DOMSÄNGEL i stad, av överexekutor antagen person att av utmätningsman i stad i bestämda fall sättas i dennes ställe. D. är endast behörig handlägga de ärenden, som åt honom i varje särsk. fall uppdragas, och skyldig föra dagböcker däröver. E. K. Domsängel, en i den kristna apokalytiken (se d. o.) ofta förekommande föreställning om av Gud utsända änglar, som vid uppståndelsen och den följande yttersta domen låta doms-basuner ljuda och f. ö. utföra hans uppdrag i samband med den stora världskatastrofen, jfr 1 Kor. 15:52, Tess. 4:16, Joh. Upp. 8:9. Domscener med basunstötande änglar voro under barocken ett av konstens vanligaste motiv. S. N. Domsöndag, kyrkoårets sista söndag med perikoper, som handla om yttersta domen. Först under reformationen gjordes den bestämmelsen, att de sista s. k. trefaldighetssöndagar-nas perikoper skulle behandla de yttersta tingen. I sv. kyrkolagen 14:6 stadgas, att »evangeliet om yttersta domen» alltid skall läsas söndagen näst före advent. Namnet d. infördes först i evangelieboken av 1921. S. N. Domvilla, dom, vid vilken förelupit vissa svåra fel i rättegångsförfarandet, ity att någon dömts ohörd el. någon, som ej varit part i målet, lider förfång av domen. Den i sin rätt kränkte äger inom 1 år efter erhållen kunskap om d. besvära sig i högre rätt. E. K. Domvärjo, dömande verksamhet, domsrätt. En person el. en plats säges lyda, en händelse vara timad under viss domstols d., då denna är behörig handlägga mål därom el. därifrån. E.K. Domä'n (fra. domaine, av lat. domi'nium), av staten ägd fastighet, numera uteslutande om statens jord- och skogsegendomar. Redan sedan äldsta tider har i Sverige staten varit ägare till dylika d., vilkas avkastning länge var konungens enda fasta inkomst (jfr Uppsala ö d). Hur detta jordinnehav uppkommit, är oklart, men d. tillväxte under medeltiden hastigt genom danaarv, utmätning för skatter och böter och genom Kronans egen uppodling av mark. Ett annat sätt, varpå d. ökades, var genom indragning av ödehemman. Sålunda indrogos efter digerdöden ett stort antal hemman. Genom Gustav Vasas indragning av kyrkogods blev Kronan ägare till ung. hälften av Sveriges jord. Detta jordinnehav utsattes för en kraftig minskning genom förläningar under 1500- och 1600-talen, men genom Karl XLs reduktion erhöll Kronan så stora d., att de varken förr el. senare nått sådan omfattning. Efter denna tid har en viss försäljning ägt rum, tidigast i form av skatteköp (se d. o.). F. n. äger K. m:t rätt att försälja kronojord i huvudsak enl. bestämmelser i en lag av 1874, vari stadgas, att K. m:t har rätt att låta på offentlig auktion försälja jord-bruks-d., som ej lämna högre årligt arrende än 200 kr. Denna siffra har successivt höjts och är sedan 1929 1,000 kr. Samtidigt med denna försäljning av jordbruks-d. har under senare tid statens innehav av skog ökats genom inköp, då man ansett det nödvändigt att ge staten möjlighet att trygga fortbeståndet av vår viktigaste naturtillgång. Sålunda har man beslutat, att köpeskillingarna vid försäljning av jordbruks-d. skola användas för inköp av skogsmark (se Domänfonden och M a r k-inköpsfonden). Det sätt, varpå d. förvaltats, har starkt växlat. En stor del av dem disponerades tidigare av befattningsinnehavare i statens tjänst, som på detta sätt avlönades (se Boställe). De övriga förvaltades urspr. av konungen genom fogdar el. »förläning på räkenskap». Under Gustav II Adolfs tid började man utarrendera vissa kronoegendomar, och numera äro samtliga jordbruksegendomar utarrenderade. Skogarna däremot förvaltas fortfarande direkt av staten (se Domänverket). T. E-r. Domä'nfiskal, se Domänverket. Domä'nfonden, eg. Statens domäners fond, består av statens under Domänverkets förvaltning stående skogs- och jordbruksegendomar (statens domäner) jämte vissa penningfonder. D. bildades genom k. br. av 31/i 1913, vari bestämmes, att ovannämnda tillgångar skulle tillhöra d. fr. o. m. 1912. D:s viktigaste tillgångar voro 31/i2 1928: skogsfastigheter med inventarier 257,544,166 kr., jordbruksfastigheter med inventarier 92,246,600 kr., m a r k i n-köpsfonden 15,788,408 kr., förnyelsefonden 9,169,240 kr., flottledsfonden 2,761,018 kr. Ang. de tre sista fondernas ändamål se d. o. T. E-r. Domä'nintende'nt, en till Domänverket (se d. o.) hörande statstjänsteman, vars uppgift är att sköta utarrenderingen av statens jordbruks-domäner och ha uppsikt över dessas förvaltning. En d. finnes i vart och ett av Stockholms (jämte Uppsala). Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings (jämte Kronobergs), Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs (jämte Värmlands), Skaraborgs, Örebro och Västmanlands (jämte Gävleborgs och Kopparbergs) län. E. Spr. Domä'nstyrelsen, se Domänverket. Domä'ntjänsteman, tjänsteman vid Arméförvaltningens fortifikationsdep.; handlägger ärenden rörande truppförbandens övnings- och skjutfält samt övriga jordområden. E. O. B. Domä'nverket, ett av statens affärsdrivande verk med uppgift att handha förvaltningen — 611 — — 612 —