtningarna i Europa antagna bromsregulatorn SAB (se d. o.). v. S. Djursten, fyrplals och mistsignalstalion å v. sidan av Gräsö, helt nära öregrund. — 523 — — 524 -