DNJEPR rade D. i tal och skrift för sina idéer och utgav bl. a. (på polska och ryska) »Tyskland, Ryssland och polska frågan» (1908). Ännu under världskriget drömde D. om ett autonomt Polen under tsarens spira och sökte vinna en-tenten för en restitution av Preussens f. d. polska områden; efter Rysslands sammanbrott 1917 blev hans mål en självständig polsk stat. Polens representant på fredskongressen i Paris 1919, undertecknade han jämte Paderewski Versaillesfreden s. å. 1923 okt.—dec. var han polsk utrikesminister. Efter Pilsudskis statskupp 1926 och nationaldemokraternas valnederlag 1928 lämnade D. politiken. Hans memoarer utkommo (på polska) 1925 under titeln »Den polska politiken och statens återuppbyggande». S. Bsn. Dnjepr, grek. Bory'sthenes, lat. Da'napus, turk. Uzi el. Uzu, östeuropeisk flod, tillhörande Svarta havets dräneringsområde och till längden (2,150 km.) den 3:e i ordningen av Euro Dnjepr i närheten av Poltava. pas floder. Flodområdet beräknas till 523,200 kvkm. D. rinner upp på 55° 52' n. br. och 33° 41' ö. Igd i ett träskområde s. om Valdaj-höj-derna i den ryska prov. Smolensk på 283 m:s höjd ö. h. och helt nära Dünas och Volgas källor. Flodens mellersta lopp börjar vid Doro-gobuzj, där den blir segelbar. Något längre ned, vid Smolensk, har D. en bredd av 140 m. Snart vänder den mot s. och upptager från h. Berezina och sedan sin största biflod Pri-pet, som avvattnar Rokitno-kärren, Europas största träskområde. På denna punkt, som ligger på gränsen till Ukraina, är D. 427 m. bred. Den fortsätter nu över de bördiga slätterna omkr. Tjernigov och Kiev samt sedan vidare över de av granitklippor överströdda stäpperna omkr. Dnjepropetrovsk (Jekaterinoslav). På sträckan s. om Kiev har den trängts mot s. ö. genom närheten av den från Karpaterna utlöpande sydryska granitryggen. Vid Dnjepropetrovsk, där D. är 2 km. bred, vänder den åter rakt mot s. och genomskär nämnda rygg, i det den på en sträcka av 40 km. bildar en serie forsar (poroger). Härunder sänker sig floden 43 m. Dessa forsar ha alltid varit ett svårt hinder för flodtrafiken, vilket man sökt övervinna genom att kringgå dem medelst ett komplex av kanaler. Detta har dock ej blivit effektivt förr än 1927, då man här fullbordade en kombinerad damm- och kanalbyggnad med slussar och dockor. Flodfartygen kunna nu utan svårighet passera även denna sträcka, och dessutom har man genom anläggningen utvunnit en stor mängd elektrisk energi. — S. om genombrottet fortsätter D. över den gräsbevuxna Cherson-slätten och mynnar v. om nämnda stad i en smal vik (liman) av Svarta havet, i vars innersta del den bildar ett litet delta. — D. är isfri i medeltal 234 dagar vid Kiev, 270 dagar vid Dnjepropetrovsk och 227 dagar vid Cherson. Liksom de övriga sydryska floderna synes D. flytta sitt lopp mot v., i det den högra flodstranden utgö-res av i fast berg ut-skulpterade erosionsbran-ter, medan den vänstra vanl. är låg och flack. J. F. Dnjepr—Bugkanalen, Brest — L i t o v s k k a-n a 1 e n, 80 km. lång, 2,» m. djup kanal mellan Bugs biflod Muchawiec och Pina (biflod till Pripet). D., som sålunda förbinder Östersjön med Svarta havet, färdigbyggdes 1841. Kanalen har numera huvudsaki. betydelse som flottled. S. Dnjepropetro'vsk [-pra-], före 1926 Jekaterinoslav, stad i Ukraina, på h. stranden av Dnjepr; 233,000 inv. (1926), därav 40,2 % ryssar, 38,8 % judar, 16 % ukrainare. D. har breda gator och många ståtliga byggnader. Stadens industriella läge är utomordentligt gynnsamt. På ej alltför långt avstånd finnas stenkol, järn (Krivoj) och mangan (Nikopol). Järnindustrien lämnar c:a % av Sovjetryss-lands produktion av stål, gjut- och valsjärn — 535 — — 536 —